Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ållonö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjö, den högst belägna i Götaland, och tre dammar.
Fordom bevuxet med vacker ekskog, utgjorde
berget en prydnad för Falbygden. Nordöst om Å.
ligger Karleby, där västgötarna omkr. 1130
ihjälslogo Ragnvald Knaphöfde, och där bortom vidtar
Åsle mosse, som var skådeplatsen för "slaget
vid Falköping".
Ållonö. Se Ollonö.
Ålnate, bot. Se Potamogeton.
Åloppe, arkeol., by i Nysätra socken, Lagunda
härad, Uppsala län, bekant för sina boplatser från
stenåldern. Dessa upptäcktes 1901 och ha
undersökts af olika forskare, framför allt af O.
Almgren. På Å. mark känner man f. n. fyra
boplatser; till samma kulturområde höra emellertid
ännu några boplatser å Mjölkbo och Rysjö egor i
den närgränsande Österunda socken i Torstuna
härad. Den s. k. Åloppekulturen är en
jägar- och fiskarkultur; åkerbruk och husdjur voro
ännu okända i dessa delar af mellersta Sverige;
bebyggelsen var bunden vid den dåtida
hafsstranden, som i djupa vikar skar in till Åloppetrakten.
Landet låg omkr. 38 m. lägre än nu, hvilken siffra
alltså anger boplatsernas nuv. h. ö. h. En mängd
ben af vilda däggdjur, framför allt af vikarsäl,
vildsvin och älg, samt af fiskar, såsom mört, aborre
och gädda, utgör lämningar från måltiderna.
Bland föremål tillverkade af människor märkas
talrika krukskärfvor, ornerade dels med intryckta
gropar, dels med streck i olika anordningar;
vidare ha funnits yxor af grönsten med rund eller
oval genomskärning, knifvar och spetsar af skiffer
m. m. På boplatsen vid Norrskog ha funnits
Sveriges äldsta kända skulpturer i lera, nämligen
små älghufvuden; på samma boplats ha anträffats
hyddbottnar med bevarade stolphål samt en graf
med skelett utsträckt på rygg. Åloppekulturen
torde till sin tyngdpunkt tillhöra den äldre delen
af den s. k. gånggriftstiden, alltså midten af
3:e årtusendet f. Kr. Almgren har om densamma
framställt den hypotesen, att den uppburits af en
icke-skandinavisk, antagligen urfinsk, befolkning,
som under stenålderns senare århundraden
utträngdes af en germansk åkerbruksbefolkning. Det är
dock möjligt, att kulturskillnaden mellan den
östsvenska "boplatskulturen" och den
sydskandinaviska "megalitkulturen" betingats endast af
geografiska omständigheter och ej af någon
rasskillnad. Jfr Stenåldern, sp. 1284-85 samt fig.
24 och 25. Boplatser tillhörande samma
kulturkrets ha anträffats i Västmanland, Närke,
Södermanland, Östergötland, Gottland, Blekinge,
Norrland samt ännu några platser i södra Sverige.
Litt.: O. Almgren, "Uppländska
stenåldersboplatser" (i "Fornvännen", 1906), "Några
svensk-finska stenåldersproblem" (i "Antikvarisk tidskr.",
d. 20, 1914), "De pågående undersökningarna om
Sveriges första bebyggelse" (i "Fornvännen",
1914), J. V. Eriksson, "Studier öfver Upplands
förhistoriska geografi" (i "Upplands fornm:sfören:s
tidskr.", XXIX, 1913); G. Ekholm, "Studier
i Upplands bebyggelsehistoria", I (1915), och
S. Lindquist, "En uppländsk gårdsanläggning från
stenåldern" (i "Fornvännen", 1916).
Br Sr.
Ålreckesund, den forna farleden och
hamnplatsen mellan Stora Ålö och Bokö i Gryts socken,
Östergötlands skärgård. 1439 af slöts där
stillestånd mellan Karl Knutsson och konung Erik af
Pommern. Gustaf I utfärdade därifrån åtskilliga
bref.
V. G.
Ålrätter, kokk., beredas i regel af sötvattensål
(se Ål). Barbariskt är bruket att, då ålen skall
tillredas, flå den lefvande. Djurets dödskamp kan
betydligt förkortas, om hufvud och stjärt afskäras.
Ålen kan anrättas på många olika sätt, kan kokas,
stekas, griljeras, rökas; den kan tillredas som soppa
m. m. Emellertid är den alltid något "mäktig"
och lämpar sig ej för svaga magar. Kokt kan
den serveras med maître d’hôtelsås (se d. o.) och,
efter somligas smak, med något citron; den kan
anrättas à la matelote (se Matelote); den kan
stekas i smör, rifvebröd, med morötter, lök, gräslök,
persilja, madeiravin, lagerblad, peppar och salt;
den kan griljeras och serveras med remouladesås
(se d. o.); den kan halstras, hvarvid i tillredningen
ingår chalottenlök. Färserad ål är en af många
högt skattad, men dyrbar rätt; i tillagningen ingå,
utom fiskfärs, vanligen tryffel, gåslefver och
pistacie.
Ålskaft. Se 2:a illustrationssidan till art.
Boktryckarkonst.
Ålsläktet, Anguilla, zool., tillhör fam.
Murænidæ. Kroppen är trind, baktill afsmalnande, med
små fjäll dolda i den slemmiga huden.
Underkäken skjuter framom öfverkäken, de yttre
gälöppningarna äro små, belägna vid bröstfenornas bas.
Ryggfenan börjar långt bakom bröstfenorna. Hit
hör ett fåtal arter: europeiska
sötvattensålen, A. vulgaris, som finns på den europeiska
sidan af norra Atlanten från nordligaste Norge till
norra Afrika, den amerikanska ålen, A.
rostrata, som förekommer vid amerikanska sidan af
norra Atlanten från sydspetsen af Grönland till
nordligaste delen af Syd-Amerika. Dessa båda
arter äro enfärgade, men i Indiska oceanen och
vid asiatiska kusten af Stilla oceanen finnas äfven
fläckiga arter. Därvarande arters karaktärer äro
dock ännu ganska outredda, och senare
undersökningar gå i riktningen att starkt minska
antalet af förut beskrifna arter från dessa haf.
Släktet Anguilla saknas i södra Atlanten och
vid amerikanska kusten af Stilla oceanen.
Ålsläktets arter liksom öfriga murænider genomgå
i sin tidigaste utveckling egendomliga larvstadier,
hvilka beskrifvits som särskilda arter,
Leptocefalider (se Ål).
K. A. A-n.
Ålsta, Medelpads folkhögskola, i Torps socken,
Västernorrlands län, upprättades 1873. Under
lång tid flyttade den mellan skilda platser, men
sedan 1899 har den varit förlagd i Å.
Vinterkursen, från början endast för manliga lärjungar,
mottager sedan 1920 äfven kvinnliga. Fr. o. m.
1909 finnas sommarkurser för kvinnliga lärjungar.
Elevantalet har 1912-22 varit sammanlagdt 436.
Föreståndare (sedan 1908) är filos. kandidaten
Ali Nordgren.
Ålstäket, ett näs på Värmdön i Stockholms
skärgård (se kartan till art. Värmdö).
Förslag föreligger att medelst en kanal genom näset
förbinda Torsbyfjärd med Grisslingefjärden,
hvarigenom infarten till Stockholm skulle afsevärdt
förkortas.
Fr. E.
Ålsätra kraftverk, beläget i Kolbäcksån omkr.
18 km. ofvanför åns utlopp i Mälaren. Fallhöjden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
