Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 47-48 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ado ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ado [ä’de]. Se Addo. Suppl.

*Adolf, storhertig af Luxemburg, afled 17 nov.
1905 på slottet Hohenburg; hans gemål,
storhertiginnan Adelheid, afled 24 nov. 1916 på slottet
Königstein. Deras son Vilhelm, f. 1852, blef
storhertig vid faderns död och afled 25 febr. 1912
på slottet Berg.

*Adolf Fredrik, församling i Stockholm,
delades 1906 i tre församlingar: Adolf Fredrik, Gustaf
Vasa (se d. o.) och Matteus (se d. o.). 17,633
inv. (1919).


Adolf Fredriks kyrka.

Adolf Fredriks kadettkår. Se Kadett.

Adolfsfors, bruksegendom i Köla socken,
Värmland, var förr järnbruk, privilegieradt 1744, men
är numera nedlagdt, har trämassefabrik, såg och
kraftstation. Areal 1,985 har, mest skogsmark.
Tax.-v. för jorden (1917) 278,600 kr., för
industrianläggningarna (1920) 216,700 kr. Egare
Adolfsfors a.-b.

O. Sjn.

Adolfsström. Se Nasafjället.

Adonald, konung. Se Langobarder, sp. 1152.

Adoni [ä’döni] l. Advani, stad i brittisk-indiska
distriktet Bellary, presidentskapet Madras, 65 km.
n. n. ö. om Bellary, vid
Bombay-Madras-järnvägen, 415 m. ö. h. 31,643 inv. (1911), som
hufvudsakligen idka silkes- och bomullsväfning. A.
anlades på 1200-talet, intogs 1698 af Aurangzib
och kom sedermera under Haidarabad. 1778
angreps det af Haidar Ali, eröfrades 1786 af Tippo
Sahib och kom 1799 under England.

Adoptant, som antagit adoptivbarn. Se
Adoption (äfven i Suppl.).

*Adoption. Genom lagen 14 juni 1917 har äfven
i Sverige beredts rättslig möjlighet att med
domstols tillstånd anta adoptivbarn. För att sålunda
få adoptera fordras 25 års ålder; gift person får
i regel adoptera endast i förening med sin make.
Adoption förutsätter samtycke af den, som skall
adopteras, för så vidt han fyllt 12 år, samt af
hans föräldrar (eller åtminstone den af dessa, som
har vårdnaden om honom), om han är under 21
år, eller af hans förmyndare, om han är äldre och
förklarad omyndig. Domstolens tillstånd ges ej,
utan att adoptionen befinnes lända till gagn för det
tillärnade adoptivbarnet samt adoptanten har
uppfostrat eller vill uppfostra det eller eljest särskild
anledning till adoptionen föreligger; den, som själf
har bröstarfvinge, tillätes ej utan tungt vägande
skäl antaga adoptivbarn. Kommer adoption till
stånd, har densamma den verkan, att adoptivbarnet
får sådan rättslig ställning i förhållande till
adoptanten (men ej till dennes släktingar), som om det
varit hans barn med äktenskaplig börd. Beträffande
adoptivbarnets arfsrätt gäller likvisst det
förbehåll, att den ej får inkräkta på den laglott,
som tillkommer adoptantens bröstarfvingar. Emot
egna föräldrar har adoptivbarnet sin
försörjningsskyldighet kvar; arfsrätt efter egna släktingar
förlorar barnet ej heller. Adoptant, som öfverlefver
sitt adoptivbarn, får ej ärfva detta, så länge någon
af dess egen släkt finnes i lifvet; allenast hvad
barnet förut kan ha ärft efter endera af
adoptivföräldrarna, ärfver den andre af dessa tillbaka, om
han skulle öfverlefva adoptivbarnet och detta ej
efterlämnar egna afkomlingar. Nu nämnda
begränsade arfsanspråk öfvergår på adoptivföräldrarnas
(eller adoptantens) bröstarfvingar, om bägge
föräldrarna (eller adoptanten) gått bort före
adoptivbarnet. Adoptivförhållandet kan, medan adoptant
och adoptivbarn bägge äro i lifvet, häfvas af
domstol, på parternas samfällda begäran äfvensom på
ansökan af endera, om särskilda af lagen angifna
skäl föreligga. – Med den svenska lagen om
adoption, tillkommen efter gemensamma skandinaviska
förarbeten, öfverensstämmer ganska nära en norsk
lag om samma ämne 2 april 1917.

C. G. Bj.

Adoptivbarn. Se Adoption. Suppl.

Ador [a’dår], Gustave, schweizisk statsman, f.
23 dec. 1845 i Genève, blef 1869 praktiserande
advokat i sin födelsestad
och kom snart att spela
en framträdande roll i
kantonen Genèves
politiska lif. Han invaldes
1874 i dess Stora råd,
blef medlem af
kantonens regering och
genomförde i dess politik
en liberal, af religiös
tolerans präglad
politik i stället för den
förut rådande
radikala. A. blef 1889
en af Genèves ombud
i Schweiz’
nationalråd och var 1901-02 dettas president samt
trädde där i spetsen för den liberala centern, som
motsatte sig alltför stor administrativ
centralisation. Han var Schweiz’ generalkommissarie vid
världsutställningen i Paris 1900. A. har under
många år varit en bland de ledande i
Internationella kommittén för Röda korset och dennas
president. Han blef juni 1917 medlem af schweiziska
förbundsrådet och chef för utrikesdepartementet
efter Hoffmann, hvilken nödgades af gå, enär han
understödt socialisten Grimms försök att framföra
ett tysk-österrikiskt fredsanbud till ryska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>