Adamklissi kallas ett stort romerskt minnesmärke i Dobrudscha; det upptäcktes 1837 af Helmuth von Moltke. Efter den vanliga åsikten har minnesmärket rests af Trajanus år 100 e. Kr. för att hugfästa kejsarens seger öfver dacerna. En liten romersk stad, som anlades i närheten, hette Tropæum Trajani. Monumentet är en stor rundbyggnad med reliefer och en inskrift, som hänför sig till Trajanus. Enligt en annan mening skulle själfva byggnaden vara uppförd redan 27 f. Kr. af Marcus Licinius Crassus och Trajanus senare där ha anbragt inskriften. J. C. Adamnanus, abbot. Se Iro-skotska kyrkan. Adams [ä'döms], namn på flera städer och distrikt i Förenta staterna. 1. Stad i Massachusetts, 220 km. v. om Boston, i en hög bergsdal, på ömse sidor om floden Hoosac. 13,026 inv. (1910). A. är en framåtgående industristad med pappers- och bomullsfabriker. I närheten ligger Saddle-mountain, högsta punkten i Massachusetts. -- 2. Stad i New York, 105 km. n. v. om Utica, vid järnvägen Utica-Watertown. 3,500 inv. (1900). -- 3. Se North Adams. E. A-t. Adams [ä'döms], Sarah, född Flower, engelsk författarinna, f. 1805, d. 1848, skref den dramatiska dikten Vivia Perpetua (1841) och den världsbekanta psalmen Nearer, my God, to Thee (1840; "Närmare, Gud, till dig", sv. öfv., 1912; utg. med originaltext och öfv. 1913). R-n B. *Adams, nordamerikansk släkt. -- 5. Charles Francis A. j:r afled 20 mars 1915. -- 6. Henry A. afled 27 maj 1918. -- 7. Herbert Baxter A. afled 1901. *Adams, Ch. K., afled 1902. *Adams-Acton [ä'döms-ä'ktn], John, f. 11 dec. 1834, afled 28 okt. 1910. Adamsberg, herrgård i Rimbo socken, Stockholms län, omfattar omkr 2 7/8 mtl, areal omkr. 625 har, hvaraf 138 har åker; tax.-v. 150,000 kr. Gården, som förut benämndes Framskälby och fick sitt nuv. namn efter riksrådet Adam Horn (d. 1778), har egts af bl. a. amiral N. Stiernsköld, B. Oxenstierna (Resare-Bengt) från 1626, efter honom ätten Horn, hvarunder den var förenad med Ekebyholm i samma socken, samt eges nu af K. A. Blomquist. O. Sjn. Adamsen, Helga. Se Hoving. Adamson [ä'dömsön], William, skotsk arbetarledare, f. 2 april 1863 i Fifeshire, var i 27 år kolgrufarbetare, blef 1902 biträdande sekreterare vid ett skotskt grufarbetarfackförbund och 1908 dess generalsekreterare samt har sedan dec. 1910 tillhört underhuset. Han var 1917-20 ledare för arbetarpartiet i underhuset och blef 1918 led. af Privy council. V. S-g. Adamsön. Se Uapu. Adangbe, stad i den af Frankrike som mandatär förvaltade kolonien Togo, 40 km. från Benin-bukten, Afrika. Omkr. 7,500 inv. *Adansonia. Släktet hör till fam. Bombacaceæ. Se Kongo, fig. 4. Adare [ödäö'], viscount. Se Wyndham-Quin. Adda [ä'dö] l. Addah, stad i engelska kolonien Guldkusten, vid Guineabukten, nära Voltas utlopp, 100 km. ö. n. ö. om Accra. Omkr. 3,000 inv. A. har fordom tillhört Danmark. Addams [ä'döms], Jane, nordamerikansk filantrop och socialpolitiker, f. 6 sept. 1860 i Cedarville, Illinois, studerade först medicin, men egnade sig snart fullständigt åt social hjälpverksamhet och grundade 1889 i en af de fattigaste stadsdelarna i Chicago Social settlement of Hull house, en af henne alltjämt ledd filantropisk institution, omfattande bl. a. mjölkanskaffning till späda barn, barnträdgård, folkkök, arbetsförmedling, läseklubb, rättshjälp åt obemedlade m. m. Som skolrådsmedlem genomförde hon förbud för barn under 14 år att arbeta i fabriker eller uppträda offentligt, och hon har gett en mängd värdefulla uppslag på skilda områden af socialt arbete. Hon presiderade 1909 vid amerikanska konferensen för välgörenhets- och förbättringsanstalter samt är ordförande i "Kvinnornas fredsparti" och "Internationella kvinnokommittén för varaktig fred" samt presiderade vid internationella kvinnokongressen 1919. I amerikansk kvinnorörelse intar hon en obestridd ledarställning. Bland hennes skrifter märkas Democracy and social ethics (1902), Newer ideals of peace (1907), The spirit of youth and the city streets: twenty years at Hull house (1910) samt The long road of women's memory (1916). V. S-g. *Adde-namma-kastates, mindre riktig form för Ådde-namma-kastates (se därom Mytologi, sp. 175). *Addis Abeba, Addis Ababa l. Adi Abbas, eg. "den nya blomman", hufvudstad i Abessinien, landskapet Schoa, 435 km. s. s. v. om Gondar, omkr. 3,000 m. ö. h., grundlades 1885 af Menileks drottning Taï på en plats förut kallad Finfinni. A. blef 1893 Menileks residensort och har sedan utvecklats till en afrikansk storstad med omkr. 100,000 inv. På en höjd ligger residenskvarteret, som utvecklat sig till en egen stad, omgifven af murar och innehållande bl. a. kejsarens villa, de högre administrationsbyggnaderna, skattkammaren, myntet, kyrkor m. m. A. är en viktig handelsstad och har telegraf- och telefonförbindelse med Hárar samt öfver detta järnvägsförbindelse (789 km. lång) sedan 1917 med Djibouti. I A. afslöts 26 okt. 1896 freden mellan Italien och Abessinien. 1920 anslog Evangeliska fosterlandsstiftelsen 50,000 kr. till uppförande af missionärsbostad där. E. A-t. Addison [ä'disn], Christopher, engelsk politiker och läkare, f. 19 juni 1869 i Hogsthorpe, Lincolnshire, var professor i anatomi vid University college i Sheffield och (från 1901) vid universitetet i Cambridge samt flera år utgifvare af "Quarterly medical journal". A. invaldes 1910 i underhuset, där han tillhör liberalerna, var understatssekreterare 1914-15 i undervisningsministeriet och 1915-16 i det nyupprättade ammunitionsministeriet (under Lloyd George), var sedermera dec. 1916-juli 1917 själf ammunitionsminister och därefter juli 1917-jan. 1919 chef för det nyupprättade "återuppbyggnadsministeriet", en kort tid jan.-juni 1919 kommunalminister (president i Local government board), juni 1919-mars 1921 chef för det nyupprättade hälsovårdsministeriet samt mars-juli 1921 minister utan portfölj. Han har i hög grad åtnjutit Lloyd Georges förtroende, men utsattes som