107 d’Albert--Alberti 108 f. 13 nov. 1848 i Paris, d. i juni 1922, son till furst Karl III och Antoinette, född grefvinna af Mérode. A. erhöll 1922 Vegamedaljen af Sv. sällsk. f. geografi och antropologi. Se Monaco (afven i Suppl.) och Oceanografiska museet. *d’Albert, Eugen F. Ch., blef efter studieåren hos Liszt (1881-83) snabbt ryktbar som pianovirtuos. Under ett årtionde framåt trädde hans utomordentliga teknik i förgrunden, men sedan har hans spel alltmer konstnärligt förkofrats i djup och poesi; han vardt samtidens yppersta tolk af bl. a. Bachs, Beethovens och Brahms’ verk, dessemellan icke försmående att salongsmässigt tjusa med anslagsfinesser och graciös nyckfullhet i föredraget. Emellertid har han alltmer egnat sig åt komposition. Bland hans senare operor framstår Tiefland (1903; ”Låglandet”, uppf. i Stockholm 1908), där ett sydländskt tragiskt ämne fått en motsvarande veristisk tonskrud med måttfullt wagneristiska inslag; denna musik har ett otvunget flöde af melodik och harmonier. Mera skattar han åt rafflande modernism i operan Izeïl (1909; ”Izeyl”, uppf. i Stockholm 1910), hvars indiska ämne handlar om en förförisk hetärs omvändelse till asketism; dess 2:a akt höjer sig emellertid till stark tonal uttrycksfullhet. Sedan följde bl. a. Die verschenkte frau (1912) och Die toten augen (1914; under titeln ”Myrtokle” uppf. i Stockholm 1920), hvari en melodiös tonskrud är svept kring en sensationell blandning af biblisk fromhet och sinnlig brutalitet. Bäst hemmastadd torde hans ingifvelse vara på den komiska operans område, såsom i Flauto solo (1905; enaktare liksom ”Die abreise”). d’A. har konserterat i Stockholm f. g. 1908 och blef s. å. led. af Mus. akad. Han var 1892--95 gift med pianisten Teresa Carreño (se denna). E. F--t. *Albert, G. (sp. 486), dog 27 febr. 1905 i Paris. *Alberta är sedan 1905 provins i Dominion of Canada och omfattar förutom det forna distriktet A. omkr. hälften af det forna distriktet Athabasca samt mindre delar af Assiniboia och Saskatchewan. Areal 661,200 kvkm. 581,995 inv. (1921). A. ligger mellan 49° och 60° n. br. samt begränsas i ö. af 110° v. lgd fr. Gr. och i v. af 120° v. lgd samt i s. v. af Klippbergen. I n. omges det af Nordvästterritorierna, i ö. af Saskatchewan, i s. af staten Montana, i Förenta staterna, och i ö. af Brittiska Columbia. Landet genomdras af floderna Saskatchewan, Athabasca och Peace med deras bifloder, men sjöarna äro med undantag af Athabasca och Claire, i n. ö., Hay, i n. v., och Lesser slave lake, i midten, mindre betydande. A. har strängt fastlandsklimat med stora temperaturväxlingar. Medeltemperaturen om vintern är --14° C. i n. och --10° C. i s. Landet är i s. bergigt, men består f. ö. till största delen af väldiga prärier. I bergsbygden samt i norra delen finnas dock väldiga skogar. Egendomliga äro de talrikt förekommande föhnvindarna (chinook winds), som med sin varmare luft mildra vintrarna i bergstrakterna i s. ö. Af befolkningen, som 1901--21 ökades med 697 proc., voro år 1911 omkr. 38 proc. (142,711 pers.) födda utom Brittiska riket. De fleste immigranterna voro från Förenta staterna, Österrike-Ungern, Ryssland (med Finland), Italien, Sverige och Norge (1911 var i A. antalet i Sverige och Norge födda 12,106, d. v. s. omkr. ¼ af alla i Canada bosatta svensk- l. norskfödda pers.). Indianernas antal 1916 var 8,682, hvilket visar en tillväxt på 594 pers. sedan 1911, och af dem voro 2,096 romerska katoliker, 1,550 metodister och 1,093 hedningar. Omkr. hälften af indianerna talade engelska, omkr. ¼ kunde läsa engelska och 67 talade franska. Indianernas jordegendom uppskattades s. å. till 12,6 mill. doll. och deras sammanlagda årsinkomst till 0,6 mill. doll. -- A. är öfvervägande jordbruksland, och den odlingsbara jorden beräknas utgöra 0,4 mill. kvkm., hvaraf f. n. omkr. 8 proc. bearbetas. Viktigaste jordbruksalster äro hvete, hafre, majs, ris, lin och potatis. Skördens totalvärde 1920 var omkr. 204 mill. doll. 1880--1900 var A. det viktigaste kreaturslandet i Amerika, men boskapsskötseln har sedan alltmer fått vika för jordbruk. 1921 funnos 0,9 mill. hästar, 0,42 mill. kor, 1,43 mill. andra nötkreatur, 0,57 mill. svin, 0,52 mill. får och 4,96 mill. fjäderfä. Mejeriprodukternas värde beräknades till 34 mill. doll. 1920. Stenkolsarealen i A. beräknas till omkr. 43,000 kvkm. och dess mäktighet till 90,000 mill. ton. S. å. brötos i A. öfver 6,9 mill. ton kol. Naturgas har upptäckts på flera platser i obegränsad kvantitet. Totalvärdet af mineralprodukter i A. var 33,7 mill. doll. 1920. Äfven den industriella produktionen är högt utvecklad, särskildt beträffande tillv. af lifsmedel, järn-, glas- och trävaror. 1918 funnos 1,252 fabriker med ett anläggningskapital af 61,4 mill. doll. och 82,2 mill. doll. tillv.-värde. De viktigaste exportvarorna äro spannmål, boskap, fläsk, smör och kol. Järnvägarnas längd var 7,557 km. och telefonlinjernas, som mest tillhöra provinsregeringen, öfver 50,000 km. 1921. -- A:s styrelse är ordnad på samma sätt som öfriga provinsers i Canada (se d. o., sp. 1075). Dess lagstiftande församling räknade 61 medl. 1921. Till Canadas parlament sänder A. 6 senatorer och 12 underhusledamöter. För undervisningen finnas 3 normalskolor, i Calgary, Camrose och Edmonton, samt sedan 1907 ett universitet i provinshufvudstaden Edmonton. 1920 funnos sammanlagdt 3,154 skolor med 121,567 lärjungar. E. A--t. Albertazzi, Adolfo, italiensk författare, f. 1866 i Bologna, lärare i italiensk litteraturhistoria vid tekniska institutet där, har författat både litteraturhistoriska arbeten och noveller: Romanzieri e romanzi del 500 e del 600 (1891), Parvenze e sembianze (1892), La contessa d’Almond (1893), L’ave (1894), Ora e sempre (1898), Novelle umoristiche (1900) och La storia del romanzo in Italia (1905) m. fl. R--n B. *Alberti, Peter Adler, kvarstannade som justitieminister äfven efter ministärens ombildning 1905 och visade stor duglighet och själfständighet, hvilket yttrade sig däri? att han ständigt bröt