Österbro, del af Köpenhamn (se d. o., sp. 653). Österby, ett af Sveriges äldsta och förnämligaste järnbruk, ligger i Films socken, Uppsala län, invid Dannemora grufvor. Egendomen, som har egen

Fig. 1. Österby herrgård.

järnvägsstation, omfattar omkr. 106 mtl med ett tax.-v. af 16,635,630 kr. (1921), hvaraf inom Films, Dannemora, Stafby, Viksta, Tensta, Lena, Vendels, Tegelsmora, Rasbokils, Morkarla och Alunda socknar i Uppsala län 94 3/4 mtl med ett tax.-v. af 15,421,330 kr. samt i Valö och Börstils socknar i Stockholms län 11 1/4 mtl, tax. till 1,214,300 kr. Arealen, 38,000 har, upptas till omkr. 3/4 af skog. Herrgårdsbyggnaden (fig. 1), i 2 våningar, uppfördes 1780 efter ritningar af J. E. Rehn och är numera bostad för konstnären B. Liljefors. Å gården finnas 2 fristående flyglar; den ena, brukskyrkan, invigdes 1735 och har bl. a. 3 målningar af högt konstnärligt värde. Sedan 1727 ombesörjes pastoralvården i Österby bruksförsamling af en särskild brukspastor. Af större byggnader må f. ö. nämnas disponentbostaden med vackert läge vid sjön Stordammen. Öfver hufvud är naturen vid Ö. ovanligt vacker och omväxlande: mellan väldiga alléer och täcka skogspartier framskymta förtjusande dammar. Befolkningen har också förstått att omge sina hem med trädgårdsanläggningar af hög kultur. Vid Ö. finnas 1 masugn, 1 vallonsmedja (med en årlig tillverkningskapacitet af 2,000 ton vallonstångjärn), 2 brännstålugnar, degelgjutstålverk, martinugnar, elektrostålugnar, stålsmedja, valsverk, maskinknif- och sågbladsfabrik, gjuteri, mekanisk verkstad och kvarn, allt med ett beräknadt årligt tillverkningsvärde af omkr. 20 mill. kr. Hufvudstämpeln för brukets stålprodukter är "Dannemora". Sedan 1916 eges Ö. af Gimo-Österby bruks a.-b., som förfogar öfver 73,15 proc. af Dannemora gruffälts bästa malmer samt utom Ö. eger bruken Gimo, Leufsta, Tobo, Karlholm och Rånäs. Bolagets samtliga egendomar omfatta 112,500 har, hvaraf 13,500 har odlad jord och 83,000 har skog. Vid Ö. äro anställda 672 arbetare (1921). Folkmängden vid själfva brukssamhället är 1,300 pers. (1921). Vid Ö. finns ock Sveriges näst största fiskodlingsanstalt, enastående särskildt i fråga om foreller. Ö. omnämnes första gången 1335, som ett prebendehemman, och kom sedermera i Gustaf Vasas ego. Bruket anlades 1565, öfverläts 1626 på arrende åt W. De Besche och Louis De Geer (se d. o.), hvilken 1633 ensam öfvertog arrendet och 1643 af kronan inköpte såväl Ö. som de öfriga Dannemoraverken. De Geer inkallade valloner (se d. o.), som med sina goda smidesmetoder snart höjde Ö. till ett af Sveriges förnämsta järnverk. Vallonernas afkomlingar vid Ö. utgöra f. n. den ur rasbiologisk synpunkt mest ursprungliga vallonön i Norden. Ö. köptes 1758 af Carlos och Klas Grill (se Grill 2), öfvergick i början af 1800-talet, dels genom arf, dels

Fig. 2. Del af Österby bruk: t. v. nya stålverket, i midten masugnen, t. h. gamla stålverket.

genom köp, till P. A. Tamm och förblef i hans ätts ego till 1916, då det uppgick i koncernen Gimo-Österby bruks a.-b. Litt.: P. Pehrsson, "Ur Österby bruks och vallonernas historia" (i "Upplands fornm:s för:s tidskr.", XX, 1899), E. Hillerström, "Österby bruk och vallonerna" (i "Julhälsningar till församl. i Ärkestiftet", 1920). E. H-m. Österby, herrgård i Ålands socken, Uppsala län, 20 km. v. om Uppsala, omfattar 7 6/8 mtl, med en areal af 1,425 har, hvaraf 345 har åker, tax.-v. 345,000 kr. (1918). Gården, som till 1916 var fideikommiss inom släkten von Engeström, tillhör sedan 1921 fru Valborg Bolander. O. Sjn. Österbygden, del af Grönland (se d. o., sp. 501). Jfr Graah, V. A. Österbygdens vattendomstol. Se Vattendomstol. Österbymila. Se Kolning, sp. 572.