hufvudsak de delar af Norrbottens län, som ligga ö. om Stora Lule älf; Nedre Norrbottens, omfattande de T. om Stora Lule älf belägna delarna af Norrbottens län (med undantag för Arvidsjaurs och vissa delar af Arjepluogs socknar); Skellefteå, omfattande af Norrbottens län Arvidsjaurs och vissa delar af Arjepluogs socknar samt af Västerbottens län Malå, Sorsele, Byske, Jörns, Skellefteå, Norsjö, Burträsks, Nysätra, Löfångers och Bygdeå socknar; Umeå, omfattande af Västerbottens län Tärna, Stensele, Lycksele, Degerfors, Bjurholms, Nordmalings, Vännäs, Umeå och Säfvars socknar; Härnösands, omfattande af Västerbottens län sydligaste delen, nämligen Örträsks, Fredrika, Vilhelmina och Åsele socknar samt af Västernorrlands län den nordligare, inom Ångermanälfvens flodområde belägna delen; Mellersta Norrlands, omfattande Jämtlands län (med ett obetydligt undantag), af Västernorrlands län de delar, som ej tillhöra Ångermanälfvens flodområde, samt därjämte norra delen af Gäfleborgs län; Dalarnas, omfattande Kopparbergs län med undantag af några socknar i sydligaste delen samt därjämte ett par mindre områden af Gäfleborgs och Örebro län; Stockholm--Gäfle, omfattande södra delen af Gäfleborgs län, hela Uppsala och Stockholms län samt vissa mindre delar af Kopparbergs, Västmanlands och Södermanlands län; Bergslags, omfattande Värmlands län, större delen af Örebro län och de västliga delarna af Västmanlands län; Östra, omfattande norra delen af Kalmar län, Östergötlands län samt största delen af Södermanlands län; Västra, omfattande Skaraborgs län, Älfsborgs län utom sydöstra delen äfvensom norra delen af Göteborgs och Bohus län; Smålands, omfattande Kronobergs och Jönköpings län, sydöstra delen af Älfsborgs län samt mellersta och västra delarna af Kalmar län; Södra, omfattande Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och Hallands äfvensom södra delarna af Kalmar samt Göteborgs och Bohus län. S--r. Öfverjärna, socken i Stockholms län, Öknebo härad. 6,193 har. 1,867 inv. (1921). Ö. bildar med Ytterjärna ett pastorat i Strängnäs stift, Södertälje kontrakt. Inom socknen är Järna municipalsamhälle beläget. Öfverjäst. Se Jäst och Jäsning. Öfverkalix, socken och tingslag i Norrbottens län, ingår i Kalix domsaga och fögderi. 2,931 kvkm. 6,610 inv. (1921). Ö. socken utgör ett pastorat i Luleå stift, Norrbottens norra kontrakt. Öfverkammarherre. Se Kammarherre. Öfverkiiminge [-kīm-], fi. Ylikiiminki, socken i Uleåborgs län, Finland, Kemi domsaga, Uleå härad, hör såsom församling af 3:e kl. till domprosteriet (Uleåborgs kontrakt) i Kuopio stift. Areal 839,8 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,069 inv. (1920). O. B-n. Öfverkirurg, titel på föreståndaren för kirurgiska kliniken vid Serafimerlasarettet i Stockholm. Andre öfverkirurg kallas den professor i kirurgi, som sköter andra afdelningen därstädes. Öfverklagande, fullföljd af talan mot beslut af lägre domstol eller annan myndighet till högre instans. Jfr Klagande och Rättsmedel. E. K. Öfverklass. Se Underklass. Öfverklorsyra, kem. Se Klor, sp. 332, och Perklorsyra. Öfverkommendant, i Sverige en generalsperson, som för befälet öfver Stockholms garnison. Befattningen utöfvas, sedan nov. 1905, af chefen för 4:e arméfördelningen. H. J-dt. Öfverkommissarie, titel på en af ledamöterna i direktionen för Civilstatens pensionsinrättning (se d. o., sp. 375) och på en tjänsteman i direktionen öfver Flottans pensionskassa (se d. o., sp. 644). Öfverkonstapel. 1. Sjöv., en inom artilleristaten vid örlogsflottan anställd underofficer, som tillhörde den mellersta af de tre före 1875 befintliga underofficersgraderna och hade samma rang som öfverstyrman och öfverskeppare. -- 2. Se Polis. 1. R. N.* Öfverkontrollör, titel på en tjänsteman vid maltdrycks- och brännvinskontrollen, på befattningshafvare vid tullkammare och packhusinspektion i rikets största städer och i Kommerskollegium, på postdirektörs närmaste man (se Postdirektioner). Öfverkopplingsrum. Se Centralstation, sp. 1458.

Öfverkragning (ty. überkragung), bygnk., en kragstenskonstruktion, hvarigenom en muröppning (dörr-, fönster- etc.) utan användning af hvälfning kan öfvertäckas förmedelst hvarandra öfverskjutande stenskikt, lagda inom murens lif (se fig.) Ordet används äfven i samma bemärkelse som utkragning (se d. o.), som dock eg. betecknar en konstruktion, som förmedlar ett framsprång utom murens lif. C. G-m. Öfverkrigsfiskal, enligt lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes af 23 okt. 1914 en vid Krigshofrätten anställd eller till tjänstgöring vid Öfverkrigsrätt förordnad ämbetsman med ålig- gande att vara allmän åklagare vid den krigsöfver- domstol, där han är anställd, äfvensom att utöfva tillsyn öfver åklagart j änstens handhaf vande vid de krigsrätter, som lyda under nämnda krigs- öfverdomstol. öfverkrigsfiskalen vid Krigshofrätten, hvars åligganden i öfrigt motsvara den förre krigs- fiskalens (se d. o.), utnämnes af konungen, som äfven - utom i särskilda fall - förordnar Öfver- krigsfiskal vid Öfverkrigsrätt. H. J-dt. Öfverkrigsrätt, enligt lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes af 23 okt. 1914 en särskild krigsöfverdomstol för armé eller armé- afdelning, som befinner sig i fält eller inom fäst- ning, för flotta eller eskader, som är på sjötåg, eller för två eller flera sådana afdelningar af krigsmakten gemensamt, då de äro förenade under en befälhafvare. Öfverkrigsrätt förordnas af konun- gen. Den utgöres af l generalsperson eller flagg-