stora andar. Den lärde Casaubon skref 1612 i Jakob I:s namn nästan ordagrant af tankar från A. 1631 utgafs A:s verk i England och gick i flera uppl. Särskildt upptogos hans tankar af de moderate episkopalerna i lord Falklands krets, bl. a. Chillingworth och John Hales, och af Englands mest europeiskt läste uppbyggelseförfattare före Bunyan, Jeremy Taylor ("Liberty of prophesying", 1646). De upprepade alla A:s hufvudtankar, fast de gåfvo kronan mera inflytande i religionssaker. Deras latitudinarism är ett något afkortadt arf från A. Men ej blott i högkyrkan, utan äfven i independentismen satte A. spår. Det var den radikale independenten John Goodwin, som öfversatte A. och som gjorde den fulla religionsfrihetens kraf till det för independentismen särskiljande emot alla andra riktningar i England ("A reply", 1647). I viss mån går ock A. igen i Cromwells kyrkoordning 1657. På A. byggde skotten Duræus sin äfven till Sverige utsträckta verksamhet. Puritanen Richard Baxter har i sina öfver Europa lästa uppbyggelseskrifter bl. a. öfvertagit A:s skillnad mellan väsentliga och icke-väsentliga läror. På många olika vägar har A. alltså nått vår tid. -- Se K. Müller, "Kirchengeschichte" (II: 2, 1916-19), A. Matthæi, "Jacob A. und seine gedanken über toleranz" (i "Neue kirchliche zeitschrift", 1919), Gaston Sortais, "La philosophie moderne", I (1920), och Hj. Holmquist, "Till frågan om A." (i festskr. tillegnad E. Stave, 1922). Hj. H-t. Acormus. Se Missbildning, sp. 658. *Acqua, C. Dell', dog 1904 i Bruxelles. Acquapendente [akkva-], stad i italienska prov. Roma, 50 km. n. n. v. om Viterbo, på höga basaltklippor vid floden Paglia. 6,442 inv. (1911). A. är biskopssäte, har en domkyrka och utförsel af pozzolanjord. Acquaviva [akkva-] 1. A. delle fonti, stad i italienska prov. Bari, 32 km. s. om Bari vid järnvägen Bari-Tarento i en på vin och oliver rik trakt. 11,454 inv. (1911). Acraeinæ, zool., en underfamilj af fjärilsfamiljen Nymphalidæ (se d. o.). *Acre, S:t Jean d', tillhör nu det sedan konferensen i San Reino april 1920 af England såsom mandat förvaltade Palestina. A. är numera genom en 17,7 km. lång järnväg förenadt med Haifa i s. Under Världskriget intogs A. 23 sept. 1918 af engelsmännen under general Allenby. E. A-t. Acre [ei'ke] l. Aquiry, flod i Syd-Amerika, upprinner i Peru på Anderna och flyter ned i Brasilien som högerbiflod till Purus. A. är segelbar ung. 480 km. Jfr Acre-området. E. A-t. *Acre-omrádet. Tvisten mellan Brasilien och Bolivia om detta område löstes i godo genom ett fördrag i Petropolis 17 nov. 1903, enligt hvilket Brasilien inköpte det gummiproducerande området ofvanför 11:e breddgraden och gränsen i öfrigt reglerades genom ömsesidiga eftergifter. V. S-g. *Agria. Se vidare Skarpa ämnen. Acridiidæ, zool. Se Gräshoppor. Acrobates, zool. Se Flygpungdjur. Acrocephalus, zool. Se Kärrsångarsläktet. Acrocinus longimanus, zool. Se Prioninæ. Acrodus, paleont. Se Trias-systemet, sp. 704. Acrulocercus nobilis, zool. Se Oo. Acryllium vulturinum, zool. Se Pärlhönsen (med fig.). Acta (handlingar, af lat. a'gere, handla), benämning på flera internationella medicinska tidskrifter, som på svenskt initiativ utges i Sverige på utländska språk. Den sedan 1869 utgifna tidskriften "Nordiskt medicinskt arkiv" (se d. o.), upptagande arbeten från de fyra nordiska länderna, delades 1901 i en kirurgisk och en medicinsk afdelning, hvilkas innehåll i regel öfversattes till ty., eng. eller fr. 1919 ombildades de båda afdelningarna till två skilda tidskrifter, som utkomma under namn af Acta chirurgica scandinavica, red. af öfverläkaren docenten Einar Key, samt Acta medica scandinavica, red. af professor Israel Holmgren. I dessa Actas redaktioner ingå äfven andra svenska samt norska, danska och finska forskare. Till dessa tidskrifter ansluter sig närmast Acta gynæcologica scandinavica, som, med redaktioner i samma nordiska länder, redigeras af professor Hjalmar Forssner och började utkomma under hösten 1921. Vidare må nämnas Acta oto-laryngologica, som 1918 började utges i st. f. den 1916 uppsatta "Nordisk tidskrift för oto-rhino-laryngologi". Acta oto-laryngologica har redaktioner i de fyra nordiska länderna och i Holland samt redigeras närmast af professor Gunnar Holmgren. Ytterligare märkas: Acta pediatrica, som, med redaktioner i de fyra nordiska länderna, började utkomma 1921 och redigeras af professor I. Jundell; Acta radiologica, som, redigerad af professor Gösta Forssell, likaledes började utges 1921 och har medredaktioner äfven i de öfriga nordiska länderna; samt Acta dermato-venereologica, som uppsattes 1920 och redigeras af professor Johan Almkvist under redaktionell medverkan af fackkolleger äfven i Norge, Finland, Holland och Tjecho-Slovakien. Tidskrifterna åtnjuta statsbidrag. Samtliga huvudredaktörerna äro lärare vid Karolinska institutet i Stockholm. C. G. S. Acta chirurgica scandinavica. Se Acta. Suppl. Acta dermato-venereologica. Se Acta. Suppl. Acta gynæcologica scandinavica. Se Acta. Suppl. Acta martyrum. Se Acta sanctorum. Acta medica scandinavica. Se Acta. Suppl. Acta oto-laryngologica. Se Acta. Suppl. Acta patrum. Se Acta senatus. Acta pediatrica. Se Acta. Suppl. Acta radiologica. Se Acta. Suppl. Acta zoologica, internationell zoologisk tidskrift, som sedan 1920 utges af Nils Holmgren under medverkan af ett femtiotal zoologer af olika nationer; förläggare är K. O. Bonnier, Stockholm. Företagets uppgift är att sammanföra de genom Världskriget och dess följder splittrade krafterna på det zoologiska gebitet till förnyad samverkan. Tidskriftens arbetsområde omfattar företrädesvis allmän zoologi, morfologi, paleontologi och fysiologi, medan ren zoografi är utesluten. Afhandlingarna böra vara affattade på franska, engelska, tyska eller italienska. L-e. Actinidia Lindl., bot., ett hufvudsakligen i Öst-Asien förekommande släkte af slingrande buskar, hörande till fam. Dilleniaceæ. Blommorna äro