- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1207-1208

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ämbetsbrott - Ämbetsexamina - Ämbetshus - Ämbetskollegium - Ämbetslåda - Ämbetsman - Ämbets- och tjänstemansfullmakt - Ämmern - Ämmä - Ämmäkoski - Ämnesgrupper - Ämnesholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1207 Ämbetsexamina-Ämnesholm 1208 dighet. Denna är grundad på stadgandet i Kättegångsb. 10 : 26: "De mål ... som nå- gons ämbete eller tjänst, högre eller ringare, och fel däri röra, pröfves och dömes af dem, som konungen vård eller inseende däröfver betrott hafver, efter ty som i särskilda stadgar därom sägs". I kraft häraf ha bestämmelser om en dylik disciplinär straffrätt influtit i de för särskilda ämbetsmyndigheter gifna reglementen och instruk- tioner. De straff arter, som i dylik väg kunna åläg- gas, äro i allmänhet allenast varning, böter till mindre belopp samt suspension (vanligen med 3 eller 6 månader som maximum). Mot att i dylik väg ålägga äfven af sättning utgör tydligen R. F. § 36 ett principiellt hinder. Där undantagsvis en dylik befogenhet kan anses inrymd, måste den anses grundad antingen på det i R. F. § 35 upp- ställda undantaget från regeln i § 36 (i fråga om s. k. förtroendeämbetsmän) eller ock på de för ifrågavarande befattning gällande och med funktio- närens anställning förbundna villkor och förbehåll. I hvad mån åter det kan anses förenligt med R. F:s anda att på sistnämnda sätt rubba R. F:s grundsatser ang. ämbets- och tjänstemäns oafsätt- Ughet, är en omtvistad fråga. Då nu emellertid hvarje förseelse af ämbetsman i ämbetet redan är i Straffl. kap. 25 straffbelagd och samtliga där nämnda brott få anses lyda under all- mänt åtal, råder en viss oklarhet om, huru de nu nämnda disciplinärstraffrättsliga reglerna förhålla sig till Strafflagens regler ang. ämbetsbrott. I regel har man sökt lösa denna konflikt genom särskilda föreskrifter i för ämbetsmyndigheterna utfärdade reglementen och instruktioner. Så heter det t. ex. i instr. för Generaltullstyrelsen 2 dec. 1910 § 25: "Är tjänstefel af beskaffenhet, att därå enligt allmän lag följer fängelse eller straffarbete eller innefat- tar det kränkning af annans rätt, så att skade- stånd därför kan ifrågakomma, eller finner styrel- sen eljest skäl att skilja saken från sig, må sty- relsen förordna om den felaktiges ställande under åtal vid domstol. På senaste tid har man ock i dylikt syfte vidtagit vissa ändringar i de för all- männa åklagarna utfärdade instruktionerna. Genom dylika stadganden kunna dock hithörande spörsmål ingalunda anses fullt klargjorda. N. S-g. Ämbetsexamina, teoretiska kompetensprof för vinnande af ämbetsmannaanställning. Vanligen be- gagnas dock uttrycket blott om sådana prof för vinnande af anställning som civil ämbetsman. Urspr. förekommo i Sverige ej ämbetsexamina af detta slag, men i 1719 och 1720 års kansliordnin- gar gjordes anställning i kansliet beroende af en inträdesexamen inför Kanslikollegium. K. förordn. 10 mars 1749 påbjöd en universitetsexamen för aspiranter på ämbeten med judiciell befogenhet, och härigenom uppkom den s. k. hofrätts- examen (se d. o.), i st. f. hvilken efter 1904 trädt juris kandidatexamen (se J u r i s u t r i u s- que doktor). Genom k. förordn. 9 mars 1750 föreskrefs universitetsexamen äfven för dem, som ville "tjäna vid andra regeringens civila grenar". En sådan kom dock länge till stånd endast med afseende på Kanslikollegiet och Bergskollegiet: kansliexamen och bergsexamen (se d. o.), och först på grund af en k. förordn. 30 april 1799 inrättades en (nu afskaffad) universitets- examen för inträde i de kamerala förvaltande ver- ken, den s. k. kameralexamen (se d. o.). Emellertid hade trots uppkomsten af akademiska ämbetsexamina rätten till inträdespröfning bibehål- lits för kansliet och genom k. förordn. 12 nov. 1766 utsträckts till hofrätter och andra kollegier, men i samma mån studentexamen och det akade- miska examensväsendet utvecklades, förlorade denna ämbetsverkens examinationsrätt i betydelse och af- skaffades fullständigt genom k. förordn. 12 maj 1865. För anställning som adjunkt och lektor vid de all- männa läroverken föreskrefs l nov. 1907 en filo- sofisk ämbetsexamen, aflagd vid universitet eller högskola. Om prästerliga ämbetsexamina se Prästexamen. - I England och Nord-Amerikas förenta stater funnos länge inga ämbetsexamina, men då detta ledde till nepotism och att ämbetena användes som partibelöningar (se S p o i l s - s y- s t e m e t), uppstod i båda länderna en reform- rörelse till förmån för ett ordnadt examensväsen, och efter 1853 har ett sådant utvecklats i England och efter 1883 i Amerika (jfr Civil service reform). Det handhas emellertid hvarken af ämbetsverken själfva eller af universitetet, utan af särskildt tillsatta kommissioner. En likartad inrättning har i Sverige inrättats med afseende på tjänster under Utrikesdepartementet (se Utrikes- departementets antagningskommission). - I sakkunniges "betänkande om inrättande af en statsvetenskaplig examen" 1910 finns en histo- rik af civila ämbetsexamina i Sverige. S. B. Ämbetshus. Se Skråväsen, sp. 1225. Ämbetskollegium. Se Handels- och eko- nomikollegium. Ämbetsläda. Se Skråväsen, sp. 1226. Ämbetsman. Se Tjänsteman, Ämbete, Ämbetsbrott och Ämbetsexamina. Ämbets- och tjänstemansfullmakt, jur. Se Fullmakt, sp. 95. Ämmern, sjö. Se St angå n. Amma, järnbruk. Se K u r i m o. Ä'mmäkoski, ström. Se Varkaus 1. Ämnesgrupper, pedag., kallas de föreningar af ämnen på en hand vid allmänna läroverk m. fl. un- dervisningsanstalter, som af praktiska skäl mestadels ega rum och hvilka tillkännages vid ledigförklarande af en ämneslärar- (1. lärarinne-)tjänst. Vid något af ämnena kan tilläggas "företrädesvis", då under- visning kommer att erfordras hufvudsakligen i detta ämne. Läroverksstadgan upptar för lektorat, där ej på grund af omständigheterna ett ämne är till- räckligt, 18 dylika grupper, hvar och en omfat- tande två ämnen, helst besläktade. Adjunkts- befattning och lärarinnebefattning vid samskola ledigförklaras antingen i någon af de för lektors- tjänst stadgade ämnesgrupperna eller i någon af dessa grupper jämte ett tredje ämne, hvilket bör tillhöra samma sektion af filos. fakulteten som de båda andra. Äfven här kan vid något af ämnena tillfogas "företrädesvis". I hithörande frågor be- stämmer Skolöverstyrelsen, sedan rektor efter kol- legiets hörande afgett förslag, önskas annan äm- nesförening än of van nämnda, hänskjutes saken till K. M:t. Äfven vid profåret (se d. o.) förekommer gruppering af två till fyra ämnen. J- C. Ämnesholm (Æmpnisholm], under medeltiden ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free