- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
85-86

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öhrwall, Hjalmar August - Öien, Adolf Ferdinand - Öieren - Öi-fjord - Öija - Öja - Öjaby - Öjaren - Öje kapell - Öjeberget - Öjebro kraftverk - Öjebyn - Öken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

85 Öien-Öken undersökningar rörande färgblindhet (1916). Inom blodomloppets fysiologi har ö. bl. a. utfört om- fattande arbeten of ver grodh j artats förhållande vid kväfning (Erstickung und wiedererweckung des isolierten froschherzens, 1897; Vber die periodische funktion des herzens, 1898). Därjämte har han utgett en utförlig studie Om knutar (1908; 2:a uppl. 1916) samt flera populära uppsatser äfvensom till sv. öfversatt arbeten af Stuart Mill, Helmholtz och Haeckel. Sedan 1917 redigerar han Studentför- eningen Yerdandis småskrifter. Han har med största nit egnat sig åt Verdandis (se d. o.) syften, ö. är led. af Vet. soc. i Uppsala (1916). H. T-dt. Öien, Adolf Ferdinand, norsk affärsman, donator, f. 9 okt. 1849 i Trondhjem, d. 19 nov. 1918 i Stockholm, blef 1876 delegare i och 1885 ensam innehafvare af handelsfirman "Öien & Wahl", deltog därjämte i upprättande af bety- dande industriella företag (Ilens såpfabrik och smältverk, Trondhjems trådspikfabrik m. m.) och hade en mängd kommunala förtroendeuppdrag. 1912 blef han svensk konsul och 1918 general- konsul i Trondhjem. Under årens lopp ihågkom han institutioner och föreningar med gåfvor och efterlämnade mycket betydande förmögenhet. Af hans stora donationer må nämnas 750,000 kr. till inrättande af en handelshögskola i Trondhjem, 1,5 mill. kr. till kapitalfond för denna skola och Norges tekniska högskola, 750,000 kr. till upp- rättande af allmännyttiga och kulturella institu- tioner i Trondhjem, stora belopp till ålderdoms- hem m. m. T. Aalheim. Öieren, insjö i södra Norge, ligger 103 m. ö. h. med en del i Akershus och en del i Östfold fylke, mäter 87,44 kvkm. och har vid sin norra ända Lilleström järnvägsknutpunkt med flera såg- och hyfvelverk. Ö., som trafikeras af ångbåtar, genomflytes af Glommen, hvilken gör sitt utträde genom Mörkfossen, där en rörlig dammbyggnad numera tjänar till reglering af vattenståndet och sålunda förebygger de öfversvämningar, som dessförinnan nästan årligen inträffade på sjöns norra, lågt liggande strand. Vid Ö. ligger Fladeby gård, dit societeten i Kristiania i slutet af 1700- och början af 1800-talet brukade göra utfärder vid jultiden. E. H. (K. G. G.) Öi-fjord. Se Eidfjord. Öija, gods. Se Lindö. Öja. 1. Socken i Gottlands län, Södra häradet. 3,850 har. 849 inv. (1921). Ö. bildar med Hamra (framdeles äfven Fide, Vamlingbo och Sundre) ett pastorat i Visby stift, Södra kontraktet. -- 2. Socken i Kronobergs län, Kinnevalds härad. 4,784 har. 1,230 inv. (1921). Annex till Bergunda, Växjö stift, Kinnevalds kontrakt. -- 3. Socken i Malmöhus län, Herrestads härad. 647 har. 433 inv. (1921). Annex till Stora Herrestad, Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt. -- 4. Socken i Södermanlands län, Västerrekarne härad. 8,153 har. 1,454 inv. (1921). Ö. bildar med Västermo ett pastorat i Strängnäs stift, Västerrekarne kontrakt, där patronatsrätt t. o. m. 1921 tillkom Stora Sundby. Öjaby, socken i Kronobergs län, Kinnevalds härad. 4,101 har. 572 inv. (1921). Ö. bildar med Härlöf ett pastorat i Växjö stift, Kinnevalds kontrakt. Öjaren, insjö på gränsen mellan Högbo och Valbo socknar i Gästrikland, 70 m. ö. h. Ö. har en i det närmaste nord--sydlig längdutsträckning af 9 km., en största bredd af 3,5 km. samt en areal af 21 kvkm. Djupet uppges vara mycket obetydligt. Ö. är rik på öar (den största, Digerön, 0,9 kvkm.) samt afflyter från södra ändan genom en 3 km. lång å förbi Högbo kyrka till Jädra-ån, ett tillflöde till Storsjön (Gafleån). Sjöområdets areal är 186 kvkm. Omgifningarna äro lågländta och numera till stor del odlade. J. V. E. Öje kapell. Se Malung. Öjeberget, ett 369 m. högt berg, i västra delen af Järfsö socken, Gäfleborgs län, v. om Ljusnan. På toppen finns ett utsiktstorn. Öjebro kraftverk, beläget i Östergötlands Svartå, omkr. 35 km. ofvanför sjön Roxen, uppfördes 1910 och eges af A.-b. Knutsbro kraftstation (hvari aktiemajoriteten innehas af Norrköpings stad) och utnyttjar en fallhöjd af 15,8 m. Den installerade effekten utgör 2,200 kw. och den årliga energiproduktionen omkr. 8,5 mill. kv.-timmar. Kraftverket tillgodoser under samarbete med bolagets två andra kraftverk och ångcentralen i Norrköping stadens hufvudsakliga behof af kraft, hvarjämte äfven kraftdistribution eger rum till Skänninge, Spångsholm, Mjölby (tills vidare) m. fl. samhällen. C. K. Öjebyn, stationssamhälle i Piteå landsförsamling, vid statsbanelinjen Älfsby--Piteå, 5 km. n. v. om Piteå. På egendomen Gran, 1 km. n. v. därom, ligger Norrbottens läns hushållningssällskaps landtmannaskola och landthushållsskola för flickor. Öken (da. örk, örken, af ett äldre ödken, af öde; jfr ödemark), en landsträcka, som under inflytande af bristande nederbörd blifvit helt eller delvis vegetationslös. Öknen är följaktligen en klimatisk produkt, framför allt knuten till passadvindarnas bälte, emedan den här från högre luftlager nedstigande vinden uppvärmes och sålunda blir torr. Det är dock endast västkusterna inom nämnda klimatbälte, som erhålla öknar; på östkusterna blir den oftast till monsunvind förvandlade passaden en hafsvind och medför fuktighet, hvarigenom ökenbildningen förhindras. I de stora kontinenternas inre bilda också de af bergskedjor omslutna högbäckenen eller högslätterna områden, som af bergen afstängas från fuktigheten och därför förvandlas till öknar. Landskapsbilden i öknen blir olikartad mot den man finner i trakter, där fuktiga klimatförhållanden förhärska, detta emedan de utformande krafterna här få en särartad karaktär. De för öknen utmärkande hastiga temperaturomkastningarna åstadkomma betydande mekanisk vittring (solsprängning), medan äfven den kemiska vittringen är afsevärd, i det att genom luftens torrhet all i marken befintlig fuktighet suges upp mot ytan, hvarigenom också salter föras upp, som hjälpa till att sönderdela markytan. De sålunda lösryckta smådelarna föras bort af den kraft, som i öknen spelar den främsta rollen som landskapsformande faktor, nämligen vinden. Härvid är att märka, att det ej blott är vindens bortsopande förmåga, det kommer an på; smärre stenar användas af vinden som redskap, hvarigenom markytan eller mötande hinder bearbetas (korrosion). Det är en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 31 03:43:52 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free