Anderviken, hamn i Södermanlands län, Vagnhärads socken, 4 km. n. n. ö. om Trosa vid Andersviken, som i s. utmynnar i Gålöfjärden. Kalkbruk. I grundpengar uppburos i A. 212 kr. 1919. E. A-t. *Andfåglar (sp. 961). Sjöorren benämnes äfven hafsorre. (Sp. 963) Skedanden benämnes äfven leffelanden. Andhål, zool. Se Trakéer 2. *Andishan (Andidsjan). Vid jordbäfningen 1902 omkommo omkr. 5,000 människor och förstördes 16,000 hus. A., som sedan blifvit återuppbyggdt, hade 82,235 inv. 1911. Andispråket. Se Kaukasiska språk. Andkhui, engelsk namnform för Andchoi (se d. o.). *Andliga förbehållet i Augsburgfreden 1555 innebar, att de präster, särskildt prelater, som från katolska kyrkan öfvergingo till den evangeliska, därmed ansågos ha afstått från sina dittillsvarande kyrkliga värdigheter och till dessa hörande beneficier. Det intogs i fredsfördraget och proklamerades som rikslag, men med bifogad uttrycklig förklaring, att de evangeliska ständerna ej biträdt det. Jfr Restitutionsedikt. *Andning. Om konstgjord andning se d. o. Andningsrör, zool. Se Trakéer 2. Andningsrötter, bot., riktigare namn i st. f. andrötter (se d. o.). And- och ankrätter, kokk. Af andfågel kunna framställas flera förträffliga rätter, i synnerhet af gräsanden, antingen den är vild (and) eller tam (anka). Äfven andra arter af andfåglar kunna anrättas, såsom viggen, svärtan, knipan, alfågeln, ejder, dock med nödig försiktighet för att få bort den något traniga smaken. Särskildt omtyckta äro stekta andungar anrättade på olika sätt, t. ex. med madera, med oliver eller på flera andra sätt. Unga ankor bli särdeles goda, med surkål, med kastanjer, rödt vin, fågellefver o. s. v. (caneton rouennais). Andomatunum, stad. Se Langres. Andorn, bot. 1. SeLycopuseuropæus. - 2. Svart and or n. Se B allo t a. Suppl. *Andover, stad i engelska grefsk. Southampton, 20 km. n. v. om Winchester. 11,826 inv. (1921). A. har mälterier och ett stort järngjuteri. Gamla, antagligen brittiska förskansningar och ruiner af romerska landtgårdar finnas i närheten. Får- och humlemarknaderna i den närliggande byn Weyhill voro fordom bland de största i England. Andoyer [ädrøaje], Marie Hetnri, fransk astronom, matematiker, f. l okt. 1862 i Paris, professor i matematisk astronomi vid universitetet i Paris, har utom en mängd teoretisk-astronomiska och matematiska afh. publicerat flera läro- och handböcker inom samma områden samt Nouvelles tables trigonométriques fondamentales (1911) och Nouvelles tables trigonométriques fondamentales (valeurs naturelies} (3 bd, 1915, 1916, 1918). B-d. Ändrade, Olegario Victor, sydamerikansk skald, f. 1838 i Uruguay, d. 1883, tillhörde den romantiska riktningen och kallades den amerikan- ske Victor Hugo. A:s fosterlandskärlek inspire- rade honom till dikten Mi patria (1856), som prisbelönades. Hans två största dikter äro La Atlàntida (1881) och El Prometeo (1877). Poem af mindre omfattning äro El Nido de cóndores (1877), San Martin (1878), Al general Lavalle, Canto á Victor Hugo, El Arpa perdida och La noche de Mendoza. A. var äfven redaktör för flera tidningar, i hvilka organ han kämpade för en fosterländsk politik i bästa mening. Ad. H-n. *d'Andrade, Fr., dog 8 febr. 1921 i Berlin. *Andræ (sp. 979), K. K. G. - Hans son P o vi A., f. 1843, juris kandidat 1868, fullmäk- tig i finansministeriet 1875, amtsförvaltare i Skan- derborg 1889-94, har skrifvit Via Appia (1882 -89) samt utgett bidrag till sin faders biografi, delvis efter dennes egna anteckningar: Geheimekon- ferensraad C. C. A. (3 dir, 1897-1911; suppl. 1912), hvari ingår A:s brefväxling med F. Læssöe, A. og fellesforfatningen (1903), A. o g hans opfin- delse Forholdstalsvalgmaaden (1905; 2:a uppl. 1907), hvarjämte han utgett sin moders "Geheime- raadinde A:s politiske dagböger" (3 bd, 1914-20), hvari meddelas A:s politiska samtal med Hall och Krieger 1854-63. . E. Ebg. Andra gardesregementet. Se Göta lifgarde. *Andra Göta artilleriregemente fick dec. 1904 namnet Smålands artilleriregemente (se d. o.). Regementet har numera 8 kanon- och 3 fälthaubitsbatterier. C. O. N. *Andra Göta trängkår fick dec. 1904 namnet Östgöta trängkår (se d. o.). Andra lagutskottet. Se Lagutskottet. Suppl. *Andra lifgrenadjär-regementet, hvars rekryteringsområde med hänsyn till värnpliktigt manskap är oförändradt, skall förläggas till Linköping, där kasernbyggnader äro under uppförande. Se W. Stenhammar, "Östgöta kavalleriregemente i Karl XII:s krig" (1918). C. O. N. *Andrassy. - 2. Grefve Julius (Gyula) A. skilde sig 1905 under Tiszas strid mot ob- struktionen i umgerska deputeradekammaren (se Tisza, sp. 149) definitivt från det liberala regeringspartiet och slöt sig som ledare för den utbrutna gruppen, "författningspartiet", till koali- tionen af oppositionspartier. I Wekeiies koali- tionsministär (april 1906-jan. 1910) var A. in- rikesminister, närmade sig därefter åter Tisza och ingick i dennes "nationella ar.betsparti", men höll sig på partiets ytterkant och ingick ej i regerin- gen. Under Världskrigets första år stödde han regeringen och utgaf en broschyr i dess anda om ansvaret för krigsutbrottet (Wer hat den krieg verbrochen?, 1915; utdrag i svensk öfv., "Ryss- land och Serbien", s. å.). Småningom började han af bekymmer för monarkiens öde i händelse af centralmakternas nederlag arbeta för en uppgörelse med ententen och samverkade därvid i viss mån med Károlyi. Han utnämndes 24 okt. 1918 till österrikisk-ungersk utrikesminister och förklarade sig 27 okt. i en not till Wilson beredd till freds- förhandlingar med de allierade "utan att afvakta resultatet af andra underhandlingar", d. v. s. med brytande af det förbund mellan Österrike- Ungern och Tyskland hans fader och Bismarck grundlagt. A. var monarkiens siste utrikesminister och af gick i sammanhang med dess upplösning, 3 nov. I ungersk politik har han sedermera, som medlem sedan jan. 1920 af (nationalförsamlingen, till-