101 Alaskagolfen Albanien 102 af koppar till 12,9e mill. doll. Värdet af allt i A. produceradt guld från 1880, då det först började brytas, till 1920 beräknas till 310,800,234 doll. Bergverksprodukternas samtliga värde s. å. anslogs till 22,07 mill. doll. 1919 funnos i A. 1,138 km. järnvägar och 164 postkontor. - Om senaste forskningar i A. se Amerika. Suppl. E. A-t. Alaskagolfen, bukt af Stilla hafvet, på södra kusten af Alaska, begränsas i n. af den långt utskjutande Alaskahalfön, innesluter flera stora öar, bland dem Kodiak, och har flera djupt in i landet inträngande vikar, Cookviken, Prins Williams sund m. fl. E. A-t. Alaskakedjan (eng. Alaskan range), bergskedja i södra Alaska, går i en stor båge från s. v. till n. ö., från Stilla hafvet till Tananas, en biflod fr. v. till Yukon, dalgång. Högsta toppen, Mount Mac Kinley, når 6,187 m., och flera toppar ligga öfver 4,000 m. högt. E. A-t. Alasornia. Se E lass o n a. Suppl. Ala'stor (af stammen lafh-\ jfr lèthe, glömska, och a'lastos 1. a'lestos, oförgätlig), grek. myt., hämnare, plågoande, straffande gudom; brottsling, hvars missgärning aldrig kan glömmas. A Ia7tere, lat., "från sidan", särskildt i titeln legatus a låter e, från påfvens sida utsändt ombud. Se Legat. Åla tingslag, i Gäfleborgs län, ingår i Sydöstra Hälsinglands domsaga och Söderhamns fögderi samt omfattar socknarna Skog, Söderala, Mö, Eengsjö, Norrala och Trönö. 1,325 kvkm. 24,917 inv. (1920). Alatornio, socken. Se Nedertorneå 3. Alatyr [-ti'r], kretsstad i ryska guv. Simbirsk, vid den 200 km. långa floden A:s utlopp i Sura. 13,300 inv. (1904). Liflig handel med spannmål och trä. Stora garfverier. A. grundlades 1552 af Ivan IV. E. A-t. *Alauda, zool. Se Lärkor, sp. 220. Alausi'. stad och kurort i prov. Chimborazo, Ecuador, 120 km. ö. om Guayaquil, med hvilket A. har järnvägsförbindelser. A'laveteli, socken. Se Nedervetil. *Alavo. Det i hufvudarbetet omnämnda monu- mentet återges i bifogade fig. Minnesobelisken^vid Alavo. Alba Fuce^tia, stad. Se Alba 2. Albäner, nu allmänt namn på det folkslag, som tidigare plägade kallas albaneser (se d. o.). *Albanien är sedan 1912 en oberoende stat med omkr. 28,500 kvkm. areal och 1,400,000 inv. Landets gränser hålla f. n. på att definitivt fastställas af en internationell af stormakterna tillsatt kommission. Det omges i n. och ö. af

Kartskiss af Albanien.

Jugo-Slavien, i s. af Grekland och i v. af Adriatiska hafvet. Af befolkningen äro omkr. 2/3 muhammedaner, resten grekisk-ortodoxa i s. och romerska katoliker i n. -- Näringslifvet är mycket outveckladt, och stora delar af landet äro ouppodlade. Det jordbruk, som bedrifs, är mycket primitivt. De viktigaste produkterna äro tobak, ull och olivolja. Landet är fattigt på skog, men anses ega god tillgång på koppar, kol, silfver, guld och bly. Kommunikationerna äro dåliga; i landets centrala delar finnas inga vägar, endast i s., n. och ö. finnas af den italienska förvaltningen byggda landsvägar. Järnvägar saknas h. o. h. Landet har 5 hamnar: San Giovanni di Medua, Durazzo, Valona, Porto Palermo och Santi Quaranta. Valona är utsedt till att bli medelpunkt för en transbalkansk järnväg, som skall förbinda Italien med Konstantinopel. A. har inga egna banker och intet eget mynt. De viktigaste städerna äro Durazzo, provisorisk hufvudstad, Skutari, Elbasan, Tirana, Argyro-Kastro, Berat, Koritza och Valona. -- Undervisningsväsendet är outbildadt. I Koritza finns sedan 1891 en flickskola; jesuiterna ha en skola i norra delen och de grekisk-ortodoxa en i södra delen af landet. -- Styrelsen utöfvas af en provisorisk regering, upprättad 1917 i Durazzo och f. n. förlagd till Tirana. Historia. A. tillhörde trots flera uppror Turkiet, tills det efter första Balkankriget genom