99 Aktuarie-Alaska 100 de under jordens utvecklingshistoria försiggångna förändringarna med utgångspunkt från de i nuti- den på jorden verkande krafterna. Som motsats till katastrofteorien (se d. o. Suppl.) 1. kataklysmteorien (se Descendens- teorien, sp. 192-193) vann aktualismteorien stor terräng i midten af 1800-talet, hufvudsakligen genom engelske geologen sir Charles Lyell (se Geologi, sp. 975-976), och bildade en förut- sättning och ett komplement till utvecklingsteorien. Aktualismteorien har kanske skridit öfver den rätta medelvägen, i det den velat förklara de under gångna jordperioder försiggångna förändringarna på jorden som resultat af krafter, både till art och verkningsgrad likvärdiga med de nu på jorden verksamma krafterna, och en viss reaktion mot densamma har på senare tider inträdt. K. A. G. * Aktuarie. Aktuarie är tjänsteman i 13 :e löne- graden. Vid Finansdepartementet och många äm- betsverk finns Förste aktuarie, tjänsteman i 15 :e lönegraden. Titeln aktuarie betecknar af ven en i lifförsäkringsbolags tjänst anställd person, som har ansvaret för de beräkningar, hvarpå bola- gets verksamhet hvilar. Jfr Svenska aktu- ar i.e föreningen. - Om aktuariekon- gresser se Internationella kongres- ser. Akut gul lefveratrofi, med. SeLefversjuk- dom a r, sp. 30. *Akvedukt. Bilder af akvedukter lämnas f. ö. i art. D a Is l a nd s k a n a l, E o m, pl. II, och Tunis. *Ala, sågverk. Bolagets grundfond är f. n. (1922) 28,125 mill. kr., dess obligationsskuld 17 mill. kr. Årstillverkningen utgöres af omkr. 20,000 stds trävaror, 35,000 ton sulfit, 14,000 ton sulfat och l mill. liter sprit. Bolaget eger omfattande skogsarealer i Jämtlands och Gäfleborgs län och har för sin drift utbyggt 5,400 elektriska hkr. Alä, stad i södra Tyrolen, 17 km. s. om Kodereto, vid Brennerbanan. Omkr. 3,500 inv. A. har sammets- och silkesväfverier och idkar liflig handel med ladugårds- och trävaruprodukter. Det var förut österrikisk gränsstation mot Italien, men hör sedan freden i S:t Germain (10 sept. 1919) till detta land. E. A-t. Alabanda, fornstad i Karlen, ruiner vid floden Marsyas (nu A r a b h i s s a r), blomstrade i syn- nerhet under romerska kejsartiden. Edhem bey uppgräfde där 1905-06 ruiner af tempel, teater, rådhus och pelarhallar. J. C. A la bataille [-ta'j], fr. ("på bataljsätt"), ett slags biljardspel. Se Biljard, sp. 381. *Alacoque, M. M., förklarades "salig" (beata) 1864; först 13 maj 1920 blef hon förklarad "helig" (sancta). Jfr Sacré-coeur-kulten. *Ala-dag. 1. A. ligger efter Världskriget och freden i Sèvres 10 aug. 1920 inom republiken Armeniens område. *Alagöas, stat i Brasilien, hade 978,748 inv. 1920. Alaid, vulkan. SeKurilerna. Alajärvi, sjö i Jukkasjärvi socken, Norrbottens lappmark, belägen 340 m. ö. h., genomfluten af Torne älf, i n. genom Jekakoski skild från Jeka- järvi, i s. genom Vakkokoski från Vakkojärvi (327 m.). Med en längd af omkr. 11 km. och en bredd af l-2 km. har A. en areal af omkr. 12 kvkm. O. Sju. Ala-KeVtele. Se K e i i e l e. Åla kontrakt benämnes sedan 1916 förutva- rande Hälsinglands östra kontrakt. Se Uppsala ärkestift. Alameda [äleméVdø], stad i Förenta staterna, Kalifornien, vid östra sidan af San Franciscoviken och Central-Pacificbanan. 23,383 inv. (1910). A. är så godt som en förstad till San Francisco. Skeppsbyggen, petroleumraffinering och lervaru- industri äro hufvudnäringar. E. A-t. Alang-gräset, bot. Se Imperata a r u n- di n a c e a. Alanln, Aminopropionsyra, CH3.CH(NH2). C02H, kem., är en vanlig spaltningsprodukt af proteinämnen (jfr d. o., sp. 412, och A m i no- föreningar). Det ingår också i tyrosin (se d. o.). K.A.V-g. Alantika, berg i Adainaua, vid Faros aflopp i Binue. 2,700 m. ö. h. * A l an as, socken i Jämtlands län, BLammerdals tingslag. 91,770 har. 1,871 inv. (1921). A. ut- gör ett pastorat i Härnösands stift, Ströms kontrakt. Alapetite f-pti't], Gabriel, fransk ämbets- man och politiker, f. 5 jan. 1854 i Clamecy, dep. Nièvre, inträdde 1878 i provinsförvaltningen, in- lade 1887 förtjänster om undertryckandet af röf- varväsendet på Corsica, var från 1888 prefekt i flera dep. efter hvarandra och 1906-18 general- resident i Tunisien, där han befäste sitt rykte som klok och energisk förvaltningschef. Han ställ- des 1920 som generalkommissarie i spetsen för förvaltningen af Elsass-Lothringen, där han fort- satt sin företrädare Millerands arbete för de från Tyskland af trädda provinsernas assimilering med det öfriga Frankrike. V. S-g. Alarcón [-kan], stad i spanska prov. Cuenca, 55 km. s. om Cuenca, på en af Jucar kringfluten klippö. 821 inv. (1911). A., som fordom var en stark fästning, bär ännu morisk prägel. 1195 vunno araberna en stor seger öfver spanjorerna vid A. E. A-t. *Alarmapparat. Jfr Elektrisk ringled- ning. Alarmklocka, milit., en, vanligen elektrisk, ringklocka med ändamål att i en försvarsställning alarmera besättningen, då fienden anrycker eller då ett fientligt anfall synes vara omedelbart före- stående. H. J-dt. Alasän, biflod fr. v. till Kuras biflod Jora i Kaukasien. "Alaska. A. blef territorium 1912 och har en lagstiftande församling på 2 kamrar: senaten med 8 och representanternas hus med 16 medlemmar. Kongressen i Washington har förbehållit sig lag- stiftningsmakten i vissa frågor, så att A. styres gemensamt af denna och sin egen representation. Folkmängden har väsentligt gått tillbaka de senaste 20 åren och uppgick 1920 till 54,899 pers. A. har 16 städer, af hvilka Juneau (3,126 inv. 1920), vid Stilla hafskusten, innanför Alexanderarkipela- gen, är störst och regeringens säte. Jordbruket har gjort åtskilliga framsteg de senaste årtiondena och omfattade 222 egendomar med omkr. 17,000 har jord (1910). Produktionen af guld uppskatta-