irådhuset är en träbyggnad från 1744.
Stadsområdet, satt till 4 1/4 mtl, omfattar 522 har, hvaraf
15 har vatten. 1,214 inv. (1921). Tax.-v. för
all fast egendom uppgick 1921 till 2,805,000 kr.
Stadens tillgångar voro
1920 bokförda till
670,952 kr., skulderna
till 269,626 kr.
Inkomsterna uppgingo
1917 till 43,085 kr.
och utgifterna till
54,913 kr. För
kommunala behof
uttaxerades 9 kr. per
bevillningskrona (1921).
1915 funnos 12 mantals- och skattskrifna
handelsidkande, hvaraf
Fig. 1. Öregrunds vapen.
1 registrerad förening,
med 6 manliga och 2
kvinnliga anställda samt 17,213 kr. uppskattad
inkomst, och 35 handtverksidkare, hvaraf 1 bolag och
Fig. 2. Situationsplan af Öregrund.
1. Kyrka. --
2. Rådhus. --
3. Postkontor. --
4. Telegrafstation. --
5. Folkskola. --
6. Hamnkontor. --
7. Stadshotell. --
8. Societetshus. --
9. Varmbadhus. --
10. Badhusrestaurang. --
11. Missionskapell. --
12. Metodistkapell. --
13. Klockstapel. --
14. Lotsutkik. --
15. Upplands enskilda banks afdelningskontor. --
16. Svenska handelsbankens afdelningskontor. --
17. Kallbadhus för damer. --
18. Hamntorget. --
19. Hamnplan. --
20. Badhusparken.
3 kvinnor, med 11 manliga och 1 kvinnlig arbetare
samt 23,601 kr. uppskattad inkomst af
handtverksdriften. Fabriksindustrien omfattar ett
skeppsvarf med mek. verkstad (50 arb., 358,330 kr.
tillv.-värde, 55,200 kr. bevilln.-tax. inkomst, 1919)
tillhörigt Öregrunds slip- och varfs-a.-b., grundl.
1911 med 187,500 kr. aktiekapital, samt en
oljefabrik för tillv. af animaliska oljor, tillhörig A.-b.
svenska tranfabriken. De egentliga näringarna äro
sjöfart och fiske. Staden har kloakledning (delvis)
Fig. 3. Utsikt af Öregrund.
och elektrisk belysning. Hamnen är liten, men
djup och skyddad. Den besöktes 1919 af 826
ankomna och afgångna fartyg om 126,096 nettoton,
alla i inrikes fart. I hamnafgifter för fartyg och
varor uppburos s. å. 4,606 kr. Staden har
tullstation under Stockholms tullkammardistrikt.
Tulluppbörden uppgick till 948 kr. och fyr- och
båkafgiften till 184 kr. (1919). Inga fartyg om 20
nettoton eller däröfver höra hemma i Ö. Tills. med
Gräsön utgör Ö. ett regalt pastorat inom Olands och
Frösåkers kontrakt af ärkestiftet, och tills. med
öfriga städer i Stockholms län bildar staden en
valkrets för riksdagsmannaval till Andra
kammaren. Sedan 1880-talet har Ö. en tid varit en ganska
mycket besökt bad- och sommarvistelseort. -- Ö.
räknar sin tillvaro som stad från 1491 och är
urspr. en koloni från Östhammar. Konung Kristian
II lät uppbränna staden, hvars invånare då flyttade
till Östhammar, men Gustaf I återställde
densamma. 1561--62 bar Per Brahe d. ä. titeln grefve
Fig. 4. Öregrund i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket.
