Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samtliga målningar i den s. k. hertig Karls
sängkammare anses ha blifvit utförda af någon af de
målare, som stodo i Karl IX:s tjänst.
Väggmålningarna i den s. k. rikssalen, antagligen från
en något senare tid, äro enklare utförda och i
ett annat maner, men anses dock härröra från en
framstående konstnär, och de utgöra "måhända
den förnämsta kvarlefvan i vårt land från Sveriges
renässanskonst" (Lindblom). Kungsstugan torde ha
byggts under något af medeltidens sista eller nyare
tidens första år. Traditionen, att Gustaf Vasa där
hållit sin riksdag 1540, torde sakna stöd i
verkligheten, men mycket talar för riktigheten af
sägnen, att Karl IX som hertig vid något tillfälle
bott där.
Ett bemärkt rum bland öfriga offentliga
byggnader intar Nikolaikyrkan (fig. 2), uppförd i gotisk
stil under senare delen af 1200-talet, invigd 1300,
numera restaurerad och försedd med vackra
vägg- och glasmålningar. Inom densamma, men på okänd
plats begrofs Engelbrekt. 1810 skedde
tronföljarvalet i Nikolaikyrkan. 1908–12 uppfördes i
stadens norra del Olaus Petri-kyrkan (se pl. III, fig.
10) efter ritningar af lektor Ad. Kjellström, som
äfven nedlagt stora personliga offer för dess
tillkomst. Kyrkan är hållen i det tidiga 1200-talets
stil, något torr och stel, men med vacker interiör.
I staden finnas äfven flera frikyrkliga kapell. Till
den plats, där Kungsstugan bevaras, den s. k. Lars
Booms udde, har äfven flyttats det s. k. Borgarhuset
(troligen från 1600-talets senare hälft). Af
märkligare byggnader från mer modern tid kunna
nämnas teatern (fig. 5), som invigdes 1853 och då var
den största i landsorten, men nu blifvit omodern,
Karolinska läroverket (fig. 3), hvars
hufvudbyggnad härstammar från 1830-talet, tekniska skolan
(fig. 4), som gör ett monumentalt intryck,
Centralpalatset (fig. 6), ett af Sveriges största hyreshus
och imponerande genom sin massa, vidare rådhuset
(fig. 2), en vacker och egendomlig byggnad i engelsk
gotik, sparbanken (fig. 5), Stora hotellet och
Frimurarlogen. Ö. har flera parker, af hvilka den
största, Stora holmen, är belägen på en holme i
Svartån. Intill slottet ligger Slottsparken. En del
af gamla slottsparken är numera tagen i bruk som
hamnplats. Inom stadens område, omkr. 3 km.
från stadsplanegränsen, ligger brunnsorten
Adolfsberg (se d. o.). Öfver Svartån leda inom stadens
område 4 broar, äldst Kanslibron (byggd 1765)
nedanför slottet.
På Stora torget utanför Nikolaikyrkan står
Qvarnströms Engelbrektsstaty (se fig. i bd 7, sp. 541).
Förslag har framställts om ändring af dess
uppställning i samband med förverkligandet af ett
storartadt förslag till ordnande af hela Stortorget,
framlagdt af stadsarkitekten G. Arn. I
Centralparken midt emot slottet restes 1919 en (af Alfred
Ohlsson utförd) jättestod i sten af Karl XIV Johan
(stoden skymtas t. v. å fig. 9), och där finnes Karl
Hultströms "Befriaren" (fig. 9), framställande en
yngling, som från marken upplyfter ett stenblock,
under hvilket en kraftig vattenstråle sprutar fram.
Utanför Karolinska läroverket restes 1834 en obelisk
till minne af de i Ö. födde Olaus och
Laurentius Petri. Platsen framför norra järnvägsstationen
prydes af en byst af järnvägsbyggaren grefve A.
E. von Rosen, och framför Tekniska läroverket
aftäcktes dec. 1920 en (af Ivar Jonsson modellerad)
byst af Jonas Wenström (se denne).
Staden har modernt vattenledningssystem, som
dels tillgodogör sig det naturliga grundvattnet i
närliggande grusåsar, dels äfven bygger på
konstgjord grundvattensfabrikation enligt ett hittills i
Sverige ej användt system. Vattnet från Svartån
pumpas upp och nedsläppes i grusåsen ofvanför
vattenverket vid Skråmsta. Det sjunker därefter
ned i åsen, blandar sig med det naturliga
grundvattnet och åtföljer detta till vattenverket, där
det uppsuges i brunnarna. Afståndet från
nedsläppningsstället till vattenverket är 225 m., och
vattnet behöfver ett halft år för att tillryggalägga
denna väg, hvilket för vattenförbrukarna har den
gynnsamma följden, att vattnet i vattenledningen
har sin lägsta temperatur under sommaren.
Gatubelysningen ombesörjes medelst gas och elektricitet,
men efter hand skall man helt öfvergå till
elektrisk belysning. Staden har egen mindre kraftstation
vid Skebäck, men i öfrigt levereras all elektrisk
kraft af Ö. elektriska a.-b., som har förbindelse med
kraftverken såväl vid Gullspång och Skråmforsen
som vid Trollhättan och Älfkarleö. Förbindelse
skall äfven slutas med Motala kraftverk.
Staden har goda kommunikationer. Statsbanan
Krylbo–Mjölby förenar den söderut med Västra
stambanan vid Hallsberg och med Södra stambanan
vid Mjölby samt norrut med Norra stambanan vid
Krylbo och med järnvägsnätet i Västmanland,
Grängesberg–Oxelösundslinjen och Stockholm–
Västerås–Bergslagen vid Ervalla, Frövi och
Vanneboda. Förbindelsen västerut öfver
Närkesslätten och med linjen Laxå–Kristiania förmedlas,
utom öfver Hallsberg, äfven öfver linjen
Örebro–Svartå. Därjämte finns en smalspårig enskild
järnväg, Pålsbodabanan l. Norra Östergötlands
järnväg, som från Ö. går i sydöstlig riktning öfver
Pålsboda på linjen Stockholm–Göteborg och
Finspång till Norrköping. Under de senaste åren ha
äfven lifligt trafikerade bilomnibuslinjer till de
kringliggande socknarna upprättats. Sjöledes står
staden i förbindelse med Stockholm genom
Hjälmaren och Mälaren och den dem förbindande
Hjälmare kanal. Svartån har genom uppmuddring och
genom anläggning af en sluss vid det nedanför
staden liggande fallet gjorts segelbar ända upp till
staden. Hemmahörande i staden voro af fartyg om
minst 20 nettotons dräktighet 11 stycken om
sammanlagdt 1,818 bruttoton med 108 personers
bemanning, hvaraf 7 ångf. om 1,121 bruttoton och
4 motorfartyg om 697 bruttoton (1919). Antalet
där samt i uthamnen Skebäck ankomna och
afgångna fartyg var s. å. 574 om 22,350 nettoton,
alla i inrikes fart, och i hamnafgifter för fartyg
och varor uppburos 2,896 kr. Tulluppbörden
utgjorde s. å. 1,246,564 kr. Antalet mantals- och
skattskrifna handelsidkande 1915 var 429 med
814 pers. manlig och 479 pers. kvinnlig betjäning
samt 2,564,820 kr. bevillningstaxerad inkomst af
handelsrörelse. Af dessa voro 37 aktiebolag med
342 pers. manlig, 162 pers. kvinnlig betjäning samt
626,570 kr. inkomst och 2 registrerade föreningar
med 18 pers. manlig och 1 pers. kvinnlig betjäning
samt 14,430 kr. inkomst. Fabriksindustrien hade
119 arbetsställen med 3,939 arb., 63,987,511 kr.
salutillv.-värde och 6,642,107 kr. bevillningstaxe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
