- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1005-1006

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ålem - Ålen (Aalen) - Ålesund - Ålfiskarna - Ålfiske - Ålfotbræen (Aalfotbræen) - Ålfotvasdraget (Aalfotvasdraget) - Ålfotfjorden (Aalfotfjorden) - Ålglip - Ålgård - Ålhem - Ålholm - Ålhomma - Ålhult

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ålem (stundom skrifvet Ålhem), socken i Kalmar län, Stranda härad. 17,702 har. 4,889 inv. (1920), däraf 88 i Pataholms köping. Å. utgör ett pastorat i Växjö stift, Stranda kontrakt. I Å. stiftade Joh. Skytte 1637 en skola, i hvilken socknens barn skulle ha fri undervisning. Denna s. k. Skytteanska pedagogi egde bestånd till 1887, då den ombildades till en vanlig folkskola. Se G. Sandahl, "Ålems pedagogi. Några blad ur dess 250-åriga historia" (i "Tidskr. f. folkund.", årg. 33, 1914). Ålen (Aalen), härad och socken i Sör-Tröndelag fylke (före 1919 Söndre Trondhjems amt), n. v. om Röros, Norge. 718,03 kvkm. 2,451 inv. (1920). Jordbruk; kopparfyndigheter. I närheten af Å:s kyrka, där vägen passerar Gula älf, hade norrmännen 1679 anlagt en skans, som en svensk styrka under generalmajor Planting förgäfves anföll 1 aug. Skansen fanns kvar ännu i början af 1700-talet, men är nu försvunnen. K. G. G. L. W:son M. Ålesund. Se Aalesund (äfven i Suppl.). Ålfiskarna, Murænidæ, zool., en familj af de mjukfeniga fiskarnas ordning. Ålfiskarna utmärkas genom långsträckt kropp, mer eller mindre cylindrisk eller från sidorna tillplattad, bandformig. Fjäll saknas eller äro rudimentära; bukfenor saknas, och de vertikala fenorna sammanhänga ofta med stjärtfenan. Romsäckarna sakna utförsgång. Ålfiskarna ha stor utbredning såväl i de färska vattnen som i hafven i de tempererade och varma delarna af jorden. Åtskilliga af dem äro djuphafsfiskar. I Sverige förekomma endast ålsläktet (Anguilla) och hafsålsläktet (Conger}. Se Hafsålen och Ål. R. L.* Ålfiske. Ålen är eftersökt som födoämne och betingar ett jämförelsevis högt pris samt är på grund däraf föremål för ifrigt fiske, där lägenhet till sådant finnes, såväl då den uppehåller sig i sjöar och vid kusten som under vandringen från sötvattnen till hafvet och längs Östersjöns och Kattegatts kuster ut mot Atlanten. Däremot idkas ingenstädes fiske efter ål i öppna hafvet. I sjöarna fångas ålen i Sverige hufvudsakligast med ref, under vandringen i älfvar och åar ned till hafvet vanligast i s. k. ålkistor (se d. o.) och ålkorgar och i vissa trakter i ett slags ryssjeliknande redskap, s. k. lanor (se Fiskredskap, sp. 451). I skärgårdarna tas ålen dels på ref, dels med ljuster eller s. k. "harka" (se Fiskredskap, sp. 449). Vid ljustring hugges ålen, då den ligger på bottnen, hvilket fiske efter de något olika sätt, på hvilka det utföres, har flera benämningar, såsom att "hutta", "påta" eller "stånga" ål. De viktigaste fiskena äro de, som ske under ålens vandring, sålunda i ålkistorna samt för Sveriges del utmed östra och södra kusten från Grisslehamn till norra delen af Öresund med större ryssjor, som kallas "hommor", hufvudsakligen under juli--okt. På senare år har man på södra och västra kusten af Skåne alltmera öfvergått till att fiska ål med stora bottengarn, som visat sig vara bättre än hommor. Äfven i Göteborgs och Bohus läns skärgård bedrifves numera ett betydande ålfiske med ryssjor. Ålfiskena äro stundom från kronan numera skatteköpta lägenheter. Ålfisket är för Sverige af stor betydelse. Viktigast är det utmed kusterna. 1919 fångades 1,370 mill. kg. ål (däraf 224,500 kg. i sötvatten) till ett värde af 3,344 mill. kr. Största betydelsen har ålfisket för Kalmar och Blekinge län samt för Skånekusten. Under normala förhållanden exporteras stora kvantiteter ål särskildt till Tyskland. Tyska uppköpare ligga då på de viktigaste fiskeområdena och köpa upp ålen, som de i större, med brunn försedda båtar föra lefvande till Tyskland. Ålfisket vid kusten är ofta förenadt med betydande risker, enär såväl hommor som ålbottengarn ej sällan förstöras af stormar. Af utlandets ålfisken är det största och mest bekanta det, som bedrifves i lagunerna vid Comacchio i Italien mellan de två sydliga utloppsarmarna af Po. I det delta, som där finnes, har man genom dämning och kanalisering bildat ett system af grunda laguner, hvilka beräknas tillsammans upptaga en areal af 40,000 har. Detta ålfiske, som numera tillhör staden Comacchio, är urgammalt och fordrar för sin skötsel omkr. 500 personer. De nämnda lagunerna stå genom kanaler i förbindelse med hvarandra och med hafvet. Under febr.--maj öppnas slussarna för att släppa upp det då till millioner uppgående ålynglet (montata). Därefter stängas slussarna. I sept. börjar den äldre ålens utvandring, och han fångas då vid utgåendet från lagunerna i särskilda, tämligen komplicerade fiskebyggnader (till sin idé påminnande om katsor). Fångsten är högst betydlig och ger i goda år 1 mill. kg. En del säljes färsk, men största delen marineras med ättika och salt samt afsättes till Österrike och södra Tyskland (omkr. 1/5), resten i Italien. R. L. (K. A. A-n.) Ålfotbræen (Aalfotbræen), en omkr. 100 kvkm. stor glaciär på sydsidan af yttre Nordfjorden, Sogn og Fjordane fylke (före 1919 Nordre Bergenhus amt), Norge. Högsta punkten ligger 1,630 m. ö. h. K. G. G. Ålfotvasdraget (Aalfotvasdraget) kommer från en rad vatten, som ha sina tillopp från den stora glaciären Ålfotbræen på sydsidan af Nordfjord i dennas yttre del, och faller ut i Ålfotfjorden, en arm af Nordfjorden, Sogn og Fjordane fylke (före 1919 Nordre Bergenhus amt), Norge. Vattendraget är under utbyggning som ett kommunalt företag af en rad kringliggande landskommuner. Det representerar 62,800 effektiva hkr. K. G. G. Ålfotfjorden (Aalfotfjorden). Se Ålfotvasdraget. Ålglip, fiskredskap. Se Glip. Ålgård, ylleväfveri på Jæderen, Norge, grundades 1870 som ullspinneri. 1875 började man tillverka vadmal och kostymtyger vid Å. 1893 inköptes Figgen & c:is ullspinneri, väfveri och trikåfabrik i Höiland, s. om Sandnes, som 1889 anlagts af färgaren O. Nielsen m. fl. M. H. Ålhem, socken. Se Ålem. Ålholm. Se Aalholm. Ålhomma. Se Ryssja och Ålfiske. Ålhult, egendom i Södra Vi socken, Kalmar län, vid sjön Örn (105 m. ö. h.), n. v. om Stångåns utlopp ur den af tre, medelst smala sund förenade, fjärdar bildade, omkr. 20 km. långa sjön Krön (103 m.) och 4 km. n. ö. om Gullringens station vid Östra centralbanan, omfattar 1 mtl frälse säteri, med underlydande 2 mtl, kvarn och såg, 3,750 har areal, hvaraf 425 åker, samt 745,000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free