- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1237-1238

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Änka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1237 Änka-Äppelblomvifveln 1238 Änka är, intill dess hon ingår nytt äktenskap, den kvinna, som varit gift, men som genom döden förlorat sin man. Denna hennes ställning kallas änkestånd. - Änkling (Änkeman) är en man under liknande förhållanden. - Änka bibehåller den aflidne mannens namn, stånd och värdighet. Hon står ej under giftoman, äfven om hon ej uppnått 21 års ålder, men blir numera ej myndig före denna ålder (i motsats till hvad fallet var före 1921, då änka, oberoende af sin ålder, egde - liksom fortfarande i Danmark, Finland och Norge - "råda sig och gods sitt själf"). Änka får i regel ej, lika litet som frånskild hustru, gifta om sig förrän efter tio månader (se Äkten- skapshinder; jfr Sorgetid). Om änkas och änklings rätt till del i makarnas egendom se Giftorätt (äfven i Suppl.), Arfskifte och Bodelning. Suppl. Om deras arfsrätt se Arfsordning. Suppl. Den förut under namn af m or gongå f va (se d. o.) änka tillkommande förmånen är numera af skaffad. Katt att kvarsitta i oskift bo tillkommer i Danmark och Norge änkling och under vissa förutsättningar äfven änka; i Sverige och Finland åtnjutes sådan rätt, blott om och i den mån den aflidne maken förordnat härom i testamente. Änka är (äfven i öfriga nordiska län- der) förmyndare för sina minderåriga barn. - Till fromma för änkor efter statens och kyrkans tjänare äro i Sverige flera s. k. ä n k e- och p u- p i 11 k a s s o r (se d. o.) inrättade. Se äfven N å d- å r. A riksstatens lire hufvudtitel finnas dessutom uppförda anslag till understöd åt civila och militära ämbets- och tjänstemäns änkor och barn. Stundom ha jämväl, till följd af K. M:ts proposition eller enskildt initiativ, pensioner 1. understöd bevil- jats sådana änkor af riksdagen på Allmänna indragningsstaten. - Pensionsrätt kan äfven beredas andra medborgares änkor i All- männa änke- och pupillkassan (se d. o.). A.Th. S. (C. G. B j.) Änkan Blom kallas i kägelspelet de käglor, som stå ytterst till höger eller vänster. Änkeblomster, bot. Se S c a b i o s a. Änkedrottning, en regerande konungs i laggiltigt - ej morganatiskt - äktenskap efterlämnade ge- mål. Hon åtnjuter predikatet majestät och intar plats näst efter den regerande konungen och hans gemål. Finnas två änkedrottningar, har änkan efter den senast regerande konungen företrädet. I äldre tider i Sverige anvisades änkedrottning till underhåll inkomsterna af ett visst område, s. k. lifgeding (se d. o.). - I riken med arfsrätt till kronan på kvinnolinjen kan en regerande drottning väl vara änka, men ej änkedrottning. Änkedrottningens lifregemente, Änkedrott- ningens lifregemente till fot och Än- k e d ro 11 n i n g e n s lifregemente till häst. Se Lifregemente. Änkegenant, /ört?. Se Genant 2. Änkekassor. Se Enkekasse, Den almin- d e Ii g e, och Änke- och pupillkassor. Änke- och pupillkassor. 1. I Sverige. Se Allmänna änke- och pupillkassan, Arméns änke- och pupillkassa (och Pension, sp. 418-419), Civilstatens pensionsinrättning (och Pension, sp. 416-417), Folkskollärarnas pensions- inrättning, Lärarnas vid elementar- läroverken änke- och pupillkassa, Prästerskapets änke- och pupill- kassa, Telegrafverkets änke- och pupillkassa, Statens järnvägstra- fiks pensionsinrättningar, sp. 1048. - Om änkors pensionering se dessutom Änka och Enskilda järnvägarnas pensions- kassa, Flottans pensionskassa, Tull- statens enskilda pensionsinrätt- ning. 2. I Finland. Se Civilstatens änke- och pupillkassa, Finska ecklesia- stikstatens änke- och pupillkassa, Finska skolstatens pensionskassa, Folkskollärarnas i Finland änke- och pupillkassa. - Änke- och pu- pillkassan för personer anställda vid speciella verk i Finland bildades 11 okt. 1819 med en kapitalfond, insamlad af den 1810 upplösta finska militärens officerare och tjänstemän. Utom räntor utgöras dess in- komster af lönebesparingar vid vakanser, be- grafningshjälpsbesparingar samt pensionsavgifter (12-10 proc. af pensionen). Delegare i kassan äro numera officerare, civila tjänstemän och underbefäl vid den förra finska militären äfvensom tjänstemän och en del af betjänte vid lotsverket, statsjärnvägarna samt väg- och vattenbyggnaderna. Nu gällande reglemente är af 1885. Direktionen, som har sitt säte i Helsingfors, består af 3 af delegarna i de högre pensionsklasserna valda led. Kassans inkomster utgjorde 1919 1,281,000, utgif- terna 681,000 och behållningen 11,5 mill. mark. Till 1904 benämndes den Finska militä- rens änke- och pupillkassa. Fråga är före om beredande af delaktighet i kassan jämväl åt den nuv. finska militären. 2. T. C. Änkhus. SeBorgerskapets änkhusoch Danviks hospital. Änkling (Änkeman). Se Änka. Änklingssenan, med. Se Förlamning. Änterbila, Änterdragg, Äntergastar, Änternät, Änterpik. Se Äntra 2. Äntra, sjöv. 1. Uppklifva i tacklingen. - 2. öfvermanna ett fientligt fartyg genom att öf- vergå till detsamma och tvinga dess besättning att ge sig. De af ett örlogsfartygs manskap, som till- höra äntringsafdelningen, kallas äntergastar. Dessa voro förr väpnade med änterbila (en kortskaftad yxa, försedd med en utstående pik i den mot eggen motsatta delen) till anfall och för strid man mot man samt med ä n t e r p i k (ett långt träspjut med järnspets), hvarmed äntringen skulle afslås. Vid äntring nyttjades dessutom en med en bit kätting och en lång lina försedd fyrarmad dragg, änterdragg, som från underrårnas nockar kastades öfver i det fientliga fartygets reling för att fasthålla detsamma. Of vanför det anfallna fartygets reling uppspändes ett nät, ä n t r i n g s- 1. än t er n ät, för att försvåra eller hindra äntringen. L- H.* Äpparasj. Se Mytologi, sp. 175. Äppelblomvifveln, zool. Se Viflar och fig. å pl. II till Trädgårdens skadeinsekter. - Det hit hänvisade ordet fruktvifveln var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 4 13:31:26 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free