Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åskväder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Upp, kristen, upp till kamp och strid". Bland
hans bearbetningar af äldre psalmer må särskildt
framhållas den ypperliga omdiktningen af den
gammalsvenska allhelgonapsalmen "I himmelen, i
himmelen". Som psalmist har Å. i långt mindre grad
än Wallin frigjort sig från upplysningstidens
terminologi och besjunger påfallande ofta "dygden",
som han dock, med en djupare uppfattning än
neologernas, betraktar som något i och för sig
värdefullt och godt, icke som ett medel för yttre
lycksalighet allenast. Ät sin positivt kristliga
lifssyn gaf han ett fullödigt uttryck i den psalm, där
han betygar, "att den väg, som Jesus banat, är
den enda jag kan gå för att lif och räddning få".
- På Lindbloms anmodan deltog Å. som frivillig
kraft i bibelöfversättningsarbetet, som emellertid då
bedrefs mycket lamt. Han utgaf Predikningar (3
bd, 1829-31), hvilka röja homiletisk begåfning
af betydande mått, äfven om detta verk icke
motsvarat Wallins superlativa omdöme därom, att "det
kommer att läsas öfver hela vårt land och så länge
svenska språket talas och förstås af kristna människor".
Å. utgaf vidare Handbok i theologiska
litteraturen för studerande och yngre embetsbröder
(1842), och efter hans död utkommo Predikningar
och religionstal (1846; utg. af hans son N. J.
Åström). Å. är en af svenska kyrkans märkligare
gestalter under 1800-talets förra hälft.
E. N. S-g.
Åström, finländsk industriidkarsläkt från Torneå.
1. Karl Robert Å., f. 1839, d. 1897, var
lärling vid sin faders garfveri i Torneå, utbildade
sig i yrket utomlands och grundade 1863 i Uleåborg
en garfverifabrik, i hvilken brodern Hemming
1868 inträdde. Firman erhöll då namnet
Bröder Åström. - 2. Hemming Å., f. 1844,
d. 1895, erhöll samma utbildning som brodern.
Bägge bröderna voro synnerligen verksamma inom
det kommunala lifvet i Uleåborg, ifrade särskildt
för utvecklingen af dess kommunikationer och
företrädde staden vid olika landtdagar. Hemming Å.
upparbetade äfven en rationell tjärindustri i norra
Österbotten. Bröder Å:s läderfabrik, som ombildats
till aktiebolag, är den största i Norden.
Aktiekapitalet utgör 10 mill. mark. Tillverkningen,
med både inhemskt och utländskt råmaterial,
utgöres af sul- och ofvanläder, hårfiltsfabrikat,
seldon, portföljer, maskinremmar m. m. Firman har
eget limkokeri, snickeri, metallgjuteri, mekanisk
verkstad m. m. - 3. Edvard Å., f. 1856,
kusin till de föregående, grundade egen affär 1879,
borst- och penselfabrik i Åbo 1881 (från 1896
Å. & C:o a.-b.), numera med ett kapital om
600,000 mark, kemisk fabrik 1886 (Å:s tekniska
fabriks a.-b., med 3 mill. aktiekapital), hvilken
tagit stort uppsving (tillverkning af näringsmedel,
luktvatten, tvål, putsmedel, bläck m. m.).
1-3. T. C.
Åstön 1. Åstholmen, bebodd, till största
delen skogbevuxen ö i Tynderö socken, Västernorrlands
län, i norra delen af Sundsvallsbukten, omkr.
20 km. ö. om Sundsvall. Å., omkr. 11,5 kvkm.,
skiljes från fastlandet genom Tynderösundet, öfver
hvars smalaste del färjförbindelse finns. På öns
sydligaste del finnas Åstholmens lotsstation
samt Åstholmsuddes fyr.
G. Brgrn.
Åsum, socknar. Se Norra Åsum och Södra
Åsum.
Åsums lunds skans, i Skåne, vid Helgasjön, s. v.
om Kristianstad, anlades i maj 1678 och fick efter
krigets slut förfalla.
L. W .-son M.
Åsunda härad, i Uppsala län, ingår i Uppsala
läns södra domsagas tingslag och Trögds fögderi
samt omfattar socknarna Tillinge, Svinnegarn,
Enköpings-Näs, Teda, Sparrsätra, Bred, Vårfrukyrka.
24,350 har. 5,636 inv. (1921).
Åsunda kontrakt, i Uppsala stift, omfattar de
5 pastoraten Enköpings stad och Vårfrukyrka;
Tillinge och Svinnegarn; Enköpings-Näs; Teda;
Sparrsätra och Bred. Framdeles skola Svinnegarn,
Enköpings-Näs och Teda utgöra ett pastorat.
25,534 har. 11,586 inv. (1921).
Åsunden. 1. Sjö i Kinda härad, Östergötland,
belägen 85,5 m. ö. h. Areal omkr. 55 kvkm. Sjön,
som har en längdutsträckning i n. n. v.-s. s. ö.
af omkr. 30 km., ligger i en utpräglad dalgång,
hvars bredd är mycket olika i s. och n. Den södra
delen, som i allmänhet är 1-4 km. bred, är rik
på öar, bland hvilka de största äro Bjuggön och
Kölfön, samt har flera stora vikar, i s.
Hycklingeviken och Hornsviken, i hvilken senare Stångån
inflyter, i n. ö. och ö. Björkforsviken och Oppebyviken,
af hvilka den förra, med en längd af 4-5
km., mottager afloppet för sjön Björken (98 m. ö. h.),
den senare tillflödet från sjön Nimmern
(86 m. ö. h.). Å:s norra del, som genom ett omkr.
100 m. bredt sund står i förbindelse med södra
delen af sjön, har en längd af omkr. 16 km. och
en bredd, som växlar mellan 2 km. och 100 m.
Nära dess utlopp i n. står den vid Skedevid genom
en kortare kanal i förbindelse med sjön Ämmern.
Å., som genomflytes af Stångån, har genom Kinda
kanal sjötrafik på Linköping. Dess omgifningar äro
vackra och omväxlande med bergshöjder som
flerstädes nå upp till omkr. 200 m. ö. h. - 2. Se
Asunden. Suppl.
1. O. Sjn.
Åsvallehults elektricitetsverk, A.-b. (förut A.-b.
Tranås elektricitets- och vattenverk) eger kraftverken
Åsvallehult och Vriggebo, belägna 1, resp. 4
km. nedom Säbysjön i öfre loppet af Östergötlands
Svartå samt idkar kraftdistribution i Åsvallehult
samhälle och på landsbygden däromkring. Det
förstnämnda kraftverket utnyttjar omkr. 3 m. och
det senare 2,4 m. fallhöjd. Maskininstallationen i
hvardera verket utgör omkr. 80 kilowatt.
C. K.
Åsvik, egendom i Östra Eds socken, Småland,
omfattar 6 mtl med 2,000 har areal och 233,000
kr. tax.-värde (1920). Corps-de-logiset är en i
ljus, glad ton hållen tvåvånings träbyggnad i
villastil, belägen i en stor trädgård på en sluttning
mot den v. därom från Östersjön åt n. inträngande
Edsviken, snedt emot det på vikens motsatta sida
belägna Vindö och begränsas i ö. af en stor, af
8 flygelbyggnader innesluten gårdsplan. - Å. var
på 1500-talet en bondby, kallad Åslevik, hvaraf
en del, "fullgården", 1625 egdes af grefve J. K.
Leijonhufvud (f. 1583, d. 1634) och senare kom
under Kråkviks säteri, hvilket 1685 egdes af Maria
Skytte, hustru till grefve Gr. A. Banér (se d. o. 9).
1721 kom Å. i landshöfding G. Palmfelts ego, och
han öfverflyttade säterinaturen på Å. samt uppförde
omkr. 1740 där en stor envåningsbyggnad.
Denna refs 1833 af dåv. egaren, öfverstelöjtnant
S. E. Geete (f. 1783, d. 1858), som lät uppföra
den nuv. manbyggningen och väsentligt förbättrade
egendomen. 1863 ärfdes Å. af hans måg friherre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
