95 Akeratosgruppen-Aktiniabay 96 AkeYatosgruppen, zool. Se Nötkreaturet. *Akers-Douglas, A., af gick från inrikesminister- posten dec. 1905 och upphöjdes 1911 till peer (viscount C h i l s t o n). Akershus fylke är fr. o. m. 1919 officiellt namn i st. f. Akershus amt (se Akershus). *Akhissar. -- 2. A. tillhör numera Albanien. Akis tschai, sjö. Se Latmos. Akita. 1. Ken (distrikt) i japanska divisionen Nord-Hondo. 11,724 kvkm. 898,532 inv. (1920). -- 2. Hufvudstad i nämnda ken, på nordvästra sidan af Hondo. 41,778 inv. (1919). E. A-t. AkiurgI (af grek. aki's, spets, och cfrgon. arbete), kir., en företrädesvis i Tyskland bruklig sammanfattning af den del af kirurgien, som om- fattar de blodiga operationerna. *Akjab l. Akyab, distrikt i brittisk-indiska divisionen Arakan, Burma. 13,301 kvkm. 529,943 inv. (1911). Floderna Kuladan, Mayu och Lemyu gå genom A. från Arakanyoma till Bengaliska viken, och deras utomordentligt fruktbara dalar äro odlade med ris. Om temperaturen se Östra indiska halfön. Landet och hufvudstaden A. togos af engelsmännen i besittning 1826. E. A-t. *Akjerman tillhör sedan Världskrigets slut Rumänien. 40,400 inv. (1913). Akkadiska språket. Se Kilskrift, sp. 15. Akkatsfallen. Se Kajtumfallet. Aklamydèisk, löt. Se Homoioklamydeisk. *Aklath tillhör efter Världskriget enligt freden i Sèvres 10 aug. 1920 republiken Armenien. Aklejruta, löt. Se Thalictrum. Akmar, Ernst Teodor Andersson, egyptolog, f. 7 sept. 1877 i Åtvidaberg, blef 1896 student i Uppsala, anställdes 1901 som e. o. (1906 ord.) amanuens vid Victoriamuseet för egyptiska fornsaker där, promoverades 1904 till filos. doktor efter att ha försvarat af h. Aus- gewählte lemerkungen uber den lohairischen dialect im pentateuch koptisch och var 1904-17 docent i egyptiska språket där. 1904 öfvertog han efter Piehl redaktörskapet för tidskr. "Sphinx" (se d. o.), där han skrifvit ett flertal uppsatser. Dessutom har han författat artiklar i Nordisk familjebok och utgett Arla Coldinuorden 1765 8/5 1915. Minnesskrift (1915). *Akmolinsk. 1. Provinsen hade 1,546,500 inv. 1915. Akoin (A co i n), farm. med., ett lokalt bedöf- vande medel, di-para-anisyl-monofenetyl-guanidin- hydroklorat med formeln (NC6 H4 O . CH3)2 : NH . C6 H4 OC2 H5. HC1, hvitt, luktlöst kristallpulver, lösligt i vatten, lättare i sprit. Det används till insprutningar, ibland tillsammans med kokain och adrenalin, för lokalbedöfning till operationer. Akoin är mindre giftigt än kokain, verkar snabbare och lång- varigare, i stark lösning etsande. C. G. S. Akola [ākåu'lā]. 1. Distrikt i brittisk-indiska divisionen Berar af Centralprovinserna och Berar. 10,611 kvkm. 788,863 inv. (1911). Hvete, bomull, anisfrö, opium, tobak och indigo odlas där. -- 2. Hufvudstad i distriktet A., vid floden Morna, 585 km. ö. s. ö. om Bombay, vid Great-indianpeninsula-järnvägen. En af hufvudplatserna för bomullsodlingen i Indien. 25,826 inv. (1911). E. A-t. Akologi (af grek. afkos, botemedel, och lofgos, lära), läran om botemedlen och företrädesvis mekaniskt verkande sådana, äfvensom om kirur- giska instrument och utvärtes medel; sårläke- konst. Akot [ākåu't], stad i brittisk-indiska distriktet Ellichpur, prov. Berar. Omkr. 18,000 inv. Stor tillverkning af bomullsvaror, särskildt mattor. Akrani (af grek. nekande a och krani'on, huf- vudskål). Se Missbildning, sp. 660. Akribi (grek. akrVbéia), punktlighet, noggrannhet. * Akridin, kem., en organisk bas, som förekom- mer i stenkolstjära. Det kan betraktas som derivat af kolvätet antracen (se d. o.), C14H10, upp- kommet på så sätt, att en af antracenets 2 midt- stående CH-grupper uti akridin är ersatt af en kväfveatom. Akridins formel, C13H9N, kan där- /CH\ för äfven skrifvas: C6H4<^!T ^>C6H4, hvar- af framgår, att akridinet äfven är besläktadt med pyridin och kan betecknas som dibenzopyri- din. Vid bearbetning af stenkolstjäran (se d. o., sp. 1256) följer akridin, hvars kokpunkt är 360°, med råantracenet, hvarur det kan extraheras med utspädd svafvelsyra. Det är en fast kropp, som bildar bladiga kristaller, af stickande lukt, och är olösligt i vatten, men ger med utspädda syror blåfluorescerande lösningar. Akridin är mo- dersubstans till några tjärfärger, t. ex. a k r i- dingult, som är diamino-dimetyl- akridin. K. A. V-g. Akrofobl (af grek. afkron, höjd, och fo'los, fruktan), psykiatr. Se Ängslan, sp. 1229. Akrogami (af grek. afkros, öfverst, och ga'mos, gifte), bot., detsamma som porogami. Se Be- fruktning 2, Kalazogami och Meso- gam i. Akrokeraurnion. Se G l os s a, Kap. Akroko'rinthos, borg. Se Korint. *Akrolein, kem. Akroleins kemiska formel är CH2 = CH-CHO. Akromatin (af grek. nekande a och chro'ma, färg) 1. Lin in, liol., den substans i cellkärnan, hvilken alls icke eller endast under vissa betin- gelser färgas af vissa färgämnen (hematoxylin, karmin, saffranin o. a.), hvaremot den kärn- substans, som lätt färgas med nämnda ämnen, kallas kromatin 1. nuklein. Jfr Cell, sp. 1389. L-<s. *Akron, Ohio, hade 1920 en areal af 5,687 har och 208,435 inv. Akroodextrin, kem. Se D e x t r i n. Aksajskaja stanitsa, stad i Donska kosackernas land, vid Aksajs utlopp i Don, 29 km. s. v. om Novotjerkask. Omkr. 8,000 inv. A. är en af de viktigaste hamnarna vid Don och har liflig handel med fisk, spannmål, trä och järn. Vid A. går vägen till Kaukasien öfver Don. E. A-t. *Aksakov. - 4. A. N. A. dog 17 jan. 1903. Aksu, flod. Se T a rim, sp. 473. Aktanamovic [-vitj], B. SeSerbo-kroati- ska litteraturen, sp. 158. Aktergaj, sjöv. SeBåtdäfvert. *Aktiebolag. Se Bolag (äfven i Suppl.). Aktiniabay [äkti'niə bei'], en af N. A. E. Nordenskiöld 1878 upptäckt bukt på sydvästra sidan af Taimyrhalfön.