- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1081-1082

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångpannelagar - Ångplog - Ångpuff - Ångrum - Ångskjutvapen - Ångskorsten - Ångskåp - Ångslup

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämmelser, hvarjämte Socialstyrelsen 25 nov. s. å. utfärdade "anvisningar ang. ångpannors beskaffenhet, utrustning och besiktning" till ledning vid tillämpning af ofvannämnda § och "Normalbestämmelser rörande beskaffenhet och dimensionsberäkning af ångpannors material m. m." Dessa anvisningar, som trädde i full gällande kraft l jan. 1922, uppbäfva det hittills gällande yrkesinspektionens ofvannämnda cirkulär n:r 1. Genom nämnda lag och dess sålunda på administrativ väg tillkomna kompletteringar torde det ha lyckats att för ångpannor tillhörande industriella verk erhålla den trygghet mot olyckshändelser, som öfver hufvud genom preventiva åtgärder kan åstadkommas. Hvarken k. kung. 23 maj 1919 eller Socialstyrelsens "anvisningar" afse ångpannor för järnvägar, upplåtna för allmän trafik (de lyda under särskild inspektion), eller sjöångpannor (som lyda under yrkesinspektionens fartygsinspektion). Bestämmelserna rörande dessa slag af pannor kunna dock sägas i stort vara af enahanda beskaffenhet med de förra. De svenska förordningarna, som i stort sedt närmast of verensstämma med Tysklands, med undantag af, att i Sverige ej behofves koncession samt att bestämmelser rörande uppställningen saknas, torde vara att hänföra till de strängare. K. kung. 23 maj 1919 innehåller bl. a. följande viktigare bestämmelser. Ångpanna må ej brukas, innan densamma blifvit registrerad och försedd med registreringsmärke samt underkastats s. k. större besiktning, hvilken måste förnyas, om ångpannan undergått väsentlig reparation eller ändring, om den efter att ha varit inmurad förflyttats eller om 5 år och 2 månader förflutit sedan föregående större besiktning. Då 1 år och 1 månad förflutit, sedan antingen större eller s. k. mindre besiktning egt rum, må ångpanna ej brukas, förrän ny besiktning skett. Vid större besiktning skall ångpanna med tillhörande öfverhettare och armatur jämte apparater för matarvattnets uppvärmning och inmatning underkastas, såvidt möjligt, fullständig in- och utvändig undersökning samt ångtrycksprof äfvensom, med undantag af nämnda apparater, vattentrycksprof; och skall därvid, med ledning af hvad undersökning och prof gett vid handen, fastställas det högsta ångtryck, hvarvid pannan erbjuder betryggande säkerhet (högsta tillåtna ångtryck). Vid mindre besiktning skola liknande besiktning och ångtrycksprof (dock ej vattentrycksprof) å panna och apparater utföras samt fastställas, huruvida pannan fortfarande erbjuder betryggande säkerhet för senast bestämda högsta tillåtna ångtrycket. Härvid behöfver ej pannan befrias från murverk och beklädnad, om icke särskilda förhållanden så påkalla. Större besiktning må uppdragas allenast åt person, som fyller vissa, af yrkesinspektionens chefsmyndighet fastställda kompetensfordringar. Mindre besiktning må uppdragas jämväl åt annan person, som skäligen kan förutsättas ega därför erforderlig kompetens, såsom i ångpannors skötsel erfaren maskinist eller förman vid ångpanneverkstad. Besiktning må ej verkställas af arbetsgifvaren själf eller uppdragas åt person, som sköter den ångpanna besiktningen afser. Oberoende af ofvan meddelade bestämmelser eger yrkesinspektionens chefsmyndighet att, med angifvande af skälen därför, förklara, att besiktningar icke må uppdragas åt viss person. Det åligger yrkesinspektör att på begäran af arbetsgifvare lämna denne anvisning på person, som eger för besiktnings verkställande erforderlig kompetens. Vidare föreskrifves, att för hvarje ångpanna skall föras protokoll och anteckningsbok, som vid eventuell öfverlåtelse öfverlämnas till pannans nya innehafvare. Boken insändes på begäran till vederbörande yrkesinspektör. Beträffande ångpanna, som står under uppsikt af ångpanneförening (se d. o.) eller därmed jämförlig anstalt, må yrkesinspektionens chefsmyndighet, därest och i den mån så profvas lämpligt, meddela eftergift från ofvannämnda bestämmelser rörande besiktning och protokoll däröfver. Bruk af ångpanna i strid mot gällande föreskrifter straffas med böter och i vissa fall med fängelse. Socialstyrelsens ofvannämnda "anvisningar" innehålla detaljerade föreskrifter rörande dels ångpannors byggnadssätt samt armaturutrustning, öfverhettare och economisers, dels rörande de förberedande åtgärder, som af ångpanneegaren skola vidtagas före besiktning af en ångpanna och huru själfva besiktningarna skola utföras samt slutligen normalbestämmelser rörande beskaffenhet, profning och dimensionsberäkning af ångpannors material. T. B–l. Ångpiog. Se Motokultur. Ångpuff, tekn. Se Drag 1, sp. 801. Ångpump, mek. Se Pump, sp. 591–592. Ångrum. Se Ångpanna, sp. 1065. Ångskjutvapen, kanoner och gevär, för hvilka i st. f. krut ångtryck nyttjades till projektilens framdrifvande. Till fästningsförsvaret konstruerade franske generalen Girard flera batterier ångkanoner (med 6 pipor), hvilka nyttjades vid försvaret af Paris 1814 mot de allierade, men före stadens intagande förstördes, på det att deras konstruktion ej skulle bli känd af fienden. Girards maskiner kunde utslunga ända till 1,800 kulor i minuten med 1,000 stegs skottvidd. – I Adelaidegalleriet i London visas som ett egendomligt konstverk ett af engelske uppfinnaren Jacob Perkins 1824 utställdt ånggevär. Detta har endast en pipa, betydligt längre och gröfre än ett vanligt gevärs, för att ångans tryck skulle kunna bättre tillgodogöras. Pipan står i förbindelse med en ångpanna, och alltsammans transporteras på ett underrede med hjul. Med pipan är förenadt ett rör för kulorna, så att dessa genom en ventil kunna nedfalla i pipan. Vapnet kunde skjuta 420–1,000 skott i minuten. Ångskjutvapen ha ej erhållit någon praktisk användning. H. W. W. (G. af Wdt.) Ångskorsten, tekn., vanligen till större delen fristående skorsten för bortledande af rökgaser, stundom äfven afloppsånga från en ångpanneanläggning. Ångskorstenar uppföras i regel med rund, stundom fyr- eller mångkantig sektion. Som material används tegel, i allmänhet specialformadt hårdbrändt "radial-tegel", eller armerad betong, för mindre skorstenar stundom plåt (se vidare Ångpanna, sp. 1077). Ju starkare drag (se d. o.), som erfordras, dess högre måste skor- stenen vara. Fmn. Ångskåp. Se Bad, sp. 616, och Varmluftbad. Ångslup, sjöv., en båt, som framdrifves med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free