varit inriktadt på undanröjande af förefintliga grundlagsenliga hinder för kvinnors tillträde till vissa statstjänster. Detta arbete har burit frukt i grundlagsändringar, 1909 och 1921, hvarigenom för akademiskt bildade kvinnor tillgängliga arbetsområden afsevärdt vidgats och nya öppnats. Vidare arbetar föreningen för en rättvis lösning af de kvinnliga statstjänstemännens löne- och pensionsfråga och söker i öfrigt tillvarataga de akademiskt bildade kvinnornas intressen. A. Ph-n. Akademiskt konsistorium (Större och Mindre akademiska konsistoriet). Se Universitet, sp. 1123-24. Akajaure, föreslaget namn för den stora af Stora Lule älf genomflutna Lapplandssjö omkr. 434 m. ö. h., som uppkommer genom de 9 m. höga fördämningar, som anläggas vid Suorvajaures östända (Lilla sjöfallet). Den kommer att få en areal af omkr. 187 kvkm. och omfatta hela sjökedjan från Ruotjajaure öfver Kaskajaure, Luoktanjarkajaure, Alemusjaure, Vuoksajaure och Suorvajaure ned till Lilla sjöfallet. O. Sjn. Aka'kios (Akacius), patriark af Konstantinopel, mera politiker än präst, var upphofsman till kejsar Zenons henotikon (se d. o.), som i st. f. att som var beräknadt medla i striden om Kristus' naturer, åstadkom den stora schism mellan de västerländska och "ortodoxa" kyrkorna, som varade ända till 519. J. C. Akali, krigarklass bland sikherna (se d. o., sp. 470). Akalkot [akalkåu't]. 1. Vasallstat i brittisk-indiska presidentskapet Bombay. 1,290 kvkm. 83,500 inv. (1911). Hufvudnäringar äro åkerbruk och väfnad. - 2. Hufvudstad i staten A. 18,750 inv. (1911). 1-2. E. A-t. Akamba (Wakamba), bantunegerstam i landet Ukamba (se d. o., äfven i Suppl.). Akamagaseki. Se Shimonoseki. A'kan, en man af Juda stam, som förgrep sig på det till förstörelse prisgifna bytet efter Jerikos fall och därför af Josua dömdes att tillika med sin familj stenas i Akors dal (Jos. 7). E. S-e. Aka'nthos, nu Erisso, i forntiden grekisk stad, koloni från Andros, på Chalkidike, vid smalaste delen af halfön Akte, som Xerxes lät genomskära nära A. för att föra fram sin flotta 480 f. Kr. En sänka, af traktens invånare kallad Provlika (genomskärningen), visar ännu, hvar kanalen gått. E. A-t. Akarider, zool., detsamma som kvalster (se Spindeldjur, sp. 721). Akarececidier, zool. Se Gallkvalster. Akarodomatier, bot. Se Domatier. Akashi [-Ji], stad på södra kusten af japanska ön Hondo, v. om Kobe, vid järnvägen dit. 33,099 inv. (1920). Från A. regleras Japans normaltid. E. A-t. Akassa, stad i brittiska kolonien Nigeria, vid mynningen af Rio Nun i Nigers delta. A. har fabriker och reparationsverkstäder samt exporterar nötter och olja. E. A-t.

Fjällmassivet Akavares nordvästsida, sedd från Pålnotjåkko. (Fotogr. af A. Hamberg, 1910.)

A'kavare. Ortnamn på aka (= lappgumma) äro inom Pite och Lule lappmarker ingalunda sällsynta. Så finnes strax n. om Arvidsjaur tre skogsberg med namnet Akavare, vid Tjäggelvas två med namnet Akapakte. Omkr. 15 km. s. v. om Sarektjåkko ligger det mäktiga Akatjåkko, hvars topp enl. förf:s mätningar når 1,983 m. ö. h. Ännu märkligare är det betydande fjällmassivet Akavare (se fig.) vid Vuojatätnos utlopp i Arrojarnga, en af sjöarna i Stora Lule älfs sjökedja. Genom sitt isolerade och mot denna farled framskjutna läge uppmärksammades detta berg redan tidigt och finnes upptaget på kartor från slutet af 1700-talet, ehuru under annat namn. 1870 anges det med sitt nuv. namn. Från Sarekfjällen i s. skiljes det genom en halfmilsbred slätt. Enl. förf:s mätning reser sig A:s Stortopp till 2,013 m. ö. h. och är efter höjden den femte i ordningen af Sveriges bergstoppar. Mest majestätiskt synes berget från n. och n. ö., då det höjer sig närmare 1,600 m. öfver sjökedjan. Dess norra fot är omgifven af björkskog. A. har en utsträckning i ö.-v. af närmare 10 km., dess bredd i nord-sydlig riktning ung. hälften. Från den mot s. förskjutna hufvudkammen nedgå mot n. fyra glaciärfyllda dalar, skilda af bergskammar (se fig.). Äfven på öst- och sydsluttningarna träffas glaciärer. Liksom Sarekfjällen uppbyggas A:s högre delar af gabbrodiabaser och amfiboliter; därunder komma företrädesvis syenitiska bergarter. A:s Stortopp synes första gången ha bestigits af N. Flygare 1900. En kartskiss öfver berget i skalan 1:50,000 har publicerats af H. N. Pallin. Om färder dit se "Sv. turistföreningens resehandböcker" XXV och XXVII. A. H-g. *Akebäck, socken, är sedan 1920 annex till Roma. A'ken, stad i preussiska prov. Sachsen, vid Elbe och järnvägen Köthen-A. Omkr. 9,700 inv., mest protestanter. A. har fabriker för tillverkning af oljor och essenser, väfverier och skeppsbyggerier. *Aker. Akers sorenskriveri innefattar nu pastoraten Nordstrand, Östre och Vestre Aker, Ullern samt Vestre och Östre Bærum. 719 kvkm. 46,050 inv. (1917).