161 Örnsköldsvik 162 frost, 228,256 lass sten från åkrarna bortförda, 2,503 tunnland åkerjord, 2,153 dito ny äng vunna och höskörden ökad med flera tusen lass". Stadig- rarande apotek inrättades under hans tid för första gången i Härnösand och i Sundsvall, ö. deltog själf i undersökningen af mineralkällor och ifrade för dessas rensande. Kartor såväl öfver hela länet som särskildt öfver Medelpad lät han utge, som det tyckes, på egen bekostnad. Han ifrade dess- utom för strömrensningar för att underlätta utför- seln af landets råämnen, framför allt af trävaror. Tills, med A. Ehrensvärd yrkade han vid riks- dagen 1765-66 på upprättandet af noggranna sjökort öfver Bottniska viken till förekommande af skeppsbrott, ty sådana hade därstädes ofta inträffat till följd af de gamla, felaktiga kartorna. Vid samma riksdag genomdref han mot sitt eget partis, hattarnas, önskningar det för Norrland högst väl- görande oeslutet, att några städer vid Bottniska viken erhöllo stapelrätt. Trots sina förtjänster blef ö. vid 1769 års riksdag angripen af några riksdagsbönder från hans eget län; "troligtvis hade någon herrehand fört pennan". Anledningen till detta angrepp tyckes ha varit "dels afundens förbittring öfver den store mannens ära, dels tröghetens ovilja mot de många tvärhastigt införda reformerna, dels själf känslans harm öfver hans något egenmäktiga förfarande". Nordencrantz beskyllde dessutom ö. för delaktighet i Jennings' förvaltning af bankens angelägenheter. ö:s fiender utgåfvo Nordencrantz' skrift i tryck för att nedsätta honom i allmänhetens omdöme, men den hade ingen annan verkan, än att han 1769 förflyttades till Nyköpings län. Äfven på denna plats utvecklade han stor verksamhet. Vid 1771 års riksdag beskylldes han för att ha begått flera olagfigheter vid riksdagsmannavalen till förmån för sina partivänner, hattarna. S. å. upphöjdes han i friherrligt stånd. - ö:s verksam- het som landshöfding i Norrland har blifvit skildrad af biskoparna Nordin (1808) och Franzén (i"Sv. Akad:s handl."). Staden Örnsköldsvik är uppkallad efter honom. Hans minne har ock på flera andra sätt hedrats af invånarna i det län han först styrde. A. H-ld.' Örnsköldsvik, stapelstad i Ångermanland, norra delen af Västernorrlands län, vid Örnsköldsviks- l. Lungångersfjärden (norra delen af Domsjöfjärden), omkr. 2 km. från Moälfvens utlopp, naturskönt belägen i en dalsänka (fig. 3) omkr. 3 km. s. ö. om Åsberget (209 m. ö. h.). Stadsområdet är 450 har land. Folkmängden utgjorde 4,327 pers. 1921, en ökning med 22 proc. senaste årtionde. Tax.-v. å fast

Fig. 1. Örnsköldsviks vapen.

egendom var s. å. 9,156,000 kr., hvaraf 142,000 kr. för jordbruksfastighet. Stadens tillgångar voro s. å. bokförda till 2,247,671 kr. och dess skulder till 2,071,211 kr., inkomsterna utgjorde 488,933 kr., utgifterna 548,217 kr. (1917) och den taxerade inkomsten af kapital och arbete 8,427,000 kr. (1921). I kommunalskatt utdebiterades 8 kr. pr 100 kr. inkomst s. å. -- Ö. är enkelt till anläggning med de förnämsta gatorna, Storgatan, Lasarettsgatan och Nygatan i riktning n. n. v.--s. s. ö. och vinkelrätt skurna af tvärgator, några trädplanterade. Senast fastställda stadsplan är af 1910;

Fig. 2. Situationsplan af Örnsköldsvik. 1. Kyrka. - 2. Rådhus. - 3. Samskola. - 4. Folkskola. - 5. Småskola. - 6. Museum. - 7. Elektrisk station. - 8. Tingshus. - 9. Länssjukhus. - 10. Stadshotell. - 11. Järnvägsstation. - 12. Ångsåg. - 13. Brädgårdar. - 14. Stora torget. - 15. Torgparken. - 16. Stadsträdgård (Hamnparken). - 17. Vasaparken. - 18. Vikingalunden. - 19. Västra industrikvarteret. - 20. Östra industrikvarteret.

förslag till ny med väsentliga områdesutvidgningar föreligger (1922), men är ännu ej stadfäst. De flesta privathusen äro oansenliga tvåvånings trähus. Bland större byggnader märkas det 1909 uppförda rådhuset (fig. 5), den 1909--10 efter ritningar af G. Améen i tegel på granitsockel byggda tornprydda kyrkan, ett 1895 byggdt folkskolehus, samskolan (uppf. 1905), ett stort länslasarett, strax n. om staden, uppf. 1907, ett ståtligt stadshotell samt några bankhus. Staden har en del planteringar, Hamnparken, vid hamnen, en plantering vid Torget, med ett örnmonument i granit (af B. Liljefors), m. fl. -- Staden hade 94 handlande (77 enskilda pers., hvaraf 15 kvinnor, 1 gårdfarihandlande och 16 aktiebolag) med 194 biträden, hvaraf 67 kvinnor, och 583,700 kr. upptaxerad inkomst af handelsrörelse (1915), och handeln är mycket liflig, då Ö. är stapelplats för norra Ångermanland och södra Lappland. Ö. har en af Norrlands bästa hamnar (fig. 4) med en kajlängd af omkr. 1,2 km. I staden voro 2 ångf. om 237 bruttoton samt 1 segelf. om 74 bruttoton hemmahörande 1919. Där finnas sjömanshus, hvarest s. å. i tonafgifter erlades 2,018 kr. och