Contributions à la connaissance des mollusques terrestres et d'eau douce de Kamérun (1896), i redogörelsen för svenska expeditionen till Kilima-ndjaro m. m. 1910 skrifvit Mollusca samt för Nordisk familjebok författat en mängd artiklar rörande järnvägsväsendet. Om hans stora samling af konkylier se "Svenska dagbladet" 26 jan. 1919. L-e. Ailsa l. A.-craig [ei'lsø kreig], en 344 m. hög klippö i Firth of Clyde i Skottland, med fyrtorn. Stora mängder sjöfåglar rufva på ön, som kan bestigas blott fr. ö. E. A-t. Ailurus, zool. Se Procyonidæ. Ailutaki, ö. Se Aitutaki. Suppl. Aimafibrit, miner. Se Hemafibrit. Aimatolit, miner. Se Hematolit. Ainad, stad i Hadramaut, Arabien, vid Wadi Haggar, 32 mil n. ö. om Aden. Omkr. 10,000 inv. Aïn Beida l. A. el-Kebira, stad i Algeriet, dep. Constantine, 112 km. s. ö. om Constantine, förbundet med detta genom järnväg, 800 m. ö. h. Omkr. 5,000 inv., öfvervägande arabisktalande. A. (eg. "den hvita källan") anlades 1850 som militärstation, men fick snart stor betydelse som marknadsplats för den kringliggande högslättens produkter af spannmål, läder, ull och får. S. om A. ligga saltsjön Tarf och bergmassivet Djebel Aurès. Ainianer, hellenisk folkstam. Se Amfiktyoner. Ain Madi, oas i Algeriet, vid foten af Djebel Amur, är ett viktigt handelsdistrikt med den af tjocka murar omgifna staden A., som är säte för en marbut och har omkr. 2,000 inv. E. A-t. Ain Musa, Moses källor, de källor, som Mose skall ha slagit fram ur klippan, ligga på Sinaihalfön, 20 km. s. s. ö. om Sues. De komma från några små höjder och breda ut sig i den kringliggande trakten, där de alstrat en rik vegetation af palmer och buskar i det i öfrigt ökenartade landskapet. Se Internationella karantänskommissioner. E. A-t. *Aino, jägar- och fiskarfolk. Se färgpl. Asiatiska folk (fig. 3) och pl. Asiatiska kulturföremål (fig. 3) till art. Asien samt pl. (fig. 19) till art. Begrafning. Ainoshuku, jap., poststation, där man kan få hästar och nattkvarter. *Ain Sefra, territorium i dep. Oran, Algeriet. Omkr. 147,000 inv. *Aintab har omkr. 75,000 inv. (1922), af hvilka 2/3 äro muhammedaner, omkr. 20,000 kristna och 1,500 israeliter. Efter vapenstilleståndet i Mudros (30 okt. 1918) hölls A. besatt af engelsmännen, 1 april 1920-9 febr. 1921 pågingo i A. häftiga strider mellan de muhammedanske turkarna och kurderna å ena samt de kristne armenierna å andra sidan, hvarefter A. kom att tillhöra det af Frankrike som mandatstat förvaltade Syrien. E. A-t. Aïn-Témouchent, stad i Algeriet, dep. Oran, 70 km. s. v. om Oran, på norra sidan af Atlas, vid järnvägen Oran-Tlemsen. 250 m. ö. h. 7,046 inv. (1906). A. är raskt framåtgående, har sundt klimat och liflig handel med spannmål och vin. E. A-t. Aintree [ei'ntri], kommun i engelska grefsk. Lancashire, 8 km. n. ö. om Liverpool, med stor kapplöpningsbana. Under Världskriget var i A. förlagd en af Englands största flygmaskinsverkstäder. Omkr. 300 inv. E. A-t. *Aira, bot. A. cæspitosa kallas äfven tuftada, A. flexuosa krustada. *Aird. - 2. Sir John (ej Benjamin) A. dog 6 jan. 1911. Airedaleterriern [äö'deil], zool. Se Hunden, sp. 1313, pl. III, fig. 1. Aisjaure, sjö i Arjepluogs socken, Norrbottens lappmark, belägen 419 m. ö. h. på samma nivå som Uddjaure, till hvilken sjö den afrinner. Sjön fortsättes mot s. af en vik benämnd Hammarsjön och Korsträsk i v. samt mot ö. af Fluka. Med inräknande af dessa har A. en areal af omkr. 53 kvkm. Sjöns egendomliga topografi tyder på glacial omformning, hufvudsakligen genom moränuppdämning af ett par med Laisälfven och Hornavans dalgång parallella flodlopp. O. Sjn. *Aisne. Under Världskriget var den n. om A. mellan Berry au Bac (s. ö. om Craonne) och Soissons löpande höjdsträckningen, på hvars krön vägen Chemin des Dames är anlagd och som af tyskarna efter återtåget från Marne i sept. 1914 starkt befästes, föremål för upprepade, häftiga strider mellan dem och de allierade. De viktigaste af dessa strider, som i regel antogo karaktären af långvariga fältslag, vanligen uppkallade efter A., voro 12-17 sept. 1914, 8-26 jaa. 1915, 6 april-27 maj och 24 okt.-2 nov. 1917 samt 27 maj-13 juni och 18 aug.-4 sept. 1918. Se Världskriget, sp. 166, 183, 219, 221, 236, 237 och 240. H. J-dt. Aitareya-brahmana. Se Indiens språk och litteratur, sp. 535. *Aitchison. - 1. G. A., f. 1826, dog 16 maj 1910 i London. Aitken [ei'tkin], Robert Grant, amerikansk astronom, f. 31 dec. 1864, är astronom vid Lick-observatoriet å Mount Hamilton, Kalifornien. Hans arbeten röra sig hufvudsakligen om dubbelstjärnorna, öfver hvilka han utfört synnerligen omfångsrika och viktiga observationsserier. Han har upptäckt flera tusen nya dubbelstjärnor. Utom en mängd specialafh. har han utgett en utförlig monografi rörande dubbelstjärnorna, The binary stars (1918). B-d. Aitutaki l. Ailutaki, ö i Cook's arkipelag i Stilla hafvet, 14 km. lång och 34 km. i omkrets, upptäcktes 1777 af kapten Cook och innesluter jämte några af ett korallref omgifna holmar en lagun, som förr varit påtänkt till örlogshamn. Omkr. 1,300 inv. E. A-t. Aix, zool. Se Andfåglar, sp. 967, och Praktankor. *Aizelin, E., dog 1902 i Paris. 'Ajdukiewicz, T. - Zygmunt A. dog 1918 i Wien. *Ajesja, mindre riktigt i st. f. A'jesja (arab. `A'isja, `Ajisja). Ajo [a'jå], it., och Ayo, sp. (jfr Aja), uppfostrare, i Spanien särskildt infanters guvernör. Ajos, fyr i Bottniska viken, vid inloppet till Kemi stad, Finland, uppfördes 1887. Ljuset (fast hvitt med rödt och hvitt klipp) 6,5 m. öfver vattenytan; lysvidd 10 sjömil; ljusstyrka 1,500 (hvitt ljus) och 300 (rödt ljus) hlj. O. B-n. Ajudu, stad. Se Nagy-Enyed. Ajugoideæ, bot., underfamilj af fam. Labiatæ, utmärkt af en- eller tvåläppig krona, oftast 4