97 Aktinium-Aktualismteori 98 AktFnium, kem., radioaktivt, metalliskt grund- ämne (kemiskt tecken Ac), upptäckt i mineralet pechblände (se d. o.) af Debierne 1899 och, obero- ende af honom, af Giesel 1902, som kallade det e m a n i u m (emedan det af ger emanation; se ne- dan). Aktinium, som ännu ej erhållits i rent till- stånd, följer vid kemiska reaktioner de sällsynta jordarterna. Det står särskildt lantan nära, är dess högre homolog i det periodiska systemet och har atomnumret 89 (se Grundämnen. Suppl.). Då aktinium finnes i alla uranmineral i bestämd propor- tion till mängden uran, har det länge antagits stå i genetiskt samband med uran-radiumserien, ehuru mängden aktinium är för liten, för att det skulle kunna bildas i serie med of riga produkter, utan måste tänkas uppstå genom en grentransformation (jfr Kadioaktiva grundämnen, sp. 857). Först 1918 upptäcktes aktiniums direkta moder- substans, dels af Hahn och Meitner, som kallade den protaktinium (Pä), dels af Soddy och Cranston, som benämnde den ekatantal på grund af dess likhet med tantal. Protaktinium är tantals högre homolog med atomnummer 91. Det utsänder a-strålar med 3,3 cm. räckvidd och har en halfveringstid på omkr. 10,000 år. Det bildas ur uran Y (halfveringstid = 25 tim.) under utsändande af /?-strålar. Antagligt är, att uran Y uppstår vid en dubbelsönderdelning af uran 2 (se första raden i schemat Radioaktiva grundämnen, sp. 855-856), hvarvid största antalet af detta ämnes atomer omvandlas till ionium, medan omkr. 4 proc. under a-strålning öfvergå till uran Y. Däraf härledes aktiniums atomvikt till 226, Akti- nium sönderfaller ganska hastigt (senaste bestäm- ningar på halfveringstiden ange 16-20 år), men har själft ej någon påvisbar strålning. Sådan af ges däremot af dess omvandlingsprodukter, som bilda aktiniumseriens element (se r. 3 i nyss angifna schema); närmast kommer radioaktinium, som i kemiska egenskaper fullständigt liknar radiotor, torium och ionium, är isotopt med dessa ämnen (se Radioaktiva grundämnen, sp. 860). Radioaktinium utsänder a- och /?-strålar och omvandlas med en halfveringstid på 18,9 dag. till aktinium X (halfveringstid 11,2 dag.), som är isotopt med radium och torium X och liksom dessa under a-strålning ger upphof till en emana- tion. Denna liknar of riga emanationer (se R a- d i u m, sp. 876, och Torium, sp. 395), men har en halfveringstid på endast 3,9 sek. Känneteck- nande för ett aktiniumpreparat är den lätthet, med hvilken det afger emanation. Emanationen bildar liksom i radium- och toriumserierna ett aktivt belägg bestående af aklinium A, B och C. Akti- nium A är anmärkningsvärdt för sin korta halfve- ringstid, 0,002 sek. Vid aktinium C eger en dub- belsönderdelning rum, så att 0,2 proc. af dess atomer sönderfalla under /?-strålning och 99,s proc. under a-strålning till ett ämne, som i sin tur under /S-strålning ger ett stabilt ämne kalladt aktiniumbly. Detta är isotopt med uranbly och toriumbly (se Radioaktiva grundäm- nen, sp. 860). Om aktiniums atomvikt är 226, bör aktiniumblys vara 206, alltså densamma som uranblys. Dessa båda ämnen skulle då ei kunna .skiljas åt ens genom sina atomvikter. E. R-dt. *Aktinometer. Om Ångströms aktinometer Tryckt dei} 26/7 22 (kompensationspyrheliometer) se vidare I n s o l a- t i o n 1. *Aktion (Actium). 28 sept. 1538 besegrades Spaniens, påfvens och Venezias flotta af Khair- eddin Barbarossa vid A. Aktiönsart. Se T em p u s, sp. 827. Aktiva trupper. Se F ä 11 a r m é. Aktivering, kem., öfverföring af ett ämne i en form, som är starkare kemiskt verksam än den vanliga, är mest bekant i fråga om syre (se Ozon samt Autoxidation. Suppl.). Om aktivering af aluminium se Aluminiumamal- gam. Suppl. Om aktivering af enzym se d. o., sp. 671. Aktiv hyperemi, med. Se Blodstockning. Aktiv immunisering. Se Serum terapi, sp. 195, och Vaccination, sp. 208. Aktivism, polit. Se Aktivister. Aktivister, polit., benämning på ett antal politiskt intresserade, till största delen högersinnade borgerliga, men äfven socialister af intellektuell läggning, som yrkade på aktivt svenskt ingripande ("modig uppslutning") på centralmakternas sida i Världskriget. Det mest uppmärksammade af de litterära uttrycken för denna åskådning var "Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning" (6 uppl. 1915) af ett antal anonyma författare. Socialdemokraterna uteslöto ur partiet sina aktivister, och högern lät ej af aktivistpropagandan förmå sig att öfverge den af Sveriges samtliga ministärer under Världskriget proklamerade neutralitetspolitiken. Jfr Unghöger. -- I Polen var under Världskriget "aktivister" benämning på den politiska meningsgrupp, som var mest benägen att vid frigörelsesträfvandena från Ryssland stödja sig på samverkan med centralmakterna. V. S-g. 'Aktivitet, Optisk, fys. o. kem. Se Pola- risation. Aktol [-tål] 1. Actol, Ar gentum lacticum, Si If v er la k t a t, Mjölksyradt silfver, Äg . C3H5p3 + H2 O, hvitt, vattenlösligt pulver, sårantisepticum, brukas i mycket utspädd lösning (1:2,000). C. G. S. Aktoratsarfvode, kam., sportel, som tillkommer advokatfiskalerna i Kammarkollegiet och Kammar- rätten. Enligt instruktionerna för dessa verk utgår aktoratsarfvode å de medel (böter och viten undan- tagna), som efter advokatfiskals åtal eller eljest till följd af hans tjänsteåtgärd inflyta i kronans eller annan allmän kassa. Arfvodet beräknas å de under hvarje år influtna medlen och utgår med 10 proc., till dess arfvodet uppgår till 500 kr., och där- efter med 5 proc., dock att arfvodet icke för något år må öfverstiga 800 kr. Jfr A k t o r a t s p r o- v i si o n. R. V. Aktoratsprovision, kam., sportel, som jämlikt k. br. till Generaltullstyrelsen 4 febr. 1800 utgår till tullfiskalerna med 12 proc. af kronans andel i alla de beslagsmål, som af dem vid underrät- terna bevakas. Jfr Aktoratsarfvode. R- V. Aktse, nybygge vid sjön Laidaur (se d. o.) i Kvikkjokk, Norrbottens lappmark, viktig anhalt på turistvägen Kvikkjokk-Saltoluokta samt utgångs- punkt för färder till södra delen af Sarekområ- det. O. Sjn. Aktualismteori, geol, den åsikt, som förklarar