Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afloppsvärme i samma mån, som ångtrycket och
ångtemperaturen vid ångmotorn stiga samt afloppstrycket
sjunker liksom äfven i den mån som ångmotorn
förmår tillgodogöra expansionen (värmefallet).
För att således i förhållande till värmebehofvet
största energimängd må utvinnas, böra
ångtryck och ångtemperatur vid ångmotorn hållas
höga samt mottrycket i dess aflopp så lågt som
möjligt. Det visar sig, att högt ångtryck har större
betydelse vid mottrycksmaskiner än vid kondenseringsmaskiner.
I syfte att utvinna största möjliga effekt
bör mottrycket hållas lågt. Mottryckets
undre gräns bestämmes af den temperatur ångan
bör ha för att utföra värmemeddelningen. Till
detta lägsta tryck komma tryckförluster i afloppsledningar
m. m. Är det fråga om t. ex. torkning
af sulfitmassa, erfordras ånga af föga mer än 1
atmosfär absolut tryck, emedan 100° C. äro tillräckliga.
På grund af tryckförluster i ventiler och
rörledningar kan emellertid mottrycket vid maskinen
ej sättas lägre än 1-1,5 kg. öfvertryck.
Lämnas vid en pumpvarmvattenanläggning värmet
till vattnet af afloppsånga från ångmotorn, kan mottrycket
sättas = omkr. 0,5-0,7 kg. abs., emedan
vattnet ej behöfver uppvärmas till mer än omkr.
80-85° C. I en mångfald industrier liksom äfven
för andra ändamål (såsom värmecentraler,
badanstalter m. m.) har denna kombination af kraft
och värme således en mycket stor ekonomisk betydelse,
i det att betydande mängder billig värmekraft
på detta sätt kunna erhållas. En viss svårighet
är dock, att värme- och kraftbehof sällan
öfverensstämma. Vanligen är kraftbehofvet relativt
konstant, däremot värmebehofvet ofta mycket starkt
varierande. För att utjämna dessa variationer kan
Ruths’ ångackumulator inkopplas i systemet, och
därigenom vinnes, att kraft- och värmebehofven
kunna så att säga lösgöras från hvarandra.
Samtidigt vinnes utjämning af ångproduktionen med ty
åtföljande höjning i ånggenereringens verkningsgrad.
T. L-k.
Ångare. Se Ångfartyg.
Ångarp, socken. Se Agnetorp.
Ångbad. Se Bad och Varmluftbad.
Ångbarkass, sjöv., äldre benämning på ångslup. Jfr Båt.
C. K. S.
Ångbildning. Se Kokning, Vattenånga och Ånga.
Ångbildningsvärme, fys., detsamma som
afdunstningsvärme (se d. o. och Latent
värme).
T. E. A.
Ångbläster, tekn. Se Drag 1, sp. 801.
Ångbogsering. Se Flodfart, sp. 599.
Ångbåt. Se Ångfartyg.
Ångbåtsbefälhafvare. Se Ångfartygsbefälhafvare.
Ångbåtspostexpeditioner, med ångfartyg
befordrade, medelst nummer betecknade postanstalter
med inskränkt befogenhet, till hvilka kunna,
antingen för befordran till fast postanstalt eller för
utdelning under färden, aflämnas vanliga, med
postförskott ej belagda brefförsändelser. I undantagsfall
kan Generalpoststyrelsen meddela dylik postanstalt
befogenhet att jämväl utväxla rekommenderade försändelser.
Jfr Sjöpostexpeditioner.
R. L-n.
Ångdom [-dåm], maskinb., den del af en ångpanna,
till hvilken ånguttaget är anslutet, utgöres å
liggande cylindriska pannor af en i hufvudsak
cylindrisk påbyggnad å pannans öfre del, hvartill den
anslutes medelst en sadelformad fläns. (Se
Ångpanna, fig. 2 o. 4.) Vid vissa rörångpannor
motsvaras ångdomen af den s. k. öfverpannan
(se Ångpanna, fig. 3 o. 9), som äfven
ofta kallas ångdom. Ångdomens hufvudändamål är
att öka ångrummet och att bereda ökadt afstånd
från vattenytan till ånguttaget för underlättande
af uttagning af så torr ånga som möjligt.
Fmn.
Ånge, stationssamhälle i Borgsjö socken,
Medelpad, vid statens järnvägar, linjerna Krylbo–Bräcko
och Ånge–Sundsvall, 95 km. v. n. v. om Sundsvall,
vid norra stranden af Ångesjön (158 m. ö. h.).
Där finnas flera hotell, afdeln.-kontor af Sundsvalls
ensk. bank och Upplands ensk. bank, elektricitetsverk,
stort tjärbränneri samt ett stort antal
handlande och handtverkare.
E. A-t.
Ång-elektricitetsmaskin. Se Hydro-elektricitetsmaskin.
Ånger, i allmänhet känsla af smärta eller
missbelåtenhet med sig själf därför, att man vet,
känner eller tycker sig ha gjort något orätt eller
oriktigt, som man helst skulle vilja ha ogjordt. Om
ånger i teol. mening se Förkrosselse.
Ångerboda, moderniserad form för Angerboda (se d. o.).
Ångerman, Erik. Se Sursill.
Ångermanbalen. Se Ångermanland, sp. 1031.
 |
| Ångermanlands vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
