ögonsjukdomar 74 efter en enda attack å ettdera ögat. Den är åtföljd af värk, ljusskygghet, tårflöde och ned- sättning af synförmågan samt igenkännes på pupil- lens förträngning och minskade storlek, vidare därpå, att regnbågshinnan ändrar färg och mister sin glans samt förlorar tydligheten i sin teckning och slutligen på inflammationsprodukterna, hvilka dels aflagra sig i pupillens kant, där de härdvis föranleda sammanväxningar mellan regnbågshinnan och främre linskapseln, bakre synechier, dels blan- das med kammarvattnet, som grumlas eller i vissa fall kommer att innehålla var, dels ock afsätta sig på bakre sidan af hornhinnan och på främre linskapseln i pupillarområdet. Visserligen kunna dessa inflammationsprodukter i många fall resorbe- ras och sammanväxningarna genom lämplig be- handling slitas, men i synnerhet å främre lins- kapseln kvarstanna lätt organiserade rester, hvilka kunna högst menligt inverka på synförmågan, och om sammanväxningarna hunnit sprida sig till en större del af pupillens omkrets, låta de ej längre så lätt slita sig. Har det rent af kommit till pupillstämma, en ringformig sammanväxning af regnbågshinnan med främre linskapseln, har däri- genom den för ögats nutrition nödvändiga vätske- strömningen genom pupillen blifvit af bruten, och en operation för dess återställande är nu den enda utvägen att rädda ögat från de faror, som hota det med säker undergång genom sekundärt glau- kom. Den omedelbara närheten af strålkroppen gör, att en inflammation af denna, cyclitis, ofta sällar sig till en irit, så att sjukdomen i många fall förtjänar namnet iridocyclitis eller, såsom det också heter, iridochorioiditis. I sådana fall äro retningssymtomen starkare, och till den ofta svåra värken sällar sig en begränsad ömhet öfver någon del af strålkroppen. Sammanväxningarna mellan regnbågshinnan och främre linskapseln inskränka sig härvid ej till pupillranden, utan sträcka sig utefter hela bakre kammaren; genom deras skrump- ning dras regnbågshinnan i synnerhet i periferien bakåt, så att främre kammaren blir fördjupad; precipitaterna å hornhinnans bakre yta äro ofta talrikare och större; äfven glaskroppsgrumlingar, medförande en betydande nedsättning af synför- mågan, kunna tillstöta, ja större utgjutningar af sedermera skrumpnande massor i glaskroppen ega rum. I sådana fall äro utsikterna mycket dåliga: skrumpningen leder i allmänhet till blindhet, ofta nog äfven till skrumpning af ögat. Denna svårare form antar vanligen den iridocyclit, som benäm- nes sympatisk ofta l m i, sympatiskt ögonlidande och som kan uppstå i ett friskt öga efter en iridocyclit i det andra. Den primära sjukdomen är då vanligen orsakad genom yttre våld, såsom olyckshändelse vid sprängskott o. d., och faran för utbrottet af ett sympatiskt ögonlidande är i allmänhet större, om en främ- mande kropp stannat i ögat eller strålkroppen eller regnbågshinnan direkt sårats eller blifvit inläkta i ärret. I sådana fall kan den sympatiska oftalmien bryta ut redan efter 14 dagar, ehuru den vanligaste tidpunkten är under andra måna- den efter våldet, men den kan också dröja åratal, ja årtionden, sedan det första ögat blifvit lugnt, för att efter inträdande af ett nytt retningstill- stånd i detta lika oförmodadt utbryta, som den i de flesta fall obevekligt leder till synens för- lust. Denna förfärliga sjukdom, mot hvilken, sedan den en gång utbrutit, behandlingen är så godt som maktlös, kan förekommas endast genom uttagning af det skadade ögat. Det gäller både för patienten och läkaren såsom en oafvislig plikt, att denna operation utan uppskof blir verkställd med hvarje öga, som är blindt och innebär fara för sympatisk oftalmi. Har återigen det skadade ögat en användbar synförmåga eller kan det genom operation erhålla en sådan, gestaltar sig saken annorlunda, och det förfarande, som bör följas, beror på fallets särskilda omständigheter. - Vid behandling af irit och iridocyklit spelar allmänbehandlingen, i hvilken en kraftig använd- ning af kvicksilfver ofta med fördel kan ingå, äfven när syfilis ej är orsak till sjukdomen, en stor roll. I den lokala behandlingen är atropinet viktigast. Utom att det genom utvidgning af pupillen och sammandragning af regnbågshinnans kärl direkt inverkar på själfva sjukdomen, är det af stor betydelse för de följder i optiskt hänseende, som sjukdomen lämnar efter sig: rester efter periferiskt belägna synechier och beslag på linskapseln inverka aldrig tillnärmelsevis så menligt på synförmågan, som om de äro belägna nära centrum. Atropinet används till indrypning i l proc. lösning. Dess- utom fordrar sjukdomen hvila, skydd för ljuset medelst förband eller i mörkt rum och tjänlig diet. En fördelaktig verkan har vanligen den våta vär- men i form af baddningar med ungefär 40° varmt vatten. De sjukliga förändringar, för hvilka linsen är säte, benämnas med ett gemensamt namn starr (cataracta). Dessa äro af olika art, allteftersom förändringen är primär i linsen eller sekundärt uppkommer efter en annan ögonsjukdom. I det senare fallet spelar vanligen den primära ögonsjuk- domen hufvudrollen, så att starrbildningen ofta endast utgör en länk i den kedja af förändringar, genom hvilka synförmågan nedsättes eller går för- lorad. De primära starrarna åter kunna vara med- födda eller förvärfvade, partiella eller totala. Den vanligast förekommande formen är fönrärfvad och inställer sig i allmänhet först i ålderdomen. De olika sjukdomar, som i folkspråket benämnas starr, äro grå starr och svart starr (se om dessa Starr) och grön starr (se därom Glaukom). I ögonbottnen upptäckas med ögonspegelns (se d. o.) tillhjälp sjukliga förändringar såväl af nät- hinnan och åderhinnan som af synnerven. I nät- hinnan uppträder vid vissa njursjukdomar en in- flammation (retinitis albuminurica), hvilken för patienten uppenbarar sig genom nedsättning af syn- förmågan, något, som stundom är det första teck- net patienten erfar af sin njursjukdom. Denna näthinneinflammation är till sitt förlopp beroende af njurlidandet och kan, om detta hejdas eller lakes, gå fullständigt tillbaka, utan att efter- lämna något men för synen. Andra former af in- flammation i näthinnan (retinitis) uppträda vid vissa allmänlidanden, såsom syfilis, sockersjuka, leukemi. En särskild näthinnesjukdom, retinitis, eller, rättare, degeneratio retinæ pigmentosa, upp- träder i barndomen, i många fall ärftlig, ofta vid släktskap hos föräldrarna. Den börjar med "natt-