hälsovårdsminister för skarp kritik i underhuset. A. har utgett ett stort antal skrifter i anatomi. ^{V. S--g.} Addo [ä'då<over>u</over>] l. Ado. 1. Stad i engelska kolonien Nigeria, Afrika, prov. Lagos, 70 km. s. v. om Abbeokuta, ö. om floden Yewa, som är segelbar till A. -- 2. Stad i samma prov., 275 km. ö. n. ö. om Lagos och 10 km. från högra Nigerstranden vid en flod af samma namn. A. var förr hufvudstad i Beninriket A. och fullständigt stängdt för européer. ^{E. A--t.} Addolorato [-ålår<over>a</over>tå], it., mus., smärtfullt, sorgmodigt. *Adel, sp. 144. Forum privilegiatum är afskaffadt (se Adelsprivilegier. Suppl.). -- Danmark, sp. 147. I Danmark finnas f. n. omkr. 160 adliga ätter med 3,500 medlemmar. Enligt lag af 4 okt. 1919 skola län och stamhus öfvergå till privategendom. Som en följd däraf kommer adeln att mista den viktigaste grundvalen för sin inflytelserika sociala ställning. -- Finland, sp. 147. Genom 1906 års landtdagsordning upphäfdes adelns rätt att som politiskt stånd deltaga i lagstiftning och beskattning. Adela, dansk drottning. Se Edel. *Adelaide [ä'dileid], hufvudstad i Syd-Australien, hade med förstäder 256,660 inv. 1919. Adelaide [ä'dileid], segelbar flod i Nord-Australien, uppstår af två källfloder från tafellandet och mynnar ut i Adamsbukten. A. upptäcktes 1862 af John Mac-Douall Stuart. Adelaide [ä'dileid], Adelheid, drottning af Storbritannien och Irland, f. 13 aug. 1792, d. 2 dec. 1849 i Bentley priory n. v. om London, var äldsta dotter till hertig Georg af Sachsen-Meiningen och förmäldes i juli 1818 med hertig Vilhelm af Clarence (sedermera konung Vilhelm IV). De lefde tillbakadraget på godset Bushey park till Vilhelms tronbestigning, 26 juni 1830. A. var de första åren som drottning impopulär, enär hon ansågs påverka sin svage gemål i konservativ riktning. Sedermera blef hon allmänt aktad, särskildt för sin stora välgörenhet. Hon blef änka 20 juni 1837. Efter henne är Syd-Australiens hufvudstad uppkallad. Jfr Doran, "Memoir of queen A." (1861). ^{V. S--g.} Adelboden [-båden], lifligt besökt kurort (1,357 m. ö. h.) i Engstligenthal i schweiziska kantonen Bern, 30 km. s. om Thun, vid Engstligenbach. 2,163 inv. (1911). *Adelborg, Eva Ottilia, har utgett två arbeten, Från Gagnä-mäns näs (1909) och Gråns, en by som varit (1918), med akvareller af henne själf och ett häfte Dalritningar (1920), i hvilka hon tillvaratagit hembygds- och kulturintresset, för hvilket hon verkat äfven genom att 1903 i Gagnef inrätta knyppelskola och sockenmuseum. Adelholzen [-håltsen], badort i Öfre Bajern vid byn Bergen, 656 m. ö. h., med kalk- och kolsyrehaltiga källor. Besökes särskildt af patienter med njurlidande. Adelig öfning. Se Rålamb 5. Adelsförbund (Adelsförening). 1. Dansk adelsförbund, stiftadt 1908 på initiativ af baron Chr. Zytphen-Adeler (d. 1915) med uppgift att "höja adelsståndet", är i själfva verket en understödsförening, som därjämte sprider kännedom om adeln. Ledningen utöfvas af en bestyrelse af 25 medlemmar, och understödsarbetet uträttas af bestyrelsens ordf. och 4 af dess medlemmar. Förbundet utger "Dansk adelsblad" (1 gång i månaden). Det har (1921) 612 medlemmar och fonder till belopp af 210,000 kr 2. Svenska adelsförbundet, stiftadt 1914 på initiativ af dåv. majoren G. H. W. Planting-Gyllenbåga, friherre G. Ridderstolpe m. fl., har till uppgift att vid årliga möten sammanföra sina medlemmar, hvilka äro både manliga och kvinnliga, för dryftande af gemensamma angelägenheter, att meddela uppfostringsbidrag till mindre bemedlade adelsmäns barn, stipendier och studielån, att förmedla platser för medlemmar och deras familjer och att lämna hjälp vid släktforskning m. m. Medlemmarna erlägga en efter inkomsten proportionerad årsafgift (högst 200 kr., lägst 20 eller, för i landsorten boende, 10 kr.) och lika stor inträdesafgift. Ledningen utöfvas af en öfverstyrelse, ett verkställande utskott, styrelser för underafdelningar utom Stockholm och årsmötet. Förbundet har expedition och samlingslokal Brunkebergsgatan 3, Stockholm. Omkr. 260 ätter äro i förbundet representerade. Äfven medlemmar af utländsk adel kunna vinna inträde. Dess organ är tidskr. "Arte et Marte" (se d. o. Suppl.). 3. Finska adelsförbundet stiftades i mars 1922 på initiativ af A. Ramsay med i första hand ekonomisk uppgift. 4. Sveriges ointroducerade adels förening, stiftad 10 nov. 1911, har i hufvudsak samma uppgift som de ofvannämnda förbunden. Föreningen, hvars nu gällande stadgar äro af 7 mars 1918, har sitt säte i Stockholm och räknar omkr. 150 led. (1921). En fast fond har samlats. Ledningen utöfvar en styrelse af 7 medlemmar. Adelsklubben. Se Nya sällskapet. *Adelsköld, K. A., afled 1 okt. 1907 i Stockholm. Af hans okritiska stridsskrift mot Karl XII, Karl den tolfte och svenskarne, utkom del 2 1903. Han publicerade på ålderdomen ytterligare bl. a. Uttalanden i malmfrågan (1907) och den populärhistoriska skriften Konung Gustaf Eriksson Wasa (s. å.). -- A. donerade till Vet. akad. 1904 30,000 kr. och senare 10,000 kr. till en fond, hvaraf ränteafkastningen skulle användas till en medalj i guld att utdelas minst hvart 10:e år som belöning för uppfinningar, hvilka gagna mänsklighetens förbrödring och framåtskridande i bildning och humanitet; när fonden nått 50,000 kr., skall af ränteafkastningen utgå utrikes resestipendier för ingenjörer. Adelsköldsmedaljen utdelades 1909 till Th. A. Edison och 1914 till civilingenjör Birger Ljungström (för en af honom konstruerad dubbelrotationsturbin). Adelsmarskalk, i Ryssland före 1917 års revolution benämning för ordföranden vid sammankomster af ridderskapet inom ett guvernement. *Adelsmatrikel. "Sveriges ridderskaps och adels kalender" utgafs 1905--18 af Adam Lewenhaupt och utges numera, sedan 1919, af Klas C:son Lewenhaupt. K. K:son Leijonhufvuds "Svensk adelskalender" utkom t. o. m. 1906 och fortsattes af "Ny svensk adelskalender", för 1910 utg. af K. M. Stenbock. T. E. von Gerber började 1912 utge "Nordisk adelskalender" (öfver