91 Ajuruoca-Akademiskt bildade kvinnors förening 92 ståndare och rakt embryo. Hit höra släktena Ajuga, Teucrium och Rosmarinus. G. L-m. Ajuruoca, Ayuruoca [e j oroade], stad i bra- silianska staten Minas geraes, vid floden A. 188 km. n. om Eio de Janeiro. Tobak, kaffe och socker- rör exporteras. 29,825 inv. (1912). E. A-t. *Akaba eröfrades under Världskriget i juli 1917 från turkarna af araberna och tillhör sedan freden i Sèvres 10 aug. 1920 konungariket Hedjas. Akacius. Se A k ak i o s. Suppl. *Akademi. Sp. 407: I Berlin stiftades 1911 på tillskyndan af Vilhelm II Kaiser-Wilhelm-Gesell- schaft zur förderung der wissenschaften med ända- mål att inrätta och vidmakthålla vetenskapligt själfständiga forskningsinstitut i naturvetenskaplig riktning. Invalda ledamöter ha att erlägga 20,000 mark och dessutom en årsafgift af 1,000 mark. - Die böhmische gesellschaft der wissenschaften i Prag, urspr. tvåspråkigt, är sedan 1918 rent tjechiskt, under namnet Král. ceská spolecnost nauk. I Prag stiftades 1919 Masaryks arbetsaka- demi (Masarykova akademie Práce), med uppgift att tillgodogöra folkets psykiska och fysiska krafter och tjecho-slovakiska republikens naturtillgångar samt stärka det genom Världskriget skadade eko- nomiska lifvet. - Om Royal institution of Great Britain se d. o. Närmare om den nya British academy se d. o. Suppl. - Sp. 408 och 409-410: I Helsingfors bildades 1921 Svenska tekniska veten- skapsakademien i Finland (se d. o. Suppl.), med professor 0. Aschan som ordf. Eggelse därtill torde ha hämtats af den 1919 i Stockholm stiftade svenska Ingenjörsvetenskapsakademien (se d. o. Suppl.). - Den 1900 stiftade mellanfolkliga sammanslutningen Association internationale des académies styrdes af en kommitté, hvari hvarje akad. utsåg en led. och hade l röst. Hvart tredje år hölls ett samman- träde i den stad, där den för treårsperioden presi- derande akad. hade sitt säte (sista gången 1913 i Petersburg). Vid Världskrigets utbrott, 1914, inne- hades presidiet af vet. akad. i Berlin. Då anmälde emellertid samtliga ententeländernas akademier sitt utträde, och associationens betydelse som internatio- nell vetenskaplig sammanslutning försvann, ehuru den icke är formellt upplöst. I dess ställe bildades på tillskyndan af ententemakterna vid en konferens i Bruxelles i juli 1919 The international research council (se d. o. Suppl.) för samarbete på det naturvetenskapliga området, med säte i Bruxelles och omfattande ententeländerna samt de neutrala, men med uteslutning af centralmakterna och sålunda innebärande en bojkottningsåtgärd mot den tyska och österrikiska vetenskapen. I den nya sammanslutningen ega de olika länderna att lämna bidrag och utöfva rösträtt efter sin folkmängd, enligt viss skala. Sverige och andra små länder ha därför ringa betydelse där bredvid Brasilien m. fl. i vetenskapligt hänseende föga utvecklade länder. Ehuru med tvekan ha ändock de neutrala länderna ingått i sammanslutningen. K. M:t be- myndigade 1920 Vet. akad. att å Sveriges vägnar ansluta sig till denna, hvilket akad. gjorde under uttryckligt framhållande af önskvärdheten och nöd- vändigheten af, att den nya vetenskapsassociatio- nen blefve verkligt internationell inom en ej långt aflägsen framtid. För samarbete vidare inom de humanistiska vetenskaperna bildades 15-18 okt. 1919 i Paris, af delegerade från akademier i Amerika, England, Belgien, Danmark, Grek- land, Italien, Holland, Japan, Polen och Kyss- land samt delegerade från Académie des inscrip- tions et de belles-lettres och Académie des sciences morales et politiques, Union académique inter- nationale, med säte för sekretariatet i Bruxelles, Ehuru ej representerade vid mötet, anslöto sig officiellt Norge, Rumänien, Spanien och Tjecho- Slovakien. Sverige anslöt sig icke. Då nämligen de i Världskriget deltagande centralmakterna af politiska skäl vägrades ingå i unionen, af slog Vitt. hist. o. ant. akad. erbjudandet att låta sig repre- senteras, förrän unionen blefve öppen för alla nationer. E. F-t. Akademikansler. Se Svenska akademien, sp. 949-950, och Universitetskansler, sp. 1132. 'Akademiska föreningen. Dess hus ombyggdes 1911 (se Lund, pl. I, fig. 6, och Lunds uni- versitet, sp. 1428). Akademiska församlingen. Se Universitet, sp. 1123-24. Akademiska kvarten kallas i universitetsspråket den första kvarten af den timme, som en akademisk lärare borde föreläsa, men som enligt sedvanerätt förkortas till tre kvart, dels för att lämna åhörarna tid att samlas och för att få de ofta trånga före- läsningssalarna något utvädrade, dels ock möjligen af andra skäl. Sedan har denna sed gått of ver af ven till andra institutioner än universiteten. Ut- trycket används slutligen skämtsamt om för sent kommande, t. ex.: "Han skulle ha varit här kl. 7, men har väl tagit akademiska kvarten". J-C. Akademiska sjukhuset i U p p s a l a. Se U p p- sala universitet, sp. 1243-45 och pl. II, fig. 9. Akademisk skytteförening, en 1861 i Köpen- hamn stiftad förening med syfte att öfva studenter i vapnens bruk, särskildt skytte. Föreningen växte 1914 till en styrka på 1,100 man, för hvilken det finnes depå med fullständig fältutrustning, som anskaffats med bistånd af försvarsdepartementet mot föreningens förbindelse (1910) att vid mobili- sering uppställa l kompani och l repetergevärs- afdelning af icke värnpliktiga. 1908 upprättades en cykelskyttsafdelning. Genom gåfvor har för- eningen fått en lägerplats med baracker och 1917 en pansarbil, hvarefter en pansarvagnsafdelning upprättats. Chef är en kapten, instruktion ges al officerare. Sammanlagdt 6,000 studenter ha erhål- lit mångsidig utbildning. Akademiskt bildade kvinnors förening, stiftad 25 mars 1904, har till uppgift att arbeta för, att åt akademiskt bildade kvinnor må tillerkännas rätt till de förmåner, som de af dem aflagda kompetensprofven enligt gällande lagar och författningar tillförsäkra män med samma kompetens. Medlem af föreningen eger hvarje svensk kvinna rätt att bli, som inom någon fakultet vid universitet eller högskola i Sverige aflagt annan än blott förberedande examen. Hvarje akademiskt bildad svensk kvinna må dock på styrelsens förslag eller på förslag af minst 5 föreningsmedlemmar kunna af föreningen till medlem inväljas. Inträdesafgiften är 1 kr.; årsafgiften 3 kr. Medlemsantalet 1921 var 270. Föreningens arbete har i främsta rummet