Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öde - Ödeborg - Ödeborgs vattenkraftverk - Ödeby - Ödebygdsvägar - Ödekyrka - Ödell (Ödla), Anders Svensson - Ödem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I den nordiska mytologien motsvaras moirerna och
parcerna af nornorna (se Nornor). Med kristen-
domen ersattes det blinda ödets öfver människan
härskande främmande makt genom den allsmäktiga
kärlekens försyn. Jfr Determinism och Fa-
talism. – Om ödestragik se Tragisk, sp. 554 och 555.
1–2. S–e.
Ödeborg. 1. Socken i Älfsborgs län, Valbo
härad. 7,033 har. 1,302 inv. (1921). Annex
till Färgelanda, Karlstads stift, Västra Dals
kontrakt. – 2. Järnbruk i ofvannämnda socknar, med
martinverk, valsverk, spik- och trådfabriker,
mekanisk verkstad, tegelbruk, sågverk m. m., tax.-v.
607,000 kr. samt för jordbruksfastighet 134,900
kr., tillhör ödeborgs bruks aktiebolag (aktiekapital
700,000 kr.). Arbetarantalet är 220 och
tillverkningsvärdet 1,500,000 kr.
Ödeborgs vattenkraftverk ligger i nedre
Örekilsälfvens (Bohuslän) tillflöde t. v. Munkedalsälfven
(i västra Dalsland kallad Valboån) och omkr. 25
km. från sammanflödet. Fallhöjden utgör 7,5 m.
och den installerade maskineffekten 195 kw. för
elektrisk drift och 180 kw. för direkt af valsverk
och spikfabrik m. m. Verket, som tillhör Ö:s bruks
a.-b., är påbörjadt 1898 samt utvidgadt 1907 och
1911. Samarbete eger rum med det ofvanför
liggande Dystorps vattenkraftverk,
utbyggdt elektriskt för omkr. 100 kw., tillhörigt
samma bolag samt med bränslekraftverk om
sammanlagdt 150 kw.
C. K.
Ödeby, socken i Örebro län, Glanshammars
härad. 3,390 har. 338 inv. (1921). Annex till
Lillkyrka, Strängnäs stift, Glanshammars kontrakt.
Ödebygdsvägar. Se Väg, sp. 64, och Väglag, sp. 72.
Ödekyrka, kyrka, som ej längre används till
gudstjänst och vanligen, emedan underhållsskyldighet
ej åligger församlingen, får förfalla. Enligt
af riksantikvarien infordrade uppgifter från dom-
kapitlen i riket funnos 111 ödekyrkor och 80
kyrkoruiner 1911. Några af de viktigaste af dessa,
såsom Balingsta i Uppland, Hemmesjö, Drefs och
Sjösås kyrkor i Småland, Suntak i Västergöt-
land samt Svenneby i Bohuslän, ha 1919–21
iståndsatts med medel anslagna af staten, för-
samlingarna eller af enskilda. Flera ödekyrkor
äro genom byggnadsstil eller utsmyckning af
stort intresse, såsom Dädesjö i Småland och
Södra Råda i Värmland (se därom Kyrkmålningar
och Södra Råda). Några ödekyrkor
äro statsegendom. Genom k. br. 20 maj 1921 har
K. M:t infordrat riksantikvariens förslag till plan
för åstadkommande af en utredning rörande förekomsten
af ödekyrkor och kyrkoruiner inom landet
samt dessas tillstånd och värde äfvensom rörande
möjligheten af och sättet för ett successivt istånd-
sättande och konservering af desamma.
O. J–e.
Ödell (Ödla), Anders Svensson, "Sveriges
första diplomat", f. troligen under 1580-talets se-
nare del, d. 3 sept. 1630 i Hamburg, medföljde
ambassaden till Holland och Frankrike 1610 och
företog senare långvariga utländska resor. Genom
den "svenska grefvinnan", markisinnan af Northampton,
fick han följa engelsmannen Dudley Carleton
på hans ambassader till Italien och Holland.
Efter sin hemkomst anställdes han 1617 i kansliet
som tolk i italienska, franska och engelska och blef
1621 "linguist" i samma språk. Ö. förordnades
s. å. till svensk tullkommissarie i Helsingör och
befordrades 1622 till agent i Danmark. I Helsingör
egde han som uppgift att befordra svenska skeppares
intressen. På grund af det spända förhållandet
mellan Danmark och Sverige blef Anders Svenssons
ställning ansvarsfull. Han förflyttades 1625 till
Hamburg som agent och befordrades 1630 till
resident samt adlades s. å. med namnet Ö. Han var
den förste permanente svenske diplomatiske
agenten i Tyskland. Hans ställning blef af så mycket
större betydelse därigenom, att han öfvervakade
postförbindelsen med Sverige och förmedlade
underrättelser från olika delar af Tyskland. Med
hansestäderna och de fördrifne mecklenburgske
hertigarna förde ö. underhandlingar 1629–30.
Hans diplomatiska depescher till konungen och
A. Oxenstierna (i Riksarkivet) lämnade den svenska
regeringen goda redogörelser för den politiska
situationen. Ö:s ätt utslocknade på manssidan 1834
och på kvinnolinjen 1919. Litt.: E. Hildebrand,
"Den svenska diplomatiens organisation i Tyskland
under 1600-talet" (i "Hist. tidskr." 1884), T.
Holm, "Sveriges allmänna postväsen", I (1906),
och N. Ahnlund, "Gustaf Adolf inför tyska kriget"
(1918) samt art. Anders Svensson i "Sv. biogr.
lexikon", I (1918).
E. N–nn.
Ödem (af grek. oidema, svulst),
Vattensvullnad, Vattsvullnad, med., patolo-
gisk vätskeansamling i väfnadernas saftrum. Ödem
i underhudsbindväfven kallas anasarka.
Ödemvätskan är färglös eller stundom svagt gul, klar
samt mycket vattenrik och innehåller ägghvita i
blott ringa mängd. Den väfnad, som är säte för
ödem, blir saftrikare än vanligt och ansväller mer
eller mindre, ödem i underhudsbindväfven – en
särdeles vanlig lokalisationsform – medför
svullnad af den ödematösa kroppsdelen, huden å om-
rådet blir spänd, kännes mindre varm än normalt
och ter sig i följd af minskad blodhalt blekare
än af ödemet ej angripna kroppspartier. Genom
den utspänning af väf naderna, som ödemet förorsa-
kar, minskas väfnadselasticiteten. I synnerhet gäl-
ler detta huden och underhuden, hvilka därigenom
erhålla en för känseln degliknande konsistens; vid
fingertryck kvarstår i huden en mer eller mindre
stor fördjupning. Väfnadselementen trängas af den
ökade vätskemängden i saftrummen från hvarandra
och ta jämväl på annat sätt skada, hvarigenom
sekundära funktionsrubbningar uppstå. Försvinner
ödemet – af sig själft eller genom lämplig
behandling – kan den ödematösa väfnaden, äfven om
ödemet ganska länge varit för handen, ofta dock återfå
sin normala beskaffenhet och funktionsförmåga. Om
den närmare mekanismen vid de processer, som
förorsaka uppkomsten af ödemen, råda ännu olika
meningar. I alla händelser är det emellertid fråga
om filtrations- och diffusionsprocesser. Den
patologiska ansamlingen af väfnadsvätska blir sålunda
beroende af: 1) storleken af det i kapillärerna rå-
dande blodtrycket, 2) storleken af väfnadstrycket,
3) kapillarväggarnas permeabilitet, 4) blodplasmas
osmotiska tryck, och 5) väfnadsvätskans osmotiska
tryck. Mängden ödem, som uppkommer i en
väfnad, är beroende af såväl vätsketillflödet som
vätskeafflödet beträffande väfnaden i fråga. Alla moment,
som försvåra afflödet, medföra ökad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
