skådespel af Kalidasi" (1906). I Kuno Amérs skolår, en pedagogisk lärodikt (1918) framställer han sin personliga uppfattning af en skolmans och uppfostrares kall. A. M. A. Andersson, Nils Bernhard, bokbindare, f. 27 maj 1858 i Falun, lärde yrket i Gäfle och Stockholm 1873-79, då han erhöll ett statens rese- stipendium och for till Paris, där han arbetade hos olika firmor, hvarefter han återvände till Stock- holm, anställd hos bokbindare I. A. V. Lind- mansson, hvars firma för af A. verkställda arbeten erhöll stora guldmedaljen på utställningen i Kö- penhamn 1887. S. å. upprättade A. eget bok- binderi i Stockholm, hvilket 1917 ombildades till aktiebolag och som står i främsta ledet inom sitt fack i vårt land. A:s specialitet är handförgyll- ning; utom den finare biblioteksinbindningen och lyxband har A. företrädesvis framställt adresspermar och diplomband. Sedan 1897 är A. styrelseledamot i Stockholms bokbinderimästareförening. R-n B. Andersson, Lars Ivar, läkare, f. 26 febr. 1860 i Nora, blef student i Uppsala 1878, med. licentiat vid Karolinska institutet 1888 och med. hedersdoktor 1907. Efter åtskilliga förordnanden i militär och civil sjukvård blef han sundhetsin- spektör i Stockholm 1891 och förste stadsläkare där 1898. A. har varit led. i flera kommittéer (för åtgärder mot smittsamma könssjukdomar, för revision af lagstiftningen mot yrkesfara, för revi- sion af rikets hälsovårdsstadga) och utgett ett fler- tal uppsatser, utredningar, betänkanden hufvud- sakligen på det hygienisk-epidemiologiska området samt Stockholms stads hälsovårdsnämnds berättelse sedan 1898. J. K. Andersson, Per, industriidkare, kommunal- och riksdagsman, f. 3 febr. 1861 i Gunnarskog, Värmlands län, bondson, började som bysmed, öfvertog ett litet gjuteri ("Igelska verkstaden") i Arvika, utvidgade det och började tillverka äfven landtbruksmaskiner. Firman öfvergick 1899 till "A.-b. Arvika verkstäder", med ett 20-tal arbetare och med A. som disponent. 1918 hade arbetarantalet ökats till of ver 1,000. Kriget hade gett ökad sysselsättning åt verken, hvilkas namn ändrats till "A.-b. Arvikaverken". A. afgick 1917 från disponentskapet, men kvarstod i styrelsen. A. har dessutom varit disponent för Arvika elektriska a.-b. och styrelseled, i andra företag. Han har många år varit stadsfullmäktiges ordf. och led. af landstinget samt vice ordf. i handelskammaren för Värmland, Dal och Bohuslän. 1909-12 var han, vald af Jösse domsaga, led. (högerman) af Andra kammaren. Han var under kristiden led. af produktionskommittén och bränslekommissionen, hvars ordf. A. är sedan juni 1918. T. B--l. Andersson, Bror John Fritiof, ingenjör, donator, f. 14 mars 1862 i Köpenhamn af svenska föräldrar, studerade vid flottans minskola och Tekniska högskolan samt anställdes 1884 vid Stockholms Belltelefon-a.-b:s ingenjörskontor, men öfvergick 1890 i telegrafverkets tjänst, hvari han först som ingenjör, sedan som telefonombud kvar- stod till 1901. 1890-1902 innehade A. i Stock- holm John Anderssons elektrotekniska byrå, och sedan 1901 är han verkst. direktör i A -b. Svensk normaltid. Han stiftade 1901 och blef 1902 ensam innehafvare af Åskledar-kontroll-anstalten i Stockholm. Denna har till uppgift att insamla material för vetenskapligt studium af företeelser samman- hängande med åskväder, upprätta statistik rörande sådana, tillhandagå allmämneten med råd och upp- lysningar till skydd mot blixtens härjningar samt kontrollera och upprätta förslag till åskledaranlägg- ningar, men ej att utföra sådana. A. och hans hustru donerade 1918 till Uppsala universitet fastigheter, värderade till 600,000 kr., och upprättade i samband därmed B. John F. och Svea An- derssons stiftelse, hvilken skall förvalta donationen, lämna medel till en professur i "Elek- tricitetslära med särskild hänsyn till atmosfäriska elektriska urladdningar", samt har fått till sig öfverlåten Åskledar-kontroll-anstalten. Denna före- stås dock fortfarande af A., men dess samlade erfarenheter, statistik m. m. öfverlämnas till inne- hafvaren af professuren för vetenskaplig behand- ling. - A. har haft måoiga kommunala förtroende- uppdrag (bl. a. var han 1908-10 stadsfullmäktig i Stockholm). Han eger (sedan 1911) Vallstanäs säteri i Uppland och har egnat stort intresse åt jordbrukets industrialisering samt omläggning för elektromaskinell djuparbetning af jorden, bärgning af skörden m. m. Fmn. Andersson, Nils, kännare och samlare af svensk folkmusik, f. 29 juli 1864 i Hofterup, Mal- möhus län, d. 31 mars 1921 i Lund, blef student där 1886, filos. kandidat 1889, juris kandidat 1892 och stadsnotarie i Lund 1901, t. f. revisionssekre- terare 1915, tjänstgjorde som sekreterare i andra försvarsberedningen 1912 och i 1914 års riksdags försvarsutskott, som sakkunnig ang. omorganisatio- nen af armémusiken 1915-16 och ang. ändringar i den kommunala rösträtten 1917 samt var förlik- ningsman i arbetstvister inom södra distriktet sedan 1913. A. egnade sig alltifrån 1880-talet åt folk- musikforskning, upptecknade flitigt gamla vallåtar, vismelodier, gånglåtar, polskor o. s. v. från Skåne och nordliga landskap, främjade kraftigt spelmans- täflingarna (se vidare d. o.), inlade stor förtjänst om Svenska folkmusikkommissionen (se Låt) och offentliggjorde i landsmålsföreningarnas tidskrift en stor samling Skånska melodier upptecknade (1895 -1916) och ett antal Skånska danser (1895) samt skref flera bidrag till tidskrifter, förutom juridiska uppsatser. Vid sitt frånfälle hade han under arbete ett större samlingsverk af flera tusen melodier. E. F--t. *Andersson, K. F. Gunnar, blef 1906 lektor i botanik vid Skogsinstitutet och 1909 professor i ekonomisk geografi vid Stockholms handelshögskola, där han skapat ett geogra- fiskt institut och ett råvarumuseum. Han lämnade dec. 1920 sekretariatet i Sv. sällskapet för antropologi och geografi och erhöll samtidigt Wahlbergsmedaljen i guld för sina förtjänster om den svenska geografiska forskningens utveckling. För denna har han ej minst