Samtliga målningar i den s. k. hertig Karls sängkammare anses ha blifvit utförda af någon af de målare, som stodo i Karl IX:s tjänst. Väggmålningarna i den s. k. rikssalen, antagligen från en något senare tid, äro enklare utförda och i ett annat maner, men anses dock härröra från en framstående konstnär, och de utgöra "måhända den förnämsta kvarlefvan i vårt land från Sveriges renässanskonst" (Lindblom). Kungsstugan torde ha byggts under något af medeltidens sista eller nyare tidens första år. Traditionen, att Gustaf Vasa där hållit sin riksdag 1540, torde sakna stöd i verkligheten, men mycket talar för riktigheten af sägnen, att Karl IX som hertig vid något tillfälle bott där. Ett bemärkt rum bland öfriga offentliga byggnader intar Nikolaikyrkan (fig. 2), uppförd i gotisk stil under senare delen af 1200-talet, invigd 1300, numera restaurerad och försedd med vackra vägg- och glasmålningar. Inom densamma, men på okänd plats begrofs Engelbrekt. 1810 skedde tronföljarvalet i Nikolaikyrkan. 1908--12 uppfördes i stadens norra del Olaus Petri-kyrkan (se pl. III, fig. 10) efter ritningar af lektor Ad. Kjellström, som äfven nedlagt stora personliga offer för dess tillkomst. Kyrkan är hållen i det tidiga 1200-talets stil, något torr och stel, men med vacker interiör. I staden finnas äfven flera frikyrkliga kapell. Till den plats, där Kungsstugan bevaras, den s. k. Lars Booms udde, har äfven flyttats det s. k. Borgarhuset (troligen från 1600-talets senare hälft). Af märkligare byggnader från mer modern tid kunna nämnas teatern (fig. 5), som invigdes 1853 och då var den största i landsorten, men nu blifvit omodern, Karolinska läroverket (fig. 3), hvars hufvudbyggnad härstammar från 1830-talet, tekniska skolan (fig. 4), som gör ett monumentalt intryck, Centralpalatset (fig. 6), ett af Sveriges största hyreshus och imponerande genom sin massa, vidare rådhuset (fig. 2), en vacker och egendomlig byggnad i engelsk gotik, sparbanken (fig. 5), Stora hotellet och Frimurarlogen. Ö. har flera parker, af hvilka den största, Stora holmen, är belägen på en holme i Svartån. Intill slottet ligger Slottsparken. En del af gamla slottsparken är numera tagen i bruk som hamnplats. Inom stadens område, omkr. 3 km. från stadsplanegränsen, ligger brunnsorten Adolfsberg (se d. o.). Öfver Svartån leda inom stadens område 4 broar, äldst Kanslibron (byggd 1765) nedanför slottet. På Stora torget utanför Nikolaikyrkan står Qvarnströms Engelbrektsstaty (se fig. i bd 7, sp. 541). Förslag har framställts om ändring af dess uppställning i samband med förverkligandet af ett storartadt förslag till ordnande af hela Stortorget, framlagdt af stadsarkitekten G. Arn. I Centralparken midt emot slottet restes 1919 en (af Alfred Ohlsson utförd) jättestod i sten af Karl XIV Johan (stoden skymtas t. v. å fig. 9), och där finnes Karl Hultströms "Befriaren" (fig. 9), framställande en yngling, som från marken upplyfter ett stenblock, under hvilket en kraftig vattenstråle sprutar fram. Utanför Karolinska läroverket restes 1834 en obelisk till minne af de i Ö. födde Olaus och Laurentius Petri. Platsen framför norra järnvägsstationen prydes af en byst af järnvägsbyggaren grefve A. E. von Rosen, och framför Tekniska läroverket aftäcktes dec. 1920 en (af Ivar Jonsson modellerad) byst af Jonas Wenström (se denne). Staden har modernt vattenledningssystem, som dels tillgodogör sig det naturliga grundvattnet i närliggande grusåsar, dels äfven bygger på konstgjord grundvattensfabrikation enligt ett hittills i Sverige ej användt system. Vattnet från Svartån pumpas upp och nedsläppes i grusåsen ofvanför vattenverket vid Skråmsta. Det sjunker därefter ned i åsen, blandar sig med det naturliga grundvattnet och åtföljer detta till vattenverket, där det uppsuges i brunnarna. Afståndet från nedsläppningsstället till vattenverket är 225 m., och vattnet behöfver ett halft år för att tillryggalägga denna väg, hvilket för vattenförbrukarna har den gynnsamma följden, att vattnet i vattenledningen har sin lägsta temperatur under sommaren. Gatubelysningen ombesörjes medelst gas och elektricitet, men efter hand skall man helt öfvergå till elektrisk belysning. Staden har egen mindre kraftstation vid Skebäck, men i öfrigt levereras all elektrisk kraft af Ö. elektriska a.-b., som har förbindelse med kraftverken såväl vid Gullspång och Skråmforsen som vid Trollhättan och Älfkarleö. Förbindelse skall äfven slutas med Motala kraftverk. Staden har goda kommunikationer. Statsbanan Krylbo--Mjölby förenar den söderut med Västra stambanan vid Hallsberg och med Södra stambanan vid Mjölby samt norrut med Norra stambanan vid Krylbo och med järnvägsnätet i Västmanland, Grängesberg--Oxelösundslinjen och Stockholm-- Västerås--Bergslagen vid Ervalla, Frövi och Vanneboda. Förbindelsen västerut öfver Närkesslätten och med linjen Laxå--Kristiania förmedlas, utom öfver Hallsberg, äfven öfver linjen Örebro--Svartå. Därjämte finns en smalspårig enskild järnväg, Pålsbodabanan l. Norra Östergötlands järnväg, som från Ö. går i sydöstlig riktning öfver Pålsboda på linjen Stockholm--Göteborg och Finspång till Norrköping. Under de senaste åren ha äfven lifligt trafikerade bilomnibuslinjer till de kringliggande socknarna upprättats. Sjöledes står staden i förbindelse med Stockholm genom Hjälmaren och Mälaren och den dem förbindande Hjälmare kanal. Svartån har genom uppmuddring och genom anläggning af en sluss vid det nedanför staden liggande fallet gjorts segelbar ända upp till staden. Hemmahörande i staden voro af fartyg om minst 20 nettotons dräktighet 11 stycken om sammanlagdt 1,818 bruttoton med 108 personers bemanning, hvaraf 7 ångf. om 1,121 bruttoton och 4 motorfartyg om 697 bruttoton (1919). Antalet där samt i uthamnen Skebäck ankomna och afgångna fartyg var s. å. 574 om 22,350 nettoton, alla i inrikes fart, och i hamnafgifter för fartyg och varor uppburos 2,896 kr. Tulluppbörden utgjorde s. å. 1,246,564 kr. Antalet mantals- och skattskrifna handelsidkande 1915 var 429 med 814 pers. manlig och 479 pers. kvinnlig betjäning samt 2,564,820 kr. bevillningstaxerad inkomst af handelsrörelse. Af dessa voro 37 aktiebolag med 342 pers. manlig, 162 pers. kvinnlig betjäning samt 626,570 kr. inkomst och 2 registrerade föreningar med 18 pers. manlig och 1 pers. kvinnlig betjäning samt 14,430 kr. inkomst. Fabriksindustrien hade 119 arbetsställen med 3,939 arb., 63,987,511 kr. salutillv.-värde och 6,642,107 kr. bevillningstaxe-