Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ögondietetik - Ögondroppar - Ögonflugor - Ögonfluss - Ögonfläckar l. Oceller - Ögonfläckiga darr-rockan - Ögongnejs - Ögongranit - Ögonhålan - Ögonhår - Ögoninflammation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Ögondroppar-Ögoninflammation
åldern inträdande presbyopien ("långsynthet")
dels i undvikande af alltför kort afstånd till arbe-
tet, i synnerhet boken, dels i val af sådant arbete
eller, vid läsning, af sådant boktryck och papper,
som så litet som möjligt anstränga ögonen. De
omständigheter, som inverka på arbetets eller bo-
kens afstånd från ögat, äro i främsta rummet
belysningen, i det andra kroppsställningen. Utan
god belysning äro andra försiktighetsmått så godt
som vanmäktiga. Särskildt verkar den i vårt nor-
diska klimat med dess långa skymning utbredda
ovanan att läsa vid det aftagande dagsljuset så
länge som möjligt, innan lampan tändes, synner-
ligen skadligt. Ljuset bör komma från sidan och
något bakifrån, så att boken är väl belyst, utan att
ögonen direkt träffas af detsamma. Boken bör helst
hvila på en pulpet eller ställning med lämplig
lutning, öfverkroppen lutas mot ett ryggstöd af till-
räcklig höjd och hufvudet hindras att sjunka ned
mot boken. Vid undervisning i skrifning bör fram-
för allt tillses - i nödfall med tillhjälp af sär-
skilda apparater -, att barnets hufvud ej får
sjunka ned mot skriften. - Vid val af arbete bör
särskildt under uppväxtåren tillses, att de föremål,
som vid arbetet skola fixeras, tillräckligt kontra-
stera mot omgifningen. Man bör sålunda ej låta
ett barn börja lära sig att sy med mörk tråd på
mörkt tyg o. s. v. De förr allmänna skiffer-
taflorna med sin gråa skrift på grå botten böra
h. o. h. bannlysas. Allt papper såväl i tabeller
och böcker som till skrift bör vara rent hvitt och
tillräckligt tjockt för att ej vara genomlysande.
H vad särskildt boktrycket beträffar, bör framför
allt i skolböcker iakttagas, att bokstäfvernas form
är så enkel som möjligt, att såväl bokstäfvernas
höjd och bredd som grundstreckens tjocklek äro
tillräckliga, att hvarken bokstäfverna eller raderna
äro för nära hvarandra samt att radernas längd
ej är för stor. Sålunda bör fraftitrfttlen alldeles
bannlysas och ersättas med den numera lyckligtvis
alltmer brukliga antikvastilen. Tar man bokstafven
n såsom normalmått, bör höjden ej understiga 1,5
mm. och bredden vara i proportion därefter (ej
under l mm.); grundstreckets tjocklek får ej vara
mindre än 0,25 mm. Af ståndet från en punkt på
bokstafven till motsvarande punkt på en efterföl-
jande likadan bokstaf bör vara minst 1,5 mm.,
mellanslaget, d. v. s. afståndet raderna emellan,
uppmätt från öfversta ändan af ett n till nedersta
ändan af en kort bokstaf i den ofvanför stående
raden, får ej understiga 2,5 mm., och slutligen
bör radens längd helst ej of verstiga 100 mm. G-d.
Ögondroppar, läkemedel, som äro afsedda att
droppvis med tillhjälp af en liten pipett (s. k.
droppglas) appliceras i ögats bindesäck. De mest
använda äro zinksulfat i 1/s-l proc. lösning, vid
den vanliga bindehinnekatarren, samt de pupill-
utvidgande medlen atropinsulfat och homatropin-
bromid i V*-l proc. lösning och de pupillför-
trängande eserin-salicylat eller -sulfat i V» proc.
samt pilokarpinnitrat i 2 proc. lösning förutom det
till åstadkommande af känslolöshet använda, af ven
pupillutvidgande kokamet i form af klorid i 2-4
proc. lösning. Samtliga lösningar steriliseras eller
förses med en tillsats af borsyra (4 proc.) eller
sublimat (l : 5,000), för att de skola hållas fria
från bakterier. G-d.
Tryckt den 5/8 22
Ögonflugor, Pipunculidæ (äfven kallade Dori-
ladidæ), zool., familj bland flugorna (Diptera)
i närheten af blomflugorna (Syrphidæ), omfatta små
eller (sällan) medelstora flugor, som framför allt
utmärkas af mycket stora ögon, som upptaga nästan
hela det klotrunda hufvudet och föranledt familjens
svenska namn. Kroppen är smal och lång, hos
hannen i spetsen uppsvälld, hos honan försedd
med ett utstående äggläggningsrör. Antennerna ha
en aflångt rundad eller njurlik tredje led, försedd
med ett långt borst. Vingarna äro väl utvecklade,
oftast räckande långt bakom bakkroppsspetsen, och
flygförmågan är med anledning däraf högt utveck-
lad. De vistas gärna på fuktiga lokaler med rik
växtlighet, och där ser man dem tidtals liksom
blomflugorna hvila på bladen. Utvecklingen är
parasitisk, i det att larverna lefva inuti andra in-
sekter, och bland stritarna välja dessa små flugor
med förkärlek sina offer. Med sina kolossala ögon
se de bokstafligen i alla riktningar och finna lätt
stritar, äfven sådana, som lefva dolda på under-
sidan af bladen, och ett upptäckt offer förses hastigt
med ett ägg. Den lilla larven lefver inuti striten
och uräter densamma småningom h. o. h., men
går därvid så försiktigt till väga, att striten dör,
först när larven är fullvuxen. Den lämnar då
stritens tomma skinn och fullbordar sin utveckling
i jorden. Larven är elliptisk, tillplattad, 12-ledad,
med kort hufvuddel med vårtlika antenner. Vår
fauna omfattar omkr. 30 arter Ögonflugor, af h vilka
de flesta dock äro sällsynta. Endast Chalarus spu-
rius Fall. är mera allmän. Dess larv är anträffad
hos rosenstriten (Typhlocyba rosæ). I Sverige
spela dessa flugor, så vidt man vet, ingen större
roll i hushållningen, men i tropikerna ha de sin be-
tydelse som fiender till skadliga stritarter. N. A. K.
Ögonfluss, folkspråkets benämning för var-
eller slemflytning från ögonen, synnerligast vid
den enkla bindehinnekatarrea och den skrofulösa
inflammationen af bindehinnan. G-d.
Ögonfläckar 1. Oceller, zool. Se O c eller 1.
Ögonfläckiga darr-rockan, zool. Se Darr-
rockan, sp. 1406.
Ögongnejs, petrogr. Se Gnejs.
Ögongranit, petrogr. Se Granit, sp. 131.
Ögonhålan, anat. Se öga, sp. 56.
Ögonhar, anat. Se öga, sp. 58.
Ögoninflammation, i vidsträcktaste betydelse
hvarje inflammation af någon utaf ögats delar,
i inskränktare mening åter endast inflammation i
främre delen af ögat (bindshinnan, hornhinnan,
senhinnan, regnbågshinnan och strålkroppen). Van-
ligast torde dock med detta ord afses endast sådana
sjukdomar, vid hvilka blodkärlen uti conjunctiva
bulbi äro fyllda ("hvitögat är rödt"), framför
allt den enkla bindehinnekatarren.
Denna orsakas sannolikt oftast genom infektion
antingen genom import af smittämnet - oftast
verkställd med fingrarna - eller därigenom, att
ett i bindesäcken förhandenvarande eller från
tårsäcken inkommet sjukdomsfrö genom någon för-
ändring i nutritionen, åstadkommen af yttre infly-
telser, finner tillfälle att utveckla sig. En med
stoftpartiklar eller retande gaser, t. ex. tobaks-
rök, starkt förorenad luft kan ofta utgöra orsaken.
I sin akuta form börjar inflammationen vanligen
med blodfyllnad i bindehinnan, såväl conjunctiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
