- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1007-1008

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ålderdomsförsäkring ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kr. tax.-värde (1921). Hufvudbyggnaden är ett
tvåvånings stenhus med frontespis och flyglar i
samma linje, omgifvet af stor trädgård. Till
egendomen höra ett vid Gullringen uppfördt sågverk om
2 ramar, kant-, klyf- och stafverk, exporthyfleri
samt en stor modern lådfabrik och en vid
Brännebro i Stångån 1915 anlagd elektrisk kraftstation för
kvarndrift och traktens elektrifiering. Vid denna
äro installerade vattenturbiner om 210 hkr med
en årsproduktion af 22,000 kilowattimmar (1916).
- Å. (Aalhult) egdes i slutet af 1300-talet af
riddaren Karl Haraldsson (Gren) och på Eriks af
Pommern tid af väpnaren Bengt Gotskalksson
(Panter eller Ulf). Vid 1600-talets midt var det
A. Oxenstiernas sätesgård med en mängd hemman
såsom ladugårdsgods därunder. I slutet af
1600-talet egdes det af grefve Fabian Wrede (se denne),
kom på 1700-talet till ätten von Plomgren, som
gjorde Å. till fideikommiss, men snart
öfverflyttade fideikommissnaturen till Morstena, hvarefter
Å. köptes af general K. F. Pechlin, i orten ännu
ihågkommen som en af senare tiders värsta
bondeplågare. Han lät på egendomen 1757 anlägga ett
stångjärnsbruk samt knipp- och spikhammare, som
dock nedlades på 1800-talet. Sonen, major J. A.
Pechlin (f. 1762, d. 1834), sålde Å. till
kammarrättsrådet G. Nordström, som lät uppföra det nuv.
corps-de-logiset och inom hvars släkt det
förblef till 1905, då Å. köptes af nuv. egaren,
Trävaru-a.-b. Norrköpings exporthyfleri
(aktiekapitalet 2,025 mill. kr.).

E. A-t.

Ålkatfjället (Ålkasfjället), fjällmassiv i
Lappland, inom Sareks nationalpark. Se
Sarekfjällen, sp. 804.

Ålkista, en faststående fångstinrättning, afsedd
för fiske af ål under dennas vandring nedför
strömdragen till hafvet och därför ofta anordnad vid
strömmars utlopp ur sjöar. Den består af en
kortare eller längre vattenränna med fall nedåt
kistan och försedd med en lucka för vattnets
afstängande vid vittjningen samt af själfva kistan
(ålkaret), som är fyrkantig, ofta uppförd af
timmer eller ock af bräder samt försedd med
gallerbotten för vattnets aflopp, men tillräckligt tät, för
att den med strömmen nedkomna ålen skall kunna
kvarhållas. Anordningarna äro f. ö. växlande efter
lokala förhållanden.

R. L.*

Ålkistan, en 1865 utförd farled utan sluss
mellan insjön Brunnsviken och hafsviken Lilla Värtan
n. om Stockholm. Farleden har en längd af 200
m. Djupet under lägsta vattenytan är 2,08 m.
Anläggningskostnaden uppgick till 34,208 kr.,
hvaraf statsanslag 7,000 kr. Farleden, som
underhålles af. Stockholms stad, trafikerades 1921 af
1,136 farkoster. - 1709 byggdes ett
retranchemang vid Å. I 1839 års kommittés för det fasta
kustförsvaret betänkande föreslogs bl. a.
anläggning af ett provisoriskt verk mellan Å. och
Stocksund; 1856 års kommitté ang. Stockholms
befästande åt landsidan ville, att norra
försvarslinjens högra flygelpunkt skulle vara vid Å.; och
1864 års kommitté för Stockholms befästande ansåg,
att hufvudstadens norra landsidas inre
befästningslinje likaledes borde utgå från Å.

Fr. E. L. W:son M.

illustration placeholder


Ålkussan, Alkussan, Tånglaken,
Zoarces viviparus, zool., en fiskart, tillhörande fam.
Blenniidæ (l. Zoarcidæ) af taggfeningarnas
ordning. Ålkussan är den enda europeiska arten
af släktet Zoarces, som för öfrigt omfattar endast
ännu en art, från Nord-Amerika. Kroppsformen är,
såsom hos flertalet till denna familj hörande
fiskar, framtill trindlagd, med bredt hufvud; bakåt
är kroppen afsmalnande och tillplattad från
sidorna. Därigenom samt genom färgen, som är
gulbrunaktig, med mörkare fläckar och band,
påminner ålkussan något om en liten lake, hvilket,
jämte dess uppehållsort bland tången, gett
anledning till dess ena benämning. Den andra,
motsvarande danskarnas och norrmännens "aalemoder",
"aalekone", samt tyskarnas "aalmutter", har
afseende på en gammal föreställning, att ålkussan
vore ålens moder. Denna föreställning grundar
sig på det sedan äldre tider väl bekanta
förhållandet, att ålkussan föder lefvande ungar, d. v. s.
att ungarna utkläckas inom moderns kropp.
Fortplantningen synes ej vara bunden vid någon viss
årstid, emedan man nästan alla tider finner
dräktiga honor. Vid Sveriges och öfriga norra
Europas kuster är ålkussan allestädes vanlig ända upp
i nordligaste delen af Bottenhafvet samt går söderut
ned till kusten af Portugal. I Sverige ätes den
icke, men i Tyskland lär den ätas färsk, ehuru
den föga värderas, samt såsom rökt, då den anses
ganska ätbar. Längden går till 30-45 cm.

R. L.*

Ål-larverna äro på grund af sitt egendomliga
utseende beskrifna såsom särskilda arter under
släktnamnet Leptocephalus. Se Ål.

K. A. A-n.

illustration placeholder

Parti af Ålleberg, östra sidan.

Ålleberg, ett af de s. k. Västgötabergen, beläget
s. ö. om Mösseberg inom Slöta socken och
sträckande sig öfver gränsen mot Karleby och Luttra
socknar. Det tillhör Saleby säteri. Berget, som
kalt och fristående uppstiger till 334 m. höjd
ö. h. eller 110 m. öfver Falbygdens slätt, består
liksom Billingen af sandsten, alunskiffer, kalksten,
märgel, skiffer, och öfverst trapp (se fig.). Krönet
utgör en platå med starkt kuperade åkrar, ängar,
skogs- och betesmarker samt en omkr. 73 har stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free