uppvisa -. har tidningen blifvit ett af landets mest anlitada annonsorgan. Tidningen, som till 1888 trycktes på K. F. Kid- derstads tryckeri, öfvertogs s. å. af det af hans arfvingar bildade "A.-b. Östgöta Correspondentens toktryckeri". Bolaget, som har ett aktiekapital af 500,000 kr., eger äfven' civilboktryckeri och bok- binderi och sysselsätter ett 60-tal arbetare. 1885 -1917 utgafs äfven en veckoupplaga, "Östergöt- lands veckoblad" ("Östgöta posten"). Östgöta fotfolk, Östgöta infanterirege- mente. Se Första lifgrenadjärrege- m e n t e t. Östgöta kavalleriregemente uppsattes genom rustning i Östergötland och (med 83 nummer) i Kalmar län samt fick sitt indelningsverk stadfäst 1687 och något ändradt 1717. Regementet för- ändrades 1791 till infanteri och kallas nu Andra lifgrenadjärregementet (se d. o.). Se W. Stenhammar, "Östgöta kavalleriregemente i Karl XILs krig" (1918). Östgötalagen. Se Landskapslagar, sp. 1018-20. En modern edition af östgötalagen, af 0. S. Freudenthal, utkom 1895 (i "Skrifter utg. af _Sv. litt. sällsk. i Finland", bd 29). Östgötamila. Se Kol ni n g, sp. 571-572. Östgötaslätten. Se Östergötland, sp. 209 o. 211. Östgöta trängkår, sedan dec. 1904 benämning på förutvarande Andra Göta trängkår (se d. o.). Östgöten, Östergötlands aftonblad, daglig kvällstidning, som utges i Linköping. Efter det att några profnummer utsändts hösten 1872, utkom den fr. o. m. nyåret 1873 regelbundet med två nummer i veckan, från 1890 med tre, från 1894 med fyra och från 1900 med sex. Tidningens grundläggare var Gustaf Isidor Kjellberg (f. 1841, d. 1895), hvars personliga skrifsätt och radikala åskådning gjorde tidningen lifligt uppmärksammad och efter hand skaffade den betydande spridning. Efter hans död redigerades tidningen af hans son Hugo Emil Kjellberg (f. 1875) till febr. 1902 och sedan sept. 1905-febr. 1910. Han efterträddes af John Hanzén (f. 1873), under hvars ledning tidningen befäst sin ställning som organ för den liberala uppfattningen inom länet och mycket ökat sin läsekrets, samtidigt som dess tekniska utrustning moderniserats och förbättrats. Tidningen eges af aktiebolaget Östgöten (bildadt 1901, med ett aktiekapital af 100,000 kr.), som jämväl drifver civilboktryckeri och förlagsverksamhet. Tidningens prenumerationspris är 1922 16 kr., upplagan omkr. 12,000 ex. Östhammar, sjöstad i nordöstra Uppland, norra delen af Stockholms län (Roslagen), täckt och sundt belägen på västra stranden af Östhammarsfjärden, som i s. ö. utmynnar i Galtfjärden, en vik af Ålands haf. Stadens område utgör 104,3 har. Invånarnas antal uppgick 1920 till 931. Fastighetstaxeringsvärdet utgjorde s. å. 2,085,700 kr. Stadens tillgångar voro s. å. bokförda till 559,125,18 kr., skulderna till 301,267,85 kr. För kommunala och ecklesiastika behof uttaxerades sammanlagdt 7,80 kr. för 100 kr. inkomst. Näringsgrenar äro handel, handtverk och litet industri samt jordbruk. Fisket såsom egentlig näring har upphört. 1922 funmos 22 handlande med 34 biträden, 44 handtverkare och industriidkare med 66 arbetare. Hamnen är rätt mycket uppgrundad och angöres hufvudsakligen af de 3 ångfartyg, som upprätthålla förbindelsen medden omkringliggande vidsträckta skärgården samt Stockholm och Gäfle. 1920 uppgafs sjötrafiken till 128 fartyg om tills. 29,260 ton. Hamnafgifterna gingo till 2,090 kr. 7 öre. Staden är mest bebyggd med trähus.

Fig. 1. Östhammars vapen.

Af stenhus märkas kyrkan (från 1675), Upplands enskilda banks hus (fig. 3), länslasarettet, vattentornet och epidemisjukhuset. Staden är numera till en del försedd med vatten- och kloakledning samt

Fig. 2. Situationsplan af Östhammar. 1. Kyrka. -- 2. Rådhus. -- 3. Postkontor. -- 4. Telegrafstation. -- 5. Länslasarett. -- 6. Folkskola. -- 7. Kallbadhus. -- 8. Varmbadhus. -- 9. Societetshus. -- 10. Sjukgymnastik. -- 11. Musikpaviljong. -- 12. Tennisplan. -- 13. Stadshotell. -- 14. Utsiktstorn. -- 15. Torg. -- 16. Stadspark.

med elektrisk belysning. Sedan 1882 finnes en badanstalt (fig. 5), som brukar besökas af omkr. 300 bad- och sommargäster årligen. Tidningarna "Östhammars tidning" och "Tierps-posten" utkomma i staden 2 ggr i veckan hvardera. I kyrkligt afseende är staden annex till Börstil. Staden hade förr gemen-