Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ämbetsexamina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1207
Ämbetsexamina-Ämnesholm
1208
dighet. Denna är grundad på stadgandet i
Kättegångsb. 10 : 26: "De mål ... som nå-
gons ämbete eller tjänst, högre eller ringare,
och fel däri röra, pröfves och dömes af dem,
som konungen vård eller inseende däröfver betrott
hafver, efter ty som i särskilda stadgar därom
sägs". I kraft häraf ha bestämmelser om en dylik
disciplinär straffrätt influtit i de för särskilda
ämbetsmyndigheter gifna reglementen och instruk-
tioner. De straff arter, som i dylik väg kunna åläg-
gas, äro i allmänhet allenast varning, böter till
mindre belopp samt suspension (vanligen med 3
eller 6 månader som maximum). Mot att i dylik
väg ålägga äfven af sättning utgör tydligen R. F.
§ 36 ett principiellt hinder. Där undantagsvis
en dylik befogenhet kan anses inrymd, måste den
anses grundad antingen på det i R. F. § 35 upp-
ställda undantaget från regeln i § 36 (i fråga om
s. k. förtroendeämbetsmän) eller ock på de för
ifrågavarande befattning gällande och med funktio-
närens anställning förbundna villkor och förbehåll.
I hvad mån åter det kan anses förenligt med
R. F:s anda att på sistnämnda sätt rubba R. F:s
grundsatser ang. ämbets- och tjänstemäns oafsätt-
Ughet, är en omtvistad fråga.
Då nu emellertid hvarje förseelse af ämbetsman i
ämbetet redan är i Straffl. kap. 25 straffbelagd och
samtliga där nämnda brott få anses lyda under all-
mänt åtal, råder en viss oklarhet om, huru de nu
nämnda disciplinärstraffrättsliga reglerna förhålla
sig till Strafflagens regler ang. ämbetsbrott. I regel
har man sökt lösa denna konflikt genom särskilda
föreskrifter i för ämbetsmyndigheterna utfärdade
reglementen och instruktioner. Så heter det t. ex. i
instr. för Generaltullstyrelsen 2 dec. 1910 § 25: "Är
tjänstefel af beskaffenhet, att därå enligt allmän
lag följer fängelse eller straffarbete eller innefat-
tar det kränkning af annans rätt, så att skade-
stånd därför kan ifrågakomma, eller finner styrel-
sen eljest skäl att skilja saken från sig, må sty-
relsen förordna om den felaktiges ställande under
åtal vid domstol. På senaste tid har man ock i
dylikt syfte vidtagit vissa ändringar i de för all-
männa åklagarna utfärdade instruktionerna. Genom
dylika stadganden kunna dock hithörande spörsmål
ingalunda anses fullt klargjorda. N. S-g.
Ämbetsexamina, teoretiska kompetensprof för
vinnande af ämbetsmannaanställning. Vanligen be-
gagnas dock uttrycket blott om sådana prof för
vinnande af anställning som civil ämbetsman.
Urspr. förekommo i Sverige ej ämbetsexamina af
detta slag, men i 1719 och 1720 års kansliordnin-
gar gjordes anställning i kansliet beroende af en
inträdesexamen inför Kanslikollegium. K. förordn.
10 mars 1749 påbjöd en universitetsexamen för
aspiranter på ämbeten med judiciell befogenhet,
och härigenom uppkom den s. k. hofrätts-
examen (se d. o.), i st. f. hvilken efter 1904
trädt juris kandidatexamen (se J u r i s u t r i u s-
que doktor). Genom k. förordn. 9 mars 1750
föreskrefs universitetsexamen äfven för dem, som
ville "tjäna vid andra regeringens civila grenar".
En sådan kom dock länge till stånd endast med
afseende på Kanslikollegiet och Bergskollegiet:
kansliexamen och bergsexamen (se
d. o.), och först på grund af en k. förordn. 30
april 1799 inrättades en (nu afskaffad) universitets-
examen för inträde i de kamerala förvaltande ver-
ken, den s. k. kameralexamen (se d. o.).
Emellertid hade trots uppkomsten af akademiska
ämbetsexamina rätten till inträdespröfning bibehål-
lits för kansliet och genom k. förordn. 12 nov.
1766 utsträckts till hofrätter och andra kollegier,
men i samma mån studentexamen och det akade-
miska examensväsendet utvecklades, förlorade denna
ämbetsverkens examinationsrätt i betydelse och af-
skaffades fullständigt genom k. förordn. 12 maj 1865.
För anställning som adjunkt och lektor vid de all-
männa läroverken föreskrefs l nov. 1907 en filo-
sofisk ämbetsexamen, aflagd vid universitet
eller högskola. Om prästerliga ämbetsexamina se
Prästexamen. - I England och Nord-Amerikas
förenta stater funnos länge inga ämbetsexamina,
men då detta ledde till nepotism och att ämbetena
användes som partibelöningar (se S p o i l s - s y-
s t e m e t), uppstod i båda länderna en reform-
rörelse till förmån för ett ordnadt examensväsen,
och efter 1853 har ett sådant utvecklats i England
och efter 1883 i Amerika (jfr Civil service
reform). Det handhas emellertid hvarken af
ämbetsverken själfva eller af universitetet, utan
af särskildt tillsatta kommissioner. En likartad
inrättning har i Sverige inrättats med afseende på
tjänster under Utrikesdepartementet (se Utrikes-
departementets antagningskommission).
- I sakkunniges "betänkande om inrättande af
en statsvetenskaplig examen" 1910 finns en histo-
rik af civila ämbetsexamina i Sverige. S. B.
Ämbetshus. Se Skråväsen, sp. 1225.
Ämbetskollegium. Se Handels- och eko-
nomikollegium.
Ämbetsläda. Se Skråväsen, sp. 1226.
Ämbetsman. Se Tjänsteman, Ämbete,
Ämbetsbrott och Ämbetsexamina.
Ämbets- och tjänstemansfullmakt, jur. Se
Fullmakt, sp. 95.
Ämmern, sjö. Se St angå n.
Amma, järnbruk. Se K u r i m o.
Ä’mmäkoski, ström. Se Varkaus 1.
Ämnesgrupper, pedag., kallas de föreningar af
ämnen på en hand vid allmänna läroverk m. fl. un-
dervisningsanstalter, som af praktiska skäl mestadels
ega rum och hvilka tillkännages vid ledigförklarande
af en ämneslärar- (1. lärarinne-)tjänst. Vid något
af ämnena kan tilläggas "företrädesvis", då under-
visning kommer att erfordras hufvudsakligen i detta
ämne. Läroverksstadgan upptar för lektorat, där
ej på grund af omständigheterna ett ämne är till-
räckligt, 18 dylika grupper, hvar och en omfat-
tande två ämnen, helst besläktade. Adjunkts-
befattning och lärarinnebefattning vid samskola
ledigförklaras antingen i någon af de för lektors-
tjänst stadgade ämnesgrupperna eller i någon af
dessa grupper jämte ett tredje ämne, hvilket bör
tillhöra samma sektion af filos. fakulteten som de
båda andra. Äfven här kan vid något af ämnena
tillfogas "företrädesvis". I hithörande frågor be-
stämmer Skolöverstyrelsen, sedan rektor efter kol-
legiets hörande afgett förslag, önskas annan äm-
nesförening än of van nämnda, hänskjutes saken till
K. M:t. Äfven vid profåret (se d. o.) förekommer
gruppering af två till fyra ämnen. J- C.
Ämnesholm (Æmpnisholm], under medeltiden ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
