9 Ödenburg-ödlesläktet 10 ling, så länge icke tillflödet minskas. Afflödes- vägar äro lymf- och blodkärlen. Alltefter de mo- ment, som närmast föranleda uppkomsten af ett ödem, skiljer man mellan mekaniska, kemiska och neurotiska ödem. De mekaniska ödemen upp- komma dels vid hinder för blodets afflöde från en väfnad, dels vid hinder för lymfans afflöde. Hin- der för blodafflödet från en kroppsdel är en af de vanligaste orsakerna till ödem. Vid de kemi- ska ödemen är det fråga om en kemisk inverkan på organismen, h varigenom de processer utlösas, som föranleda uppkomsten af ett ödem. De kemi- ska substanser, som därvid komma i betraktande, äro af mycket olika natur och ursprung i olika fall af ödem. En viktig grupp bilda vissa bakterie- gifter. Till de kemiska ödemen hör vidare den på vätskeansamling beroende ansvällning af huden, som uppkommer efter insektstick, efter förtärande af vissa födoämnen, såsom kräftor, smultron m. m. De neurotiska ödemen framkallas genom för- ändringar i den normala kärlinnervationen och äro i öfrigt till sin natur mindre kända. Se vidare Vattusot. - Om malignt ödem'se Bak- teriologi, sp. 724. Om glottisödem se Struphufvudets sjukdomar, om l a r- ynxödem (se d. o.). G. H. Ödenburg, komitat och stad. SeOedenburg (äfven i Suppl.). Ödenäs, socken i Älfsborgs län, Kullings härad. 3,979 har. 576 inv. (1921). Annex till Alingsås stad, Skara stift, Kullings kontrakt. Öder, G. Kr. Se O e der. Ödesdrama. Se Schicksalsdrama och Skådespel, sp. 1292. Ödesgårdsforsen, i Faxälfven. Se E ds el e kraftverk. Suppl. Ödeshemman, kam., sådana hemman, som, efter det de af åbon eller egaren blifvit öfvergifna, lämnats utan bruk och skötsel. Med den ringa utveckling landets jordbruk hade ännu under 1700-talet förekom det synnerligen ofta, att hemman föllo i ödesmål. 1711 voro sålunda i Skåne af 7,859 hemman 1,200 à 1,300 öde. Därigenom vållades naturligtvis stor minskning i kronans påräknade inkomster och meddelades förnämligast med anledning däraf många föreskrifter dels om den tillsyn, som till förekommande af ödesmål borde hållas öfver hemmanens häfd och vidmakthållande, dels ock om de åtgärder, som, när något hemman det oaktadt fallit i ödesmål, borde vidtagas till dess upprättande. Numera äro ödeshemmanen till antalet helt få, och då det sällan torde inträffa, att något hemman hädanefter faller i ödesmål, har ifrågavarande lagstiftning förlorat större delen af sin betydelse. Dock åligger det ännu landtmätaren vid laga skifte, om anledning yppar sig, att ödeshemman finnes inom skifteslaget och detta senare ej undergått fastställdt storskifte, att därom göra anmälan hos K. M:ts befallningshafvande, som, i den ordning k. br. 18 okt. 1780 föreskrifver, föranstaltar om undersökning för utrönande, huruvida hemmanets förut innehafda egor kunna återfinnas. Kan detta ske, skall utbrytning genast verkställas, under det eljest hemmanet såsom obefintligt afföres ur jordeboken. Fortfarande äro vissa förmåner tillerkända den, som först anmäler sig till upptagande af ett ödeshemman, nämligen rättighet att komma i besittning däraf samt att åtnjuta vissa frihetsår. Om ett skattehemman legat öde under tre år, ansågs det förr som skattevrak och öfverfördes till kronotitel, men denna regel upphäfdes genom k. förordn. 21 febr. 1789. Beträffande ödefrälsehemman innehåller k. br. 6 jan. 1806, att sådana lämnas uppodlaren mot erläggande till kronan af 20 års räntor, hvarefter de böra anses som frälsehemman och utgöra ränta i likhet med dylika hemman. I fråga om upptagande af ödekronohemman i de sex norra länen torde numera de om krononybyggen meddelade bestämmelserna tillämpas. G. T. Ödeshög. 1. Socken i Östergötlands län, Lysings härad. 9,914 har. 2,988 inv. (1921). Annex till Stora Åby, Linköpings stift, Lysings kontrakt. -- 2. Municipalsamhälle i förenämnda socken (enl. k. br. 31 mars 1922), slutstation för Fågelsta-- Vadstena--Ödeshögs järnväg, 32 km. s. om Vadstena och 7 km. från Hästholmens hamn vid Vättern. 548 har. Samhället har länge varit en betydande plats; läkare, distriktsveterinär, apotek, 2 bankkontor, ett stort antal handlande och handtverkare samt ett antal industriella anläggningar finnas där. 1--2. L. Wll. Ödeshögs vattenkraftverk ligger i ett mindre vattendrag, som rinner från Visjön (omkr. 15 km. s. om sjön Tåkern) till Vättern. Fallhöjden utgör 30 m. och den installerade maskineffekten omkr. 100 kw. Vattenbyggnaderna äro utförda för dubbla effektbeloppet. Verket tillhör Ödeshögs elektriska a.-b., och kraften distribueras i Ödeshög med omnejd. C. K. Ödeslägenhet. Se Ödeshemman. Ödesmål, kam. En egendom säges ligga i ödesmål, när densamma, efter att ha blifvit öfvergifven af åbon eller egaren, lämnats utan bruk och skötsel. Jfr Vanhäfd och Ödeshemman. Ödestuga, socken i Jönköpings län, Västra härad. 9,393 har. 853 inv. (1921). Annex till Malmbäck, Växjö stift, Västra härads kontrakt. Ödgrim, biskop i Skara, var jämte biskop Gislo i Linköping närvarande vid invigningen af Lunds domkyrkas hufvudaltare i högkoret 1145. Den gamla biskopslängden, vidfogad Västgötalagen, upp- ger, att ö. fullbordade och invigde sin egen biskops- kyrka i Skara och skaffade henne skatt och inkom- ster. Samma urkund säger, att han fick sin hvilo- stad i Skara. Rhyzelius har i sin "Episcopo- scopia" den f. ö. obestyrkta uppgiften, att ö:s dödsår var 1157. E. M. B. Ö d humla, moderniserad form för Audhumbla. Se Mytologi, sp. 161. Ödla, A. S. Se Ödell. Ödleartade kräldjur, zool. Se L a c e r t i l i a." Ödlesläktet, Lacerta, zool., hör till fam. Lacer- tidæ (se d. o.) och ordn. Lacertilia inom kräl- djurens klass. Hufvudet är pyramidformigt, ofvan med sköldar, trumhinnan synlig, svansen i genom- skärning rund; halsen på undersidan försedd med en krage af större fjäll; fem tår på hvarje fot. Hit- hörande arter, som förekomma i Europa, Asien och Afrika, lefva på vanligen torra, soliga ställen, de mindre arterna af insekter och andra ryggrads- lösa djur, de större äfven af mindre ödlor, fågel- ungar o. d. I kallare klimat tillbringa de vintern