- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1133-1134

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åström, Johan - Åström, 1. Karl Robert - Åström, 2. Hemming - Åström, 3. Edvard - Åstön l. Åstholmen - Åsum - Åsums lunds skans - Åsunda härad - Åsunda kontrakt - Åsunden - Åsvallehults elektricitetsverk - Åsvik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Upp, kristen, upp till kamp och strid". Bland hans bearbetningar af äldre psalmer må särskildt framhållas den ypperliga omdiktningen af den gammalsvenska allhelgonapsalmen "I himmelen, i himmelen". Som psalmist har Å. i långt mindre grad än Wallin frigjort sig från upplysningstidens terminologi och besjunger påfallande ofta "dygden", som han dock, med en djupare uppfattning än neologernas, betraktar som något i och för sig värdefullt och godt, icke som ett medel för yttre lycksalighet allenast. Ät sin positivt kristliga lifssyn gaf han ett fullödigt uttryck i den psalm, där han betygar, "att den väg, som Jesus banat, är den enda jag kan gå för att lif och räddning få". - På Lindbloms anmodan deltog Å. som frivillig kraft i bibelöfversättningsarbetet, som emellertid då bedrefs mycket lamt. Han utgaf Predikningar (3 bd, 1829-31), hvilka röja homiletisk begåfning af betydande mått, äfven om detta verk icke motsvarat Wallins superlativa omdöme därom, att "det kommer att läsas öfver hela vårt land och så länge svenska språket talas och förstås af kristna människor". Å. utgaf vidare Handbok i theologiska litteraturen för studerande och yngre embetsbröder (1842), och efter hans död utkommo Predikningar och religionstal (1846; utg. af hans son N. J. Åström). Å. är en af svenska kyrkans märkligare gestalter under 1800-talets förra hälft. E. N. S-g. Åström, finländsk industriidkarsläkt från Torneå. 1. Karl Robert Å., f. 1839, d. 1897, var lärling vid sin faders garfveri i Torneå, utbildade sig i yrket utomlands och grundade 1863 i Uleåborg en garfverifabrik, i hvilken brodern Hemming 1868 inträdde. Firman erhöll då namnet Bröder Åström. - 2. Hemming Å., f. 1844, d. 1895, erhöll samma utbildning som brodern. Bägge bröderna voro synnerligen verksamma inom det kommunala lifvet i Uleåborg, ifrade särskildt för utvecklingen af dess kommunikationer och företrädde staden vid olika landtdagar. Hemming Å. upparbetade äfven en rationell tjärindustri i norra Österbotten. Bröder Å:s läderfabrik, som ombildats till aktiebolag, är den största i Norden. Aktiekapitalet utgör 10 mill. mark. Tillverkningen, med både inhemskt och utländskt råmaterial, utgöres af sul- och ofvanläder, hårfiltsfabrikat, seldon, portföljer, maskinremmar m. m. Firman har eget limkokeri, snickeri, metallgjuteri, mekanisk verkstad m. m. - 3. Edvard Å., f. 1856, kusin till de föregående, grundade egen affär 1879, borst- och penselfabrik i Åbo 1881 (från 1896 Å. & C:o a.-b.), numera med ett kapital om 600,000 mark, kemisk fabrik 1886 (Å:s tekniska fabriks a.-b., med 3 mill. aktiekapital), hvilken tagit stort uppsving (tillverkning af näringsmedel, luktvatten, tvål, putsmedel, bläck m. m.). 1-3. T. C. Åstön 1. Åstholmen, bebodd, till största delen skogbevuxen ö i Tynderö socken, Västernorrlands län, i norra delen af Sundsvallsbukten, omkr. 20 km. ö. om Sundsvall. Å., omkr. 11,5 kvkm., skiljes från fastlandet genom Tynderösundet, öfver hvars smalaste del färjförbindelse finns. På öns sydligaste del finnas Åstholmens lotsstation samt Åstholmsuddes fyr. G. Brgrn. Åsum, socknar. Se Norra Åsum och Södra Åsum. Åsums lunds skans, i Skåne, vid Helgasjön, s. v. om Kristianstad, anlades i maj 1678 och fick efter krigets slut förfalla. L. W .-son M. Åsunda härad, i Uppsala län, ingår i Uppsala läns södra domsagas tingslag och Trögds fögderi samt omfattar socknarna Tillinge, Svinnegarn, Enköpings-Näs, Teda, Sparrsätra, Bred, Vårfrukyrka. 24,350 har. 5,636 inv. (1921). Åsunda kontrakt, i Uppsala stift, omfattar de 5 pastoraten Enköpings stad och Vårfrukyrka; Tillinge och Svinnegarn; Enköpings-Näs; Teda; Sparrsätra och Bred. Framdeles skola Svinnegarn, Enköpings-Näs och Teda utgöra ett pastorat. 25,534 har. 11,586 inv. (1921). Åsunden. 1. Sjö i Kinda härad, Östergötland, belägen 85,5 m. ö. h. Areal omkr. 55 kvkm. Sjön, som har en längdutsträckning i n. n. v.-s. s. ö. af omkr. 30 km., ligger i en utpräglad dalgång, hvars bredd är mycket olika i s. och n. Den södra delen, som i allmänhet är 1-4 km. bred, är rik på öar, bland hvilka de största äro Bjuggön och Kölfön, samt har flera stora vikar, i s. Hycklingeviken och Hornsviken, i hvilken senare Stångån inflyter, i n. ö. och ö. Björkforsviken och Oppebyviken, af hvilka den förra, med en längd af 4-5 km., mottager afloppet för sjön Björken (98 m. ö. h.), den senare tillflödet från sjön Nimmern (86 m. ö. h.). Å:s norra del, som genom ett omkr. 100 m. bredt sund står i förbindelse med södra delen af sjön, har en längd af omkr. 16 km. och en bredd, som växlar mellan 2 km. och 100 m. Nära dess utlopp i n. står den vid Skedevid genom en kortare kanal i förbindelse med sjön Ämmern. Å., som genomflytes af Stångån, har genom Kinda kanal sjötrafik på Linköping. Dess omgifningar äro vackra och omväxlande med bergshöjder som flerstädes nå upp till omkr. 200 m. ö. h. - 2. Se Asunden. Suppl. 1. O. Sjn. Åsvallehults elektricitetsverk, A.-b. (förut A.-b. Tranås elektricitets- och vattenverk) eger kraftverken Åsvallehult och Vriggebo, belägna 1, resp. 4 km. nedom Säbysjön i öfre loppet af Östergötlands Svartå samt idkar kraftdistribution i Åsvallehult samhälle och på landsbygden däromkring. Det förstnämnda kraftverket utnyttjar omkr. 3 m. och det senare 2,4 m. fallhöjd. Maskininstallationen i hvardera verket utgör omkr. 80 kilowatt. C. K. Åsvik, egendom i Östra Eds socken, Småland, omfattar 6 mtl med 2,000 har areal och 233,000 kr. tax.-värde (1920). Corps-de-logiset är en i ljus, glad ton hållen tvåvånings träbyggnad i villastil, belägen i en stor trädgård på en sluttning mot den v. därom från Östersjön åt n. inträngande Edsviken, snedt emot det på vikens motsatta sida belägna Vindö och begränsas i ö. af en stor, af 8 flygelbyggnader innesluten gårdsplan. - Å. var på 1500-talet en bondby, kallad Åslevik, hvaraf en del, "fullgården", 1625 egdes af grefve J. K. Leijonhufvud (f. 1583, d. 1634) och senare kom under Kråkviks säteri, hvilket 1685 egdes af Maria Skytte, hustru till grefve Gr. A. Banér (se d. o. 9). 1721 kom Å. i landshöfding G. Palmfelts ego, och han öfverflyttade säterinaturen på Å. samt uppförde omkr. 1740 där en stor envåningsbyggnad. Denna refs 1833 af dåv. egaren, öfverstelöjtnant S. E. Geete (f. 1783, d. 1858), som lät uppföra den nuv. manbyggningen och väsentligt förbättrade egendomen. 1863 ärfdes Å. af hans måg friherre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free