- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1111-1112

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Års-isotermer - Årskontingent - Årskurva - Årsmedium - Årsmoräner l. Recessionsmoräner - Årsmot - Årsmässa - Årsmönstring - Årspass - Årspris - Årsproklama - Årsredogörelser - Årsring - Årsskikt - Årsskott - Årsstaf - Årsstämning - Årsta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Års-isotermer, meteor. Se Isotermer (jfr Årskurva). Årskontingent. Se Kontingent. Årskurva, meteor., betecknar dels en på en karta dragen linje, sammanbindande punkter med samma årsmedium för ett visst meteorologiskt element - årsisoterm för temperaturen, årsisobar för lufttrycket, o. s. v. -, dels en på rutadt papper dragen linje, återgif vande ett elements, t. ex., temperaturens, förändringar under årets lopp på en och samma ort: elementets s. k. årliga variation. E. O. S. Årsmedium, meteor., medelvärdet af alla tim- afläsningar under ett år på en och samma ort för något meteorologiskt element (temperatur, luft- tryck, fuktighet o. s. v.). Af de 24 timafläsnin- garna under ett dygn bildas dagsmedium, af alla dagsmedia under en månad månadsmedium, af alla månadsmedia under året årsmedium. Därvid bör beaktas, att månaderna ha olika antal dagar, hva- dan de olika månadsmedia vid bildandet af års- mediet böra ingå med olika vikt. E. O. S. Årsmoräner l. Recessionsmoräner, geol., ändmoränvallar, oftast af obetydliga dimen- sioner, i hvilka vid istäckets tillbakaskridande det under vintertiden till isranden framförda materia- let samlades. Stundom förekomma öfver ett större område serier af dylika moränvallar med regel- bundna mellanrum af 50-150 m. Sådana års- moräner kunna tydligt iakttas t. ex. vid Sund- byberg, i Västergötland s. ö. om Kinnekulle samt i Åråsviken i västra delen af Vänern. K. A. G. Årsmot (fsv. ars mot), årsdag, d. v. s. en viss dag af året, då den ett följande år återkom- mer; årsmässa, anniversarium (se d o. och Mässa 1). Årsmässa. Se Mässa, sp. 286. Årsmönstring, krigsv. Se Mönstring 2. Årspass. Se Tullpass. Årspris, kam. Se Markegång. Årsproklama (mlat proclama, af lat. proclamare, ropa, anropa), jur., äldre, ännu i författningar från 1830-talet förekommande benämning på hvad som f. n. kallas årsstämning (se d. o.). A W. (C. G. Bj.) Årsredogörelser kallas skrifter, som lämna upp- gifter om hvad som i ett ämbetsverk, undervisnings- anstalt eller andra offentliga eller privata institu- tioner förekommit under kalender-, läs- eller rä- kenskapsåret, om inkomster och utgifter m. m. Vid undervisningsanstalternas årsredogörelse fogas ofta vetenskapliga afhandlingar. Se därom bl. a. S. E. Melander, "Förteckning öfver afhandlingar och upp- satser, som ingå i eller medfölja årsredogörelserna för rikets allmänna läroverk", 1858-82 (1912), 1883-1909 (1909). Äfven statistiska tabeller ingå i de flesta. Årsring, bot. Hos ingen flerårig stam fortgår tillväxten oafbrutet; i alla klimat - under vin- tern i kallare luftstreck, under den torra årstiden i varma - inträder en hvilotid, under hvilken tjocklekstillväxten afstannar. Enär den väfnad, som bildas, då verksamheten åter upptas vid vårens eller regntidens inbrott, är till färg och täthet eller andra förhållanden olik den senast eller när- mast före hvilotiden afsatta väfnaden (veden i en trädstam), framträder gränsen mellan de båda växtperioderna ganska skarp och tydlig äfven för blotta ögat och visar på ett tvärsnitt af stammen formen af en ring. Och då för hvarje år en ny sådan bildas, så ha dessa ringar med rätta kal- lats årsringar. Genom att räkna vedens års- ringar får man veta det förhandenvarande trä- dets ålder. Af årsringarnas olika bredd kan man äfven finna, att vissa år varit mer eller mindre gynnsamma för tillväxten. Se vidare Trä, sp. 119, fig. l, 2. O. T. S. (G. L-m.) Årsskikt, geol. Se Glaciallera. Årsskott. Se Knopp och Skott, sp. 1143. Årsstaf. Se Runstaf. Årsstämning, jur., medelst offentlig stämning (se d. o.) utfärdad kallelse på borgenärer att inom viss tid, utsatt "näst efter ett år", inför rätta ange (icke inkräfva) sina fordringar. Dy- lik stämning har den verkan, att borgenär, som ej hörsammar kallelsen och ej förmår styrka, att gäldenären haft vetskap om fordringens tillvaro, får sin fordran prekluderad (se Preklusion), d. v. s. förlorar sin talan mot gäldenären. Endast om och i mån som panträtt åtnjutits för fordrin- gen eller den i kvittningsväg må kunna åberopas, har borgenären möjlighet att fortfarande göra den- samma gällande. Årsstämning (förr kallad årsproklama) kan begäras allenast i vissa be- stämda fall, enligt nu gällande k. förordningen 4 mars 1862 (med senare ändr.) vid dödsfall, äkten- skapsskillnad, hemskillnad, boskillnad, vissa bolags och föreningars trädande i likvidation, upplösning af sparbank samt omyndigförklaring. A. W. (C. G. Bj.) Årsta. 1. Egendom i Brännkyrka församling, Stockholm, s. om Liljeholmens järnvägsstation, vid Årstaviken, omfattar 379,97 har. Hufvudbyggna- den, af tegel med ett och annat stort ohugget gråstensblock, som inuti rummen framskjuter utan- för tegelmurens yta, är mycket gammal. En ännu äldre byggnad af ektimmer, enligt uppgift hugget å Södermalm, skall ha bebotts af Birger jarl och nedrefs 1815. - Å. anses ha tillhört Birger jarl samt omfattat hela Södermalm, där ett kvarter i 16:e (Tanto-)roten ännu heter Å., och trakten ända till Fittja i s. v. Under namnet Arus nämns det i början af 1300-talet som tillhörigt hertig Valdemar, egdes på 1400-talet af Hans Kröpelin samt på 1500- och 1600-talen af medlemmar af släkten Oxenstierna. På 1670-talet egdes A. af riksrådet Göran Ulfsparre, reducerades af kronan, men återlöstes. Det har sedan tillhört medlem- mar af släkterna Posse, Ehrencrona, Cronhielm, Schönberg, De Geer, von Schnell och Reenstierna samt köptes 1905 af Stockholms stad från dess siste enskilde egare, legationsrådet F. Rappe, för 2,3 mill. kr. 2. Egendom i Österhaninge socken, Stockholms län, vid innersta delen af den mellan Gålön i ö. och Södertörn i v. inträngande Horsfjärden, in- nersta delen af Mysingen, omfattar 13 65/96 mtl med 1.104 har areal, hvaraf 364 har åker, och 420,000 kr. tax.-värde (1920). Den har en slotts- lik manbyggning af sten i två våningar med två flyglar (se fig.), omgifven af stor park och trädgård, och jordbruket är särdeles väl skött. - Å. namnes redan på 1300-talet, tillhörde en tid Tyska orden i Livland och var säte för dess kommendör, tills Erik Axelsson Tott 1467 köpte det. Å. beboddes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free