67 Ögonkammare-Ögonsjukdomar bulbi som conjunctiva palpebrarum, orsakande en känsla af hetta eller sveda i ögonen samt ökad tårafsöndring. Därefter inställer sig slemafsön- dring, under det samtidigt bindehinnan, i synner- het å ögonlockens insidor, sväller och uppluckras. Kiktigt behandlad, går sjukdomen öfver på ett par veckor, men, vanskött, kan den, i synnerhet om sjukdomsorsaken ej aflägsnas, kvarstå långliga ti- der. I sådana invetererade fall inställa sig lätt - i synnerhet om tårarnas afflöde är hindradt genom tårsäcksinflammation, förträngning af tår- kanalen eller utvikning af nedre tårpunkten - en inflammation af ögonlocksränderna och anfrät- ning af huden i närmaste omgifning, en typisk bild af hvad som kallas surögdhet. Sjukdomen behandlas i sin vanliga lindriga form oftast med zinksulfat i ögondroppar, men fordrar i häftigare eller invetererade former kraftigare behandling, pensling med 2 proc. lapislösning, resp. touchering med kopparsulfat. Por det förr vanliga folkmed- let "lika delar blyvatten och rosenvatten", som ofta tillgreps, så snart ett öga blef rödt, bör man akta sig. Det kan visserligen användas, om sjuk- domen verkligen är en katarr i bindehinnan, men gör stor skada, om en substansförlust i hornhinnan föreligger, hvilket ej utan specialkunskaper kan af göras. Se vidare ögonsjukdomar. G-d. Ögonkammare, embryol. Se öga, sp. 59. Ögonkarunkel, anat. Se öga, sp. 57. Ögonkoppa. Se Koppsnäppare. Ögonljus, bot., namn på Pyrola uniflora. Ögonlock, anat. Se öga, sp. 57 och 60. Ögonmått, färdigheten att endast med ögonens tillhjälp, utan alla mätningsinstrument, bestämma föremålens afstånd, storlek och inbördes läge. Denna förmåga kan genom öfning utbildas till en betydande grad af pålitlighet, hvilken utbildning är oumbärlig för militärer, landtmätare, ingenjö- rer, tecknare, målare, bildhuggare, arkitekter, trädgårdsmästare och åtskilliga slags handtverkare (t. ex. slaktare, hvilka ju måste kunna raskt bedöma, huru stort ett köttparti bör vara för att väga så och så mycket). Officeren behof ver ett uppöfvadt ögonmått för att kunna uppgöra pla- ner och kartor, uppskatta de fientliga af delnin- garnas styrka, utröna afståndet till punkter, som skola beskjutas, vidtaga lämpliga truppdisposi- tioner o. s. v. Färdigheten beror hufvudsakligen på det riktiga uppskattandet af linjers längd och vinklars storlek. Det är därvid af vikt att taga vederbörlig hänsyn till bl. a. följande optiska villor: 1) afståndet mellan två belysta punkter synes större, det mellan två mörka mindre, än det i verkligheten är; 2) ett ljust föremål på mörk grund (t. ex. en sjö) förefaller större, ett mörkt på ljus grund mindre, än det är; 3) vertikala läng- der synas större än horisontala af samma storlek; 4) höjdvinklar synas vanligen nedifrån för stora, uppifrån för små, hyarför man öfverskattar höjder vid uppstigandet och underskattar dem vid nedsti- gandet; 5) runda och kvadratiska ytor förefalla mindre än andra, som med samma ytinnehåll ha långdragnare gränslinjer och flera omfångsvinklar; 6) en afdelad storhet i rummet synes större än en lika stor odelad (en allé ter sig längre än en träd- lös väg af samma längd), ögonmåttet förändras genom glasögon, framför allt vid korrektion af astigmatism, som ej är lika på båda ögonen. Vid ständigt bruk af de korrigerande glasen uppöfvas det ånyo, så att olägenheterna i regel försvinna efter ett par veckor. Jfr Synvillor. Ögonpunkt. 1. Bot. (Stigma) Ett hos fär- gade flagellater, volvocacéer, och algernas svärm- celler förekommande organ, bestående af röda eller brunaktiga korn, som antas göra tjänst som Ijus- percipierande. - 2 (Fr. point de vue) Den punkt, hvarifrån ett i perspektiv afbildadt föremål eller motiv vid afbildandet varit sedt. Se Per- spektiv. 1. G. L-m. 2. C. G-m. Ögonring, anat. Se öga, sp. 58. Ögonsjukdomar äro af mycket olika art och betydelse, allteftersom den ena eller andra delen af ögat eller dess adnexer är säte för sjukdomen, och allteftersom denna har större eller mindre böjelse att angripa för synen viktiga delar. Så t. ex. förekommer å ögonlocken ett utslag (eksem), som är väsentligen likartadt med samma utslag å andra hudställen och är utan vidare betydelse för synförmågan, under det att däremot inflamma- tion i ögonlockets hårklädda kant, bl ef a rit (blepharitis) på mer än ett sätt kan skada synförmågan. Yid denna sjukdom äro rän- derna rodnade, så att ögonen se "rödkantade" ut, samt betäckta antingen med små fjäll eller med krustor, under hvilka i svårare fall fördjupningar, d. v. s. sårbildningar, förefinnas. I dessa fall för- störas hårrötterna undan för undan genom sjuk- domen, och genom ärrsammandragningen kan dess- utom riktningen af de kvarsittande ögonhåren för- ändras, så att dessa "växa inåt", hvilken åkomma benämnes trichiasis. Genom den ständiga skrap- ningen å hornhinnan, som till följd däraf uppkom- mer vid hvarje blinkning, uppstå sårbildningar å densamma, efter h vilkas läkning fläckar eller oregel- bundenheter i hornhinnans krökning kunna kvarstå och nedsätta synen för hela lifvet. I andra fall leder sjukdomen till en kronisk bindehinn e- katarr eller till utåtvändning af nedre ögonloc- ket, genom hvilken tårpunkten aflägsnas från tår- sjön, så att tårvätskan ej kan afledas till tårsäc- ken, utan flyter of ver, hvarigenom åter blefariten och bindehinnekataxren underhållas (se ögo n- inflammation). Det lider intet tvifvel, att de varbildande bakterierna vid den ulcererande blefa- riten spela en väsentlig roll för uppkomsten af de vid skrofler vanliga ögoninflammationerna. Dessa utgöras dels af inflammationer i binde- hinnan med bildning af blåsor eller pustel- artade härdar, flyktener, å conjunctiva bulbi (conjunctivitis phlyctænulosa), dels af sjukdo- mar i hornhinnan (keratitis phlyctænulosa), hvarvid antingen likartade härdar bildas, genom hvilkas sönderfall sårbildningar uppkomma, eller andra former af infiltration i hornhinnan med eller utan nybildning af kärl (pannus) uppstå. I såväl det ena som det andra fallet är sjukdomen af stor betydelse för synförmågan. Efter läkningen återstå nämligen ärr, hvilka, om de äro tjocka, te sig som fläckar, men hvilka, af ven om de äro tunna och fullt genomskinliga, genom sin sammandrag- ning kunna orsaka ojämnheter, som i högst bety- dande grad nedsätta synförmågan för all framtid. Många äro de, som vandra så godt som halfblinda