Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
105
Albert
106
fordrar sin man. Han lämnade sin privata praktik
och egnade sig helt åt utvecklingen af röntgeno-
logien till en med. vetenskap. Genom sin hän-
gifvenhet för sin uppgift förstod han att uppväcka
krafter till hjälp i ar-
betet. Omkring honom
växte upp den stab
af fysiker, tekniker
och vetenskapliga med.
medarbetare, som möj-
liggjort det fruktbrin-
gande arbete, som ut-
gått från Hamburgsko-
ian. De yttre förut-
sättningarna för att ut-
föra, sitt verk erhöll A.,
då han 1903 fick i upp-
drag att å S:t Georgs
sjukhus i Hamburg
upprätta ett institut
för röntgendiagnostik och röntgenterapi, vid hvilket
han 1905 anställdes som aflönad specialläkare för
röntgenologi. 1919 kallades han att bekläda den
första ord. professuren i med. radiologi i Tysk-
land, nämligen vid det nyinrättade universitetet i
Hamburg. Af sitt tacksamma fädernesland fick A.
mottaga flera sällsynta utmärkelser, och utlandet
hedrade honom genom kallelse till hedersled, eller
led. af olika med. sällskap, bl. a. Svenska läkare-
sällskapet.
A:s förnämsta verk är hans grundläggande arbete
för röntgenteknikens uppbyggande och utveckling,
framlagdt i hans bekanta lärobok Die Röntgentech-
nik. Handbuch filr ärtzte und studierende (5:e
uppl. 1919). öfver hela världen finner man spåren
al A:s arbete för röntgentekniken, speciellt hans
bländningsteknik och skyddsteknik, som skyddat
röntgenologer och patienter för oberäkneliga skador,
ehuru den blef för sent utbildad för att rädda
honom själf. Hans upptäckt 1903 af röntgen-
strålarnas inverkan på könskörtlarna är ock af
genomgripande betydelse och har på ett ovärderligt
sätt befrämjat såväl skyddstekniken som den terapi,
som grundar sig på röntgenkastrationen. Inom de
flesta grenar af röntgenterapien ha hans omsorgs-
fulla undersökningar gett nya uppslag. Särskildt
har han inom det med. fack, där han från början
fått sin specialutbildning, gynekologien, gjort ett
banbrytande arbete. Sin kanske största betydelse
har A. dock haft genom det exempel, som han
genom sitt röntgeninstitut och arbetet där gett åt
de generationer af röntgenologer från hela värl-
den, som där studerat. De fleste af Skandinaviens
äldre röntgenläkare ha vid hans institut erhållit
en värdefull skolning. A. var en af stiftarna (1905)
af tyska Köntgensällskapet. Som utg. af tidskr.
"Fortschritte auf dem gebiete der röntgenstrahlen"
och af "Archiv und atlas der normalen und pato-
logischen anatomie in typischen röntgenbildern",
som han båda på ett mönstergillt sätt redigerade,
gjorde A. tysk röntgenologisk forskning känd öfver
hela världen. Själf utgaf A. 150 arbeten, öfver
hvilka professor R. Grashey i en minnesruna i
"Fortschritte auf dem gebiete der röntgen-
strahlen" (bd 28, h. 3) lämnat en fullständig
förteckning.
Efter med utomordentlig själsstyrka burna svåra
lidanden dukade A. under för en kräftsjukdom, som
uppkommit på grund af röntgenskador å hans hän-
der, ådragna under hans första röntgentid. Han
var en läkarpersonlighet af stora mått: hängifven
håg till vetenskaplig forskning förenade sig hos
honcm med skarpt kritiskt förstånd, omutlig san-
ningskärlek och betydande praktisk begåfning. Han
var under det första årtiondet af 19CO-talet den
förnämsta förgrundsfiguren inom den medicinska
röntgenologien. G. F-11.
Albert [albär], stad i franska dep. Somme,
vid Ancre och nordbanan. 7,343 inv. (1911). A.
har liflig industri, särskildt bomullsspinneri och
väfveri, socker- och maskinfabriker. I närheten
ligger en droppstensgrotta med förstenade
vattenväxter. Under Världskriget utkämpades ö. om A.,
som låg omedelbart innanför de allierades, i okt.
1914 intagna försvarslinje i Sommeområdet, hårda
strider mellan tyskarna och engelsmännen,
hvarunder staden led betydliga skador genom
artillerielden. 26 mars 1918 eröfrades A. af marintrupper
tillhörande 18:e tyska armén (v. Hutier), men
återtogs 22 aug. s. å. af 4:e engelska arméns
(Rawlinson) vänstra flygelkår under de allierades samfällda
offensiv (se Världskriget, sp. 169, 235
och 240).
E. A-t. H. J-dt.
Albert, belgiernas konung, f. 8 april 1875 i
Bruxelles, son till grefve Filip af Flandern och
Maria af Hohenzollern, efterträdde 23 dec. 1909
sin farbroder Leopold
II på Belgiens tron.
Vid Världskrigets ut-
brott 1914 afslogo A.
och hans ministrar ty-
skarnas kraf på fritt
genomtåg genom Bel-
gien, som därefter blef
en af krigets förnämsta
skådeplatser och intogs
så när som på ett litet
stycke i s. Där vista-
des A. såsom högste
befälhafvare öfver bel-
giska armén hela kri-
get igenom bland sina
trupper och lät ej fresta sig af anbuden att
återfå sitt rike för affall från ententen. Han
ådagalade stort personligt mod i striden och blef
i högsta grad populär. Vid tyskarnas reträtt i
nov.-dec. 1918 tog han åter hela riket i besitt-
ning. A. är sedan 2 okt. 1900 förmäld med prin-
sessan Elisabet af Bajern (f. 25 juli 1876), moder
till Leopold, hertig af Brabant (f. 1901), Karl,
grefve af Flandern (f. 1903), och Maria (f. 1906).
Albert [älbot], A. Frederick Arthur
George, engelsk prins, hertig af York, f. 14
dec. 1895 i York cottage vid Sandringham, är
andre son till konung Georg V, blef sept. 1913
midshipman, deltog under Världskriget i Skagerak-
slaget 1916 och befordrades till löjtnant, tillhörde
från nov. 1917 luftvapnet, tjänstgjorde till 1919
-vid luftstationen Cranwell samt blef s. å. pilot
och befordrad till kapten, hvarefter han i Cam-
bridge upptog sina till följd af Världskriget upp-
skjutna universitetsstudier. Juni 1920 erhöll han
titeln hertig af York. V. S-g.
Albert Honorius Karl, furste af Monaco,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
