- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1141-1142

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttatimmarsdag - Åtting - Åttingstorpare - Åttonde hufvudtiteln - Åtvid - Åtvidaberg - Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg (Å. B. J.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dag och natt, 1 juli 1920 (se Arbetsråd. Suppl.); den eger giltighet t. o. m. 31 dec. 1923, men har underkastats smärre ändringar 1920 och föranledt utredningar om andra sådana 1921. Särskild lag af samma datum och giltighetstid gäller begränsning af tiden för bageri- och konditoriarbete. Lag om arbetstid å svenska fartyg utfärdades 24 okt. 1919 för samma grundarbetstid 1920--23. Om begränsning af arbetstiden för minderåriga kvinnor gäller särskild lagstiftning (se Äktenskap). Den här först nämnda och allmänna lagen, den s. k. 8-timmarslagen, eger tillämpning å hvarje rörelse, industriell eller icke, när i regel flera än fyra arbetare användas till arbete för arbetsgifvares räkning, så ock, ändå att arbetarantalet är mindre, å dylik rörelse, där den bedrifves i sådan stad, köping eller municipalsamhälle, hvars mantalsskrifna folkmängd öfverstiger 1,500; äfven för hus-, väg- eller vattenbyggnad, vattenafledning eller annat dylikt särskildt arbetsföretag. Från lagens tillämpning undantas dock jordbruk med binäringar m. m., arbete, som bedrifves af staten, samt s. k. hemarbete och arbete, hvars oregelbundenhet omöjliggör förläggandet till bestämda tider, äfvensom sjukvård m. m. Utredning om de ekonomiska verkningarna af lagstadgad förkortning af arbetstiden inom industrien åtföljde de betänkanden, som afgetts af den s. k. arbetstidskommitté, hvilken tillsattes 15 febr. 1918. Internationell samverkan i arbetstidsfrågan för allmännare genomförande af den s. k. 8-timmarsdagen eller 48-timmars arbetsvecka inleddes genom förhandlingar och beslut vid internationella arbetskonferensen i Washington okt.--nov. 1919 och har fortgått genom arbetarskyddskongresser och internationella arbetsbyrån (se dessa ord. Suppl.). -- Litt.: V. Rydén, "8 timmars arbetsdag" (1908), "Arbetstidskommitténs betänkanden" I--III (1919). E. F. K. S-n. Åtting, kam. Se Attung och Fjärding. Åttingstorpare, kam. och ekon. Se Torp, sp. 419. Åttonde hufvudtiteln. Se Hufvudtitel, sp. 1236. Åtvid, socken i Östergötlands län, Bankekinds härad. 16,487 har. 5,016 inv. (1921). Å. utgjorde t. o. m. 1921 ett till egaren af Adelsnäs patronellt pastorat i Linköpings stift, Bankekinds kontrakt. Rörande det inom socknen belägna municipalsamhället se Åtvidaberg. Åtvidaberg, municipalsamhälle (jämlikt k. bref 30 maj 1902 och 18 sept. 1908) inom Åtvids socken, Östergötlands län, beläget vid Norsholm--Västervik--Hultsfreds och Åtvidaberg--Bjärka-Säby järnvägar, 38 km. från Linköping och 76 från Västervik. 379 har. 3,089 inv. (1921). Bostadshusen, som 1904 voro 126, hade 31 dec. 1919 ökats till ett antal af 296 (hvaraf 170 egnahems- och 126 uthyrningshus), de flesta omgifna af trädgårdstäppor och fruktträd, hvilket ger Å. intryck af en trädgårdsstad. Taxeringsvärde å bevillningsskyldig fast egendom 7,704,100, å bevillningsfri d:o 710,500, taxerad inkomst af kapital och arbete 4,463,360 kr. (1921). I Å. ligga Åtvids 1885 uppförda nya kyrka, i kvasigotik, och ruinen af den gamla kyrkan, af gråsten, med målningar från 1600-talet och med det vackra i barock uppförda Adelswärdska grafkoret. Inom samhället finnas 2 läkare, distriktsveterinär, sjukhus, apotek, afdelningskontor för Östergötlands enskilda bank samt Bankekinds härads sparbank, ett stort antal handlande och handtverkare. Redan på 1870-talet var Å. ("Åtvidabergs kopparverk", som orten då kallades) en köpingslik ort med liflig rörelse, hufvudsakligen baserad på det numera nedlagda kopparverket. Sedan midten af 1890-talet har i stället uppvuxit en betydande och mångsidig industri. Orsaken därtill var att, när bruksrörelsen nedgick till en obetydlighet, dåv. disponenten af baroniet Adelswärd, dit Å. då hörde, T. Adelswärd, sökte andra utvägar för att tillgodogöra de naturliga hjälpkällorna. Jordbruket omlades till modernare drift, jordförbättringar och nybyggnader verkställdes, och den väl bevarade skogen tillvaratogs rationellt. Med begagnande af den goda skogstillgången inrättades (1883) sågverk med 2 ramar och en snickerifabrik (1891), som (1898) utvidgades för tillverkning af s. k. amerikanska kontorsmöbler, hvilket blef uppslaget till en verklig storindustri, den enda i sitt slag i Europa, hvarjämte tillverkning af vagnshjul efter amerikanska metoder började, som utvecklats i stor skala; detsamma blef fallet med en af honom införd armaturtillverkning (nu tillhörande Nordiska armatur-a.-b.). Samtidigt anlades äfven en vagnfabrik, sedermera förändrad till mek. verkstad, med järnvägssignalapparater som specialtillverkning. 1897 vidtogos åtgärder för anläggning af egna hem för arbetarne, en rörelse, som sedermera fått mycket stor omfattning. 1900--04 ombildades de olika företagen till aktiebolag, och dessa sammanslogos 1906 till A.-b. Åtvidabergs förenade industrier (omfattande de förutvarande "A. byggnads-a.-b.", till främjande af egnahemsbyggandet, samt a.-b. "Å. snickerifabrik", "Å. hjulfabrik", "Å. bryggeri" samt "Å. slakteri, bad- och tvättinrättning"), som därjämte af baron Adelswärd förvärfvade sig i hufvudsak all mark inom samhällets planlagda område och därå belägna byggnader. Bolagets tomter och byggnader voro 1918 taxerade till 2,467,800 kr., och dess omsättningssumma var 5,889,000 kr. Municipalsamhället låg först h. o. h. på baroniet Adelswärds mark. 2 juni 1899 tillät K. M:t, att kontrakten å de på bruksområdet uppförda byggnaderna finge för besittningsrättens tryggande intecknas, i de hemman, på hvilka bruksområdet låg och som upplätes på högst 50 år, och 9 febr. 1906 medgaf K. M:t, att Åtvidabergs bruks område (193 har) afhändes baroniet mot löseskilling. Åtvidaberg--Bjärka-Säby järnväg (sign. Å. B. J.), normalspårig (1,435 m.), 18,3 km. lång, koncessionerades åt enskilda personer 3 juli 1903 och öfverläts 31 dec. 1903 å Åtvidaberg--Bjärka-Säby järnvägs-a.-b. samt öppnades för trafik 18 jan. 1906. Å järnvägen, som sträcker sig från Bjärka-Säby station (Östra centralbanan) i sydöstlig riktning till Närstad samt därefter i nära östlig riktning till Åtvidabergs station (Norsholm--Västervik--Hultsfreds järnväg), äro från Bjärka-Säby räknadt belägna håll- och lastplatserna Markustorp (4 km.) och Banketorp (6 km.) samt stationen Mormorsgrufvan (12 km.). Järnvägen har alltid saknat egen rullande materiel och trafikerats af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free