huvuddrag framställd (1918; 2:a uppl. 1920) har A. utöfvat betydande inflytande på religionspedagogiken inom den högre undervisningen. Bland hans öfriga skrifter må nämnas Apostlar, profeter, lärare (docentafh., 1903). 2. Axel Vilhelm A., den föregåendes broder, klassisk filolog, f. 26 april 1874 i Gällstad, Älfsborgs län, blef student i Lund 1892, filos. doktor 1900, docent i latinska språket och litteraturen vid Lunds universitet s. å. och uppfördes på 2:a förslagsrummet till professuren i romersk vältalighet och poesi där 1913; lektor vid olika högre allm. läroverk sedan 1909 och rektor i Norrköping 1916. Bland A:s många skrifter må nämnas, förutom arbeten inom den plautinska metriken och prosodien samt smärre uppsatser, särskildt i "Eranos", Studia de accentu latino (1905), Durative zeitbestimmungen im lateinischen (1906) samt Prolegomena in Sallustium (1911), där A. behandlar alla viktiga frågor, som röra Sallustiuskritiken; härtill ansluta sig förtjänstfulla kritiska uppl. af "Coniuratio Catilinæ" (1911) och "Bellum Iugurthinum" (1915) äfvensom "Sallusti Catilina, Iugurtha, Orationes et Epistulæ" i "Bibliotheca Teubneriana", 1919. En flitigt använd Latinsk grammatik för läroverken utkom i 2:a uppl. 1920. 1. E. M. R. 2. H. Sgn. Ahlberg, Olof, skulptör, f. 18 nov. 1876 i Häggenås församling, Jämtland, studerade i Stockholm vid Tekniska skolan 1900-04 och i Paris 1908-09, var sedermera verksam i Stockholm, har deltagit i utställningar där, i Paris, Rom, München, San Francisco m. fl. Bland hans arbeten märkas Sorg (staty af en ung flicka, i svart granit, 1909), dekorativa skulpturer till rådhuset i Östersund (1912), Skrattet (byst i marmor, 1914), Mor och barn (grupp i marmor, 1916), Far och son (grupp i brons, 1917, uppställd i Östersund 1921), Innerlighet (grupp i marmor, 1919), fontän i svart granit och brons (1920), bronsportar med reliefer, Landtbruk, Handel, Sjöfart (till Svenska handelsbanken 1919), Gossen och fisken (gosse, som rider på en delfin, fontängrupp i brons, 1920); dessutom altarreliefer i Kristina kyrka i Jönköping, 1920, porträttbyster, statyetter och reliefer i marmor, brons och polykromt trä. A:s arbeten utmärkas i främsta rummet för monumental fasthet i uppbyggnad och hållning. G-g N. Ahlefeld, Christine Sofie. Se Gähler, P. E. von. Ahlefeldt-Laurvig, Kristian Johan Frederik, dansk länsgrefve, f. 31 juli 1844, d. 28 aug. 1917, ärfde 1889 grefskapet Langeland, skötte sina gods med stor duglighet, var 1883-1910 landstingsman, tillhörde högerpartiet, men intog vid flera tillfällen en utprägladt själfständig ståndpunkt. - Hans yngre broder, Karl William A., dansk diplomat, f. 2 maj 1860, vardt 1883 statsvetenskaplig kandidat, var 1887-97 legationssekreterare i Paris och London, 1897-1908 sändebud i Wien, okt. 1908-okt. 1909 och juli 1910-juni 1913 utrikesminister, båda gångerna i moderata vänsterministärer. Sedan 1909 är han meddirektör för Classenska fideikommisset. E. Ebg. Ahlen, stad i preussiska reg.-omr. Münster, 28 km. s. ö. om Münster, vid Werse. 18,014 inv. (1919), dels katoliker, dels protestanter. A. har stor maskinindustri och tillverkning af emaljerade järnvaror. E. A-t. *Ahlenius, K. J. M., dog 23 april 1906 i Uppsala. Han blef juli 1904 e. o. professor i geografi vid Uppsala universitet efter att sedan jan. 1902 ha förestått nämnda professur. Under sina sista år påbörjade A. utgifningen af det omfattande, af andra sedermera fortsatta arbetet Sverige. Geografisk, topografisk, statistisk beskrifning (1904 ff.) efter mönstret af Traps "Kongeriget Danmark"; själf medhann han endast 14 häften (väsentligen omfattande Malmöhus och Södermanlands län). Bland A:s skrifter märkas ytterligare Landkonturer och hafsvidder, Skisser och studier ur geografiens historia (1905) och en mängd tidskriftsuppsatser i "Ymer". V. S-g. Ahlfvengren, Fredrik Elias, botanist, pedagog, f. 7 april 1862 i Hejde, Gottland, d. 22 dec. 1921 i Stockholm, var amanuens vid Riksmuseum och Bergianska trädgården 1893-94, blef filos. doktor i Lund 1897 och lektor i naturalhistoria och kemi i Halmstad 1902 samt vid Norra realläroverket i Stockholm 1909. A. var riksdagsman för Halmstad i Andra kammaren 1909-11. Han publicerade många bidrag till Sveriges flora och växtgeografi, var medarbetare i L. M. Neumans "Sveriges flora" (1901) och skref Die vegetationsverhältnisse der westpreussischen moore (1904). C. Lmn. *Ahlgrensson. - 2. Björn A., den föregåendes son, målare, f. 1872, d. 11 okt. 1918, studerade vid Konstnärsförbundets skola 1892-93 och i Paris 1893-94, var senare bosatt i Arvika, målade porträtt i dämpad, något svårmodig ton, interiörer och landskap (Vårvinter, Stockholms Nationalmuseum, och Skymningsglöden, Göteborgs museum). G-g N. Ahlmann, Hans Christian Vilhelm, dansk skald, f. 29 okt. 1881 i Köpenhamn, där han är tjänsteman i stadens magistrat, har företagit ett flertal längre resor, till Italien (1910, 1913 och 1920), till Frankrike (1911) och Ryssland (1916). A. har utgett diktsamlingarna Ungdoms legende (1907), Poplerne (1910), Aftenlandet (1913), Genlyd af dagene (1918) och Foraar i Danmark (1920), i hvilka han visar sig som en äktdansk lyriker med innerlig naturkänsla, fin melodisk begåfning och på samma gång färgrik stil; i sin skrift Det danske Parnas 1900-1920 (1920; först som uppsats i "Litteraturen", 1919), som vardt föremål för mycket ordskiften, häfdar han i motsats mot den rena esteticismen en åskådning, som af "tidens skalder" kräfver danskhet, förenkling, humanism och där han förklarar, att han och hans själsfränder icke som det tidigare släktledet lyssnat så mycket till fransk som till äldre dansk och ny svensk dikt. Han var en af initiativtagarna till lyrikermötena i Lund 1920, Köpenhamn 1921, Kristiania 1922. R-n B. *Ahlsell, A. L., afgick 1908 från Stockholms gas- och elektricitetsverk och dog 2 febr. 1916 i Stockholm. *Ahlström, Johan Alfred, dog 26 mars 1910 i Stockholm. Ahlström, Anders, finländsk industriman, f. 1827 i Sastmola, nära Björneborg, d. 1896 i Helsingfors, begynte med två tomma händer och ringa utbildning sin affärsverksamhet, som till