- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1243-1244

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äpple (trädgårdsodling) - Är - Ära - Äransgrund - Ära och frihet - Ärekränkning (Injurie)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1243 Är-Ärekränkning 1244 Tidigt mognande sorter kunna lagras i sådana lokaler omkr. en månad och senare fruktsorter från 2 till 6 månader längre än vid förvaring i vanligt fruktrum. Hårdköttiga och med groft skal försedda äpplen (renetter) kunna ibland förvaras nedlagda i jordstackar och på detta sätt öfvervintra i bättre skick än med någon annan metod. Om äpplens användning i hushållet se Äppelrätter. Enk- laste sättet för konservering af äpplen är torkning, som sker dels i mindre skala för husbehof, dels fa- briksmässigt för framställning af handelsvara. Den vanligaste formen för i handeln utbjudna torkade äpplen är s. k. ringäpplen, som erhålles af frukt, som skalats, befriats från kärnhuset och skurits i tunna skifvor. Chopped äpples är en lägre kva- litet, framställd af oskalade frukter, skurna i mer eller mindre oregelbundna stycken före torkningen och hufvudsakligen använd till beredning af dryc- ker (pomril) eller sämre marmelad. Många försök ha gjorts med frukttorkning i större skala inom Sverige, men de ha förr eller senare slagit mindre väl ut. Hufvudparten af den i Sverige salubjudna torkade varan införes från Nord-Amerika. Af äpp- len beredas flera olika drycker. I mindre skala gör man äppeldricka genom att koka ut saft af fallfrukt, skal m. m., som tillsättes med socker och lämnas att jäsa på buteljer. Om beredning af äppelvin se Fruktvin. For fruktodlaren mest lönande är att sälja frukten till konsumtion som bordsfrukt. De odlade äppelsorterna ha indelats efter flera olika grunder. Sålunda betecknar man som bords- eller dessertfrukt de sorter, som utmärkas genom jämförelsevis kraftig och behaglig arom, sötma och måttlig grad af syrlighet. Hushållsäpplen omfatta sorter, hvilkas, fruktkött har lämplig konsistens för kokning och stekning och hvilkas smak är tämligen utprägladt syrlig. Ciderfrukt måste ha en särdeles hög sockerhalt och dessutom vara tämligen sur. Efter mognadstiden indelas äppelsorterna i s o m- marfrukter, som mogna på träden eller ome- delbart efter plockningen under loppet af aug. och sept., höstfrukter, som efter en kortare lag- ring bli ätbara under okt.-nov., vinterfruk- ter, de ännu senare mognande. Gränserna mel- lan dessa grupper äro så mycket mera obestämda, som en fruktsort i södra Sverige kan vara mogen i slutet af sept,, men i Norrland utvecklas så sent, att dess hållbarhet förlänges till i dec. Man har sökt uppställa ett slags naturligt system för indel- ning af äppelsorter. De olika grupperna samman- flyta dock i viss mån med hvarandra. Renetter (af fr. reine, drottning) äro jämförelsevis små- fruktiga, regelbundet formade äppelsorter med fast, egendomligt aromatiskt fruktkött och tjockt, ofta rostigt skal. E a l v i 11 e r äro utprägladt kantiga och ha särdeles fint, aromatiskt kött och smidig hud. Rambourer äro mycket stora, grofköt- tiga, ofta grant färgade. Astrakaner (tros ha hemförts med frön af svenska krigsfångar från Astrahan) äro sommaräpplen med löst, tämligen sött fruktkött och karakteristisk smak. C o d l i n s benämnes i England ett flertal sinsemellan ganska olikartade fruktsorter, använda som hushållsäpplen. Dufäpplen (pigeons, af fr. pigeon, dufva) äro små, regelbundet äggformade frukter med fint, hvitt kött och egendomlig smak. De i Sverige van- ligaste äppelsorterna äro af sommarfrukter: Arvids- äpple, h vit astrakan och Gyllenkroks astrakan, Hornsbergsäpple, Transparente blanche (hvitt klar- äpple), hampus, Beauty of Bath, hvitgylling, Charlamovsky, Säfstaholmsäpple, Oranieäpple (Ka- niker); af höstfrukter: grågylling, brunnsäpple, Alexander, Ringstadsäpple, Signe Tillisch, Cox' Pomona, Gravensteiner, Maglemer, Filippa; af vinterfrukter: Ölands kungsäpple, Åkerö, Wealthy, Cellini, Stenkyrkeäpple, Cox' Orange, melonäpple (citronäpple), gul Rikard, Guldparmän, Ribston, Blenheim, Boiken och Belle de Boskoop. Jfr den till art. hörande färgplanschen. Om sjukdomar på äppelträd och äpplen se Fruktskorf, Fruktmögel, Kräfta, Rost och Äppelmjöldagg. Jfr R ö n n- bärsmalen, Spinnmalar, Trädgår- dens skadeinsekter, pl. I, och Veck- la rf j ä ri l a r. Läran om äppel- och andra fruktsorter kallas p o m ologi. C. G. D. Är. Se Air. Ära, andra människors uppskattning af en män- niskas personliga värde. Äran kan ock fattas som gemensam för en i något afseende samhörande grupp af människor, såsom när man talar om nationalära, yrkesära, familjeära o. s. v. Då för samlif mellan människor förutsattes, att de hysa förtroende för hvarandra, är äran i viss mån förut- sättning för allt samhällslif. Äran är därför ett godt, som förtjänar att eftersträfvas; men det är icke ett absolut godt, utan har sitt värde som medel för sedliga mål. Dess värde öfverskattas ofta, och många sätta sin ära i sådant, som ingen ära förtjänar, under det att de ställa sig likgiltiga inför vida viktigare värderingsgrunder. Belysande exempel på båda dessa missriktningar lämna duellväsendet och den öfverdrifna betydelse, som inom vissa kretsar tillägges s. k. "honnörssaker". Viktigare än all ära inför andra människor är det egna samvetets gillande af våra handlingar. S-e. Äransgrund, fyrfartyg i Finska viken, utanför inloppet till Helsingfors, Finland, omkr. 12 km. s. v. om Gråhara fyr. Rödt blänksken. O. B-n. Ära och frihet, ett hemligt "vitterhetssamhälle", som stiftades i Stockholm 8 april 1786, tre dagar efter Svenska akad:s invigning, af 18 män, bland hvilka de mest kände torde vara A. G. Silverstolpe, K. Nordforss, Gabr. Eurén, P. U. Enbom och K. F. Ehrensvärd(-Gyllembourg). Den ordenslika hem- lighetsfullheten inom samfundet var strängt om- gärdad. Stadgarna, som ännu finnas i behåll (i k. biblioteket), visa, att ordens vittra verksamhet var noga reglementerad. Medlemmarnas antal var fast- ställdt till 20. Medlem, som ej inom året inläm- nat något vittert arbete, uteslöts "för evärldlig tid". Sammankomst hölls hvarje söndag, och de inlämnade arbetena granskades af en nämnd. Man förberedde våren 1788 utgifning af en samling sådana alster, men ingen tryckning synes ha kom- mit till stånd, och samfundets öden förlora sig från denna tid i dunkel. Jfr G. Göthe, "Hist. öfver- sigt af de vittra samfunden i Sverige" (1875). Ärekränkning (Injurie), hos oss ofta äfven benämnd missfirmlig gärning, jur., en handling, hvilken är straffbar som uttryck af ringaktning för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free