- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1203-1204

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Älgskyttarna - Älgsnabben - Älgviks-selet - Älgå - Älgö - Ällingar - Ällön - Älnoth - Älta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1203 Älgskyttarna-Älta 1204 Älgskyttarna, skaldestycke af J. L. Kune- berg. Älgsnabben. Se Älfsnabben. Älgviks-selet. Se Alviks-selet. Älgå, socken i Värmlands län, Jösse härad. 17,455 har. 1,545 inv. (1921). Annex till Arvika landsförsamling, Karlstads stift, Jösse kontrakt. Se G. Karlberg, "Ä. socken i Värmland i forna da- gar och i våra" (1906). Algö. 1. ö inom Lycke socken, Bohuslän, vid södra sidan af Hakefjorden, s. om Tjörn. Där ligga på 55° 55' 38" n. br. två fyrar, den ena, Ä. västra, en blixtfyr, 13,5 m. öfver medel- vatten på 11° 40' 15" ö. Igd fr. Gr., den andra, Ä. östra, en klippfyr, 27,5 m. öfver medel vatten på 11° 40' 27" ö. Igd fr. Gr., båda med AGAljus, uppförda 1894 och ändrade 1915. - 2. En omkr. 1,6 kvkm. stor bergig, skogklädd halfö i Tyresö socken, Stockholms län, s. ö. om Salt- sjöbaden, begränsad af Baggensfjärden i v., Fall- ström och Ingaröfjärden i n. ö. samt den senare och Kyrksundet i s. Genom ett endast omkr. 100 m. bredt näs i s. v. sammanhänger Ä. med en från fastlandet utskjutande landtunga, Svärdsön, och är sålunda närmast att betrakta som en fri- stående ö. Dess högsta punkt är 46 m. Ä. är tätt bebyggdt med sommarvillor och har ett par landtgårdar samt en paviljong, tillhörig Stockholms skridskoseglarklubb. l-2. E. A-t. Ällingar, zool. Se Anka, sp. 1046. Ällön, en omkr. 7 kvkm. stor, skogklädd, berg- uppfylld halfö, omkr. 18 km. s. ö. om Örnskölds- vik, Grundsunda socken, Västernorrlands län. På halföns nordligaste udde finns en mindre by. Omedelbart v. om det omkr. 450 m. breda näs, som förbinder halfön med fastlandet, ligger Äll- öns by. G- Brgrn. Ä'lnoth, engelsk munk, kom till Danmark i slutet al 1000-talet, kanske 1085, på samma gång som kvarlefvorna af S:t Alban ditfördes, och blef munk antagligen i benediktinklostret i Odense. Han skref på latin en utförlig och mycket berömmande skildring af Knut den heliges lif och martyrdöd (tr. i "Scriptores rerum danicarum", bd III, och i "Vitæ sanctorum danorum", 1908, och öfv. till danska 1874 af H. Olrik i "Danske helgeners levned" 1893-94). E. Ebg. Älta, folkmed., eg. detsamma som frossa, sär- skildt hos barn (t. ex. lönälta); en hos allmän- heten förr mer än nu gängse, gemensam be- nämning på hvarjehanda barnsjukdomar, hvilka läkarna ansågos icke förstå och som begrepos endast af s. k. "ältfruar", "ältgummor". Ofta talade dessa om ältkakor, inre, sjukliga bildningar, som barnet "ältade ihop". Om de därmed menade en förstorad mjälte, som ibland förekommer hos klena, särskildt frossjuka, barn, så vore uttrycket begripligt. Men ältfruarna påstodo, att barnet "ältar på hvad som helst". Man kan vara viss på, att hvarje kroniskt inre lidande hos ett barn blef af dylika "fruar" förklaradt vara älta, och de sade sig t. o. m. kunna se på "ögonkornen" (tårkanalens mynning), huruvida barnet hade älta. Förf. af dessa rader har påträffat barn med lungsäcksinflammation, bukhinneinflammation, bröst- katarr m. m., hvilka förklarats lida af älta, och säkert är, att många barn dukat under till följd af allmänhetens grundlösa åsikt, att endast "ält- gummor" förstodo denna mystiska sjukdom. Bland de af dem använda ältkurerna må följande nämnas. Ältgräs, Ranunculus Flammula, nyttjades på så sätt, att den färska örten krossad bands på insidan öfver handlederna ("på pulsarna"). Ält- gräset innehåller en skarp, retande saft och drar upp blåsor, som ofta efterlämna svårläkta sår. Ältstenar (fig. l o. 2), "små stenar af slät trapp, Fig. 1. Ältsten från Fig. 2. Ältsten från trakten Åkers socken, Småland. af Sala, Västmanland. (Bägge i Nordiska museet, Stockholm.) utmärkta af håligheter", ansågos bota, om de häng- des på det sjuka barnets bröst. Af de många olika ällsalfvorna torde "assessor Trafvenfelts ältsalfva" ha varit den mest begagnade. Den innehöll icke mindre än 13 beståndsdelar (lagerbärsolja, tjära, sönderskuren hvitlök, gult vax, oxgalla, kamfer o. s. v.). Salfvan breddes på lärft samt fastbands på barnets mage och "på pulsarna" vid handle- derna. Den skulle kvarligga i nio dygn, och under den tiden fick barnet icke tvättas! (Jfr Krydd- påsar). En annan kur var att draga ("smöja") Fig. 3. Ältträ (själfvuxen grenring af tall) från Kum- sätra, Kiala socken, Uppland. (Nord. mus.) barnet igenom en trång öppning ("ältträ") i ett växande träd (fig. 3) o. s. v. Talet om ältan torde nu ha alltmer förstummats, och ofvanstående eger väsentligen historiskt intresse. Därmed är visst icke sagdt, att vidskepelsen i dylika ting försvunnit. Den har blott bytt namn. I ältkurernas ställe ha kommit allehanda homeopatisk medicin, allehanda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free