- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
147-148

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öreälfsbron - Örfirisey - Örgrus - Örgryte - Örgården - Örja - Örjan - Örjan Karlsson - Örje - Örjesjöen - Örjord - Örk - Örkelljunga - Örken - Örkened - Örland - Örlings kraftverk - Örlog, Örlig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ersättande af den förutvarande något längre norrut befintliga bron, är världens största normalspåriga järnvägsbro i betongkonstruktion. Den består af ett hufvudspann med 90,7 m. spännvidd och 4 mindre viaduktspann. Totala brolängden är 227 m. Bron, som uppförts efter ritningar af professor O. Linton, är grundlagd delvis direkt på fast botten, delvis på pålar. Byggnadskostnaden utgjorde omkr. 1,7 mill. kr. Fmn. Örfirisey, ö. Se Effersey. Örgrus. Se Ör. Örgryte, församling, sedan 1922 införlifvad med Göteborgs stad, ligger s. och ö. om det forna stadsområdet. Den omfattar 1,849 har, hvaraf 131 har vatten, med 22,124 inv. (1921), genomdras af Säfveån och Mölndalsån, som skära hvarandra vinkelrätt och hvilkas resp. från n. ö. till s. v. och från s. till n. gående dalar förbindas genom Böödalen. I ö. ligga Delsjön (65 m. ö. h.), hvars vatten föres till Göteborgs vattenledningsverk, med reningsbassänger i n. n. v., Kallebäcks källa, hvarifrån Göteborgs äldsta vattenledning (fr. 1787) utgick, Böö och Underås villasamhällen, det senare med en gammal herrgårdsbyggnad, Vilhelmsberg, Öfverås, Stora Gårda, Skår, Stora Torp, Lilla Torp, Vidkärr, m. fl. herrgårdar (flera slottslikt bebyggda) samt egnahemssamhället Kärralund och de förutvarande municipalsamhällena Krokslätt (5,946 inv. 1921), Gårda (7,186 inv.) och Lunden (6,046 inv.), med en mängd stora fabriker: Säfveåns a.-b., Ceres, Göteborgs reseffektfabrik, Göteborgs tapetfabrik (dels den äldre, dels en helt ny komplex), Spinneri-a.-b. Herman Kürzel, Göteborgs kamgarnsspinneri a.-b. (det i sitt slag största i Sverige), Gårda fabrikers a.-b., Fabriken Tomten, Sveriges förenade konservfabriker, Svenska gardinfabriks a.-b., Tvål- och parfymfabriken Viola, Almedals fabriker, Bohus mek. verkst., Linoleum a.-b. Forshaga, Lyckholms m. fl. bryggerier, Bröderna Kanolds chokladfabrik (Sveriges största), Jakobsdals kamgarnsspinneri, Färgeri-a.-b. Levanten, Sv. tändsticksfabriks-a.-b. m. fl. Församlingen har flera begrafningsplatser samt 2 kyrkor: Ö. gamla kyrka, i sitt första skick urgammal, men ofta till- och ombyggd, på 1700-talet, och senast restaurerad 1913, och Ö. nya kyrka, uppf. 1888. Inom det gamla sockenområdet ligger Säfvenäs hållplats vid Västra stambanan samt Almedals station vid Västkustbanan och Göteborg--Borås järnväg. Se F. Stenströms förträffliga "Örgryte genom tiderna. En minnesbok" (1920). Örgården. Se Örberga. Örja, socken i Malmöhus län, Rönnebergs härad. 973 har. 731 inv. (1921). Annex till Vadensjö, Lunds stift, Rönnebergs kontrakt. Örjan, äldre svensk namnform för Göran (Georg). Se Göran. Den där omnämnda, i Storkyrkan förvarade bilden af S:t Göran och draken kallas i gamla handlingar Stora Örjanen. Örjan Karlsson. Se Vinstorpaätten. Örje, tätt bebyggd plats i Rödenes socken, Östfold fylke (före 1919 Smaalenenes amt), Norge, ö. om Mysen, vid Fredrikshaldsvasdraget, öfver hvilket en bro förmedlar vägförbindelsen från Sverige. 513 inv. (1910) i 57 hus. Ö. var ett viktigt pass, som under kriget 1644 förhöggs, och redan 1675, om ej tidigare, hade norrmännen där anlagt en mindre befästning. 1716 iståndsattes den gamla, då förfallna befästningen, och i juli 1717 byggdes där ett nytt "tömmerverk", som medelst förhuggningar förbands med den gamla skansen, hvarjämte flera "underposteringar" upprättades. 5 okt. 1718 anfölls Ö. brobefästning af några hundra svenskar under generalmajor Leutrum utan resultat, men 16 nov. utrymdes den af norrmännen och besattes af svenskarna. 7 maj 1808 tvangs en svensk styrka under kapten Törnebladh, som besatt Ö. pass och bro samt Örjeklefvarne, att gå tillbaka öfver bron, som uppbrändes. I början af 1900-talet byggde norrmännen en del permanenta, af taggtråd omgifna och med 10,5 och 7,5 cm. kanoner samt kulsprutor bestyckade befästningar bakom Örjepasset, den s. k. Örjegruppen. (Jfr Gränsfästningarna.) I enlighet med konventionen mellan Sverige och Norge 26 okt. 1905 ha dessa befästningar emellertid sedermera raserats, och därvarande kasernanläggningar ha, sedan de på norska statens bekostnad försatts i lämpligt skick, upplåtits till norska läkarföreningens alkoholkommitté för att användas som kuranstalt för alkoholister. L. W:son M. Örjesjöen. Se Rödenes och Tista. Örjord, landtbr. Se Ör. Örk, metall. Se Blästerverk, sp. 821. Örkelljunga. 1. Socken i Kristianstads län, Norra Åsbo härad. 15,286 har. 4,234 inv. (1921). Ö. bildar med Rya ett pastorat i Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt. -- 2. Municipalsamhälle (enligt k. bref 4 aug. 1911 och 23 okt. 1915) i förenämnda socken, beläget vid Skåne--Smålands järnväg, 52 km. från Hälsingborg och 42 från Ängelholm. 101 har. 740 inv. (1921). Taxeringsvärde å bevillningsskyldig fast egendom 1,496,500, bevillningstaxerad inkomst 634,580 kr. (1921). På platsen finnas bankkontor, sparbank, åtskilliga handlande och handtverkare samt några mindre fabriker. Örken, en 26 kvkm. stor, 188 m. ö. h. belägen insjö på gränsen mellan Östra härad, Jönköpings län, och Uppvidinge härad, Kronobergs län, Småland. Största längd i n.--s. är 20 km. och största bredd 3 km. Ö. afflyter mot v. till Helgasjön i Mörrumsåns flodområde. J. V. E. Örkened (ej Örkene), socken i Kristianstads län, Östra Göinge härad. 23,886 har. 4,796 inv. (1921). Ö. utgör ett pastorat i Lunds stift, Östra Göinge kontrakt. Örland, härad och socken under Ö. pastorat på östsidan af Trondhjemsfjorden, Sör-Tröndelag fylke (före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 79,12 kvkm. 3,316 inv. (1920). Jordbruk, fiske. K. G. G. Örlings kraftverk i Svartälfven, omkr. 20 km. of vanför älfvens utlopp i sjön Torrvarpen. Fallhöjden utgör 5,7 m. och den installerade maskineffekten 670 kw. Verket, uppfördt 1910, tillhör Hällefors bruks a.-b. (ett dotterbolag till Vargöns a.-b.) och levererar under samarbete med ett 15-tal af brukets öfriga kraftverk elektrisk energi till brukets olika industrigrenar samt till en del närgränsande industriföretag och brukssamhällen. Den årliga energiproduktionen utgör normalt omkr. 2 mill. kilowattimmar. C. K. Örlog, Örlig, ett gammalt germanskt ord, isl. ørlygi nederl. oorlog, lty. örloch, örlich, som urspr. betydt "brytande af edligt bekräftad öfverenskommelse" och stannat vid betydelsen krig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 18 00:54:15 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free