en början bestod i handel med trävaror och spannmål samt en liten såg. Han upparbetade sin sågverksrörelse till en af landets största och tillhandlade sig flera järnbruk med tillhörande sågar. Han blef egare af Norrmarks, Kauttua och Fredriksfors industriella inrättningar i Satakunta samt Strömfors i Nyland, af halftannat tiotal sågar i olika delar af landet m. m. Han erhöll titel af kommerseråd 1881. Efter hans död öfvertogs affärens hufvudskötsel af äldste sonen, Walter A. (f. 1875), som betydligt utvidgat affären, nu omfattande äfven Varkaus' stora fabrikskomplex i Savolax samt aktiemajoriteten i Karhula och Iittala fabriker. Affären ombildades 1918 till aktiebolag, med ett kapital af 21 mill. och reserver af 16 1/2 mill. mark. - Anders' son Rafael A., f. 31 jan. 1877, mördad 10 mars 1918 i Norrmark af "de röde", gjorde donationer på 4-5 mill. mk. T. C. Ahlström, Gustaf Axel, handelslärare, f. 31 aug. 1860 i Norrköping, filos. doktor i Uppsala 1893, blef 1895 lärare vid Göteborgs handelsinstitut och har sedan 1897 varit dess rektor. Han har utgett bl. a. Göteborgs handelsinstitut 1826-1896 (1897), Handledning i fransk handelskorrespondens (1906; 3:e uppl. 1919) och Matrikel öfver Göteborgs handelsinstituts elever (I, 1826-1885, 1918). A. är led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1910). Ahlström, Gustaf, oftalmolog, universitetslärare, f. 25 sept. 1862 i Lund, blef 1881 student och 1890 med. doktor där, förestod 1891-1910 ögonpolikliniken i Göteborg och var därjämte 1893-1910 läkare vid ögonsjukhuset där. 1906 uppfördes han i andra rummet på förslag till e. o. professuren i oftalmiatrik vid Lunds unversitet och kallades 1910 till professor i detta ämne där. A. har skrifvit bl. a. Bidrag till kännedomen om glaucoma simplex (gradualdisputation, 1890), Om ögat och dess vård i friskt och sjukt tillstånd (i "Hälsovännens flygskrifter" n:r 20, 1895), Iakttagelser öfver synförmågans utveckling hos en med godt resultat opererad 9-årig, blindfödd flicka (i "Hygiea", 1896), Bidrag till kännedomen om lokalisationen inom oculomotoriuskärnan hos människan (i "Nord. med. arkiv", 1900), Om prognosen vid retinitis albuminurica gravidarum (i "Hygiea", 1903) och Über die bewegungsbahnen des auges (i "X. internat. ophthalmologenkongress", 1904). A. har utgett "Oftalmologiska meddelanden" (I-II, 1905, 1910) samt författat ett stort antal artiklar och recensioner i svenska, tyska, franska och engelska facktidskrifter. Ahlström, Anna, skolföreståndarinna, f. 19 juli 1863 i Stockholm, aflade 1885 mogenhetsexamen vid Wallinska skolan där, studerade moderna språk i Paris, London och Berlin och blef 1899 filos. doktor i Uppsala. Efter att sedan 1893 ha undervisat vid åtskilliga flickskolor i Stockholm upprättade hon där 1902 Nya elementarskolan för flickor, hvars rektor och föreståndarinna hon ännu är. Skolan är inrymd i huset n:r 29 Kommendörsgatan. Den omfattar 3 förberedande klasser (gossar och flickor), 8 skolklasser och 4 gymnasieringar, med sammanlagdt 410 elever (1922), och har dimissionsrätt. 'Ahlwardt. - 1. Th. W. A. dog 1 nov. 1909 i Greifswald. - 2. H. A. dog 16 april 1914. *Ahmadabad. 1. Distriktet tillhör numera norra divisionen af presidentskapet Bombay och hade 827,809 inv. (1911). - 2. Hufvudstaden A., grundlagd 1412, hade 216,777 inv. (1911), eröfrades af engelsmännen 1780, men återlämnades för en tid till maratterna. I A. hölls dec. 1921 den 36:e allindiska kongressen, minnesvärd i indiska nationella rörelsens historia, då den bl. a. under intryck af blodbadet i Amritsar (se d. o. Suppl.) proklamerade icke-samverkan med engelsmännen och borgerlig ohörsamhet (civil disobedience) mot regeringen. Ahmed, schah af Persien, f. 20 jan. 1898, är son till schah Muhammed Ali och uppsteg vid dennes afsättning 16 juli 1909 på Persiens tron. Han förklarades myndig och kröntes i juli 1914. Efter Världskrigets slut aflade han hösten 1919 ett officiellt besök i England. På regeringsärendenas skötsel torde han hittills ej ha varit i tillfälle att utöfva något bestämmande personligt inflytande. Jfr Persien, historia (äfven i Suppl.). Ahmed, kalifer af abbasidernas dynasti. Om A.-el-mustain-billah, A.-el-mútamid-ala-'llah, A.-el-mútatid-billah och A.-er-radi-billah se Kalifat, sp. 618-619. Ahmedija, sekt. Se Islam, sp. 921. *Ahnfelt. - 3. Oskar A. Det å sp. 384 nämnda biografiska arbetet är författadt af Klara Ahnfelt, född Strömberg. 5. Otto A. uppfördes 1905 å förslag i 3:e rummet till biskop i Skara och utnämndes 1907 till biskop i Linköping och kyrkoherde i Kärna (tillträdde 1908) och dog 3 febr. 1910 i Linköping. Af hans skrifter må ytterligare nämnas Mina minnen (2 dlr, 1905-07). Ahnlund. 1. Olof A., präst, f. 19 jan. 1853 i Bollnäs, Gäfleborgs län, blef 1875 student i Uppsala, 1886 teol. kandidat och 1888 docent i dogmatik samt var 1888-94 t. f. professor. Han utnämndes 1893 till kyrkoherde i Umeå landsförsamling och 1903 till prost. A. har varit ordf. i Västerbottens läns landsting 1905-09 och led. af kyrkomötet 1908, 1909, 1910 och 1915. Han har författat bl. a. Läran om nyfödelsen, bibliskt och dogmatiskt undersökt (i "Uppsala univ:s årsskr." 1889). 2. Nils Gabriel A., den föregåendes son, historiker, tidningsman, f. 23 aug. 1889 i Uppsala, blef 1908 student och 1918 filos. doktor i Uppsala på afh. Gustaf Adolf inför tyska kriget, belönt med Geijerska priset, är sedan 1917 medarbetare i "Svenska dagbladet" på dess politiska afdelning och har vid sidan däraf idkat flitigt och gediget historiskt författarskap. Bland A:s skrifter märkas Sveriges sista fred med Polen (i "Karolinska förbundets årsbok", 1915), Mo- och Domsjöverken (1917), de i "Hist. tidskr." ingående uppsatserna Gustaf II Adolf och tyska kriget 1620-25 (1917) och Gustaf II Adolfs första preussiska fälttåg och den europeiska krisen 1626 (1918), vidare Storhetstidens gryning (1918) och Sundsvalls historia (2 bd, omfattande tiden till 1803; 1921), ett för kännedomen om Norrlands städer och den norrländska handeln banbrytande arbete. Dessutom har A. utgett J. E. Forsströms reseanteckningar ("I Norrlandsstäder och Lapplandsbygd år 1800";