Anna. 1. (Donna A.) Högdramatisk kvinnoroll (guvernörsdotter; sopran) i operan "Don Juan" af Mozart (se denne, sp. 1258 och 1260). -- 2. Kvinnoroll (munter subrett; sopran) i operan "Friskytten" (Der freischütz) af K. M. v. Weber (se denne, sp. 941). -- 3. Kvinnlig hufvudroll (sopran) i operan "Hvita frun" (La dame blanche) af Boïeldieu (se denne). Annabergit, miner. Se Nickelblomma. Anna Boleyn [bu'lin]. 1. Engelsk furstinna. Se Anna 2, sp. 1069. -- 2. Opera med text af Romani och musik af Donizetti (se denne), uppf. i Stockholm 1844. Anna Karenina, berömd roman af L. Tolstoj (se denne, sp. 304--305), i dramatisering uppf. i Stockholm 1912. Anna Stuart [stjo'ət]. Se Anna, engelska furstinnor 5. Anneberg--Ormaryds järnväg (sign. A. O. J.), smalspårig (0,600 mm.), 7,1 km. lång, inom Jönköpings län belägen järnväg, som eges och trafikeras af Anneberg--Ormaryds järnvägs-a.-b., Jönköping. Banan, som sträcker sig från Ormaryds station (12 km. ö. om Nässjö) å Nässjö--Oskarshamns järnväg i nordvästlig riktning till Smålands Anneberg, erhöll koncession 9 okt. 1908 och trafiktillstånd 23 mars 1909. Vid 1920 års slut utgjorde den bokförda byggnads- och förrådskostnaden 274,417 kr., hvaraf för banan med husbyggnader 128,967 kr. och för rullande materiel 56,799 kr. Aktiekapitalet uppgick till 200,000 kr. <tab>F. P. Annecy-sjön [ans<over>i</over>-], fr. Lac d'Annecy, sjö i franska dep. Haute-Savoie, berömd för sin naturskönhet. Dess aflopp är Thiou, biflod till Rhônes biflod fr. v. Fier. A. är 14 km. lång, 1--3,5 km. bred och 62 m. djup. Den ligger 446 m. ö. h. och omges af ängar, vinplanteringar, byar och slott samt höga berg, bland dem Tournette (2,357 m. ö. h.). I A. finnas rester af pålbyggnader. <tab>E. A--t. Annedals församling. Se Göteborg, sp. 894. Annelund. Se Ling, sp. 667. *Annerstedt. -- 3. P. S. Ludvig A. var vid 1904 års riksdag ordf. i särskilda utskottet <img l>

för läroverksfrågans behandling. Han biträdde 1902 Oskar II vid utarbetandet af dennes skiljedom mellan Tyskland, England och Förenta staterna om vissa ersättningsanspråk på Samoa. A. afled 20 nov. 1904 i Stockholm. Jfr biografier öfver A. af I. Afzelius i "Tidsskr. for retsvidenskab", 1905) och af E. T. Marks von Würtemberg och G. Jacobson (i "Svenskt biografiskt lexikon", II, 1920). -- 4. Claes A. erhöll 1904 afsked från platsen som universitetsbibliotekarie och lämnade 1907 ordförandeskapet i landstinget. Han blef teol. hedersdoktor i Uppsala 1917. A. har vidare författat bl. a. Olof Rudbeck den äldre (i Fören. Heimdals folkskrifter, n:r 85. 1905) och Fältmarskalken grefve Magnus Stenbock (i "Sv. akad:s handl. ifrån år 1886", d. 20, 1905) samt fortsatt sitt monumentala verk Upsala universitets historia med bd II, 1--2 och III: 1--2 (1908--14, belönadt med Letterstedtska priset 1909 och 1915), <img r>

omfattande tiden till 1792, hvartill slöto sig ytterligare 4 bd Bihang (1910--13), det hela 4,555 sid. Som ett uttryck af beundran och tack för detta storverk, hvars like knappast något annat universitet torde ega, hyllade honom 1921 Större akad. konsistoriet och öfverlämnade en af E. Lindberg utförd guldmedalj med A:s porträtt. Därjämte har A. utgett ytterligare bd 3--4 af "Bref af Olof Rudbeck d. ä. rörande Upsala universitet" (t. o. m. 1702; 1905). An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur?, lat. Se Quantilla prudentia. *Annexhemman. Dessa i de forna danska provinserna förekommande, till aflöning åt prästerskapet där anslagna hemman skola numera i likhet med prästerskapets öfriga löneboställen utarrenderas enligt bestämmelserna i ecklesiastik boställsordning 9 dec. 1910 och förordn. 15 sept. 1911 ang. utarrendering af prästerskapets löneboställen. Arrendet af desamma ingår, efter hand som nya löneregleringar jämlikt lagen 9 dec. 1910 om reglering af prästerskapets aflöning träda i kraft, bland de prästerliga aflöningstillgångarna i det pastorat, inom hvilket de äro belägna, dock att, där arrendet af dylikt hemman vid 1913 års utgång tillkom präst i annat pastorat eller ingick till prästerskapets löneregleringsfond, arrendet i stället skall ingå till kyrkofonden och förty disponeras för ändamål, hvarom förmäles i lagen 9 dec. 1910 om kyrkofond. <tab>A. W. D. Anngångsringning. Se Klocka, sp. 315. Anniviers [anivj<over>e</over>], Val d' (ty. Eivischtal l. Einfischtal), en trång, skogig dal i kant. Valais, Schweiz, genomfluten af Rhônes biflod Navigenze. Omkr. 2,200 katolska, fransktalande inv. A. är berömdt för sin naturskönhet och mycket besökt af turister. *Annons. Se vidare Legala annonser. Annuaire général de la France et de l'étranger [annu<over>ä</over>r ʃenera'l də la frãs ä də letrãʃ<over>e</over>], en årsbok, utg. af Comité du livre, ett 17 april 1916 bildadt, under regeringens beskydd ställdt franskt sällskap, med uppgift att, hufvudsakligen genom tryckta skrifter, i utlandet värna och sprida franska kulturens goda namn och rykte och för att i Frankrike göra utlandet närmare kändt. Årsboken, som utkom första gången 1919, lämnar uppgifter om de olika ländernas politiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Synnerligen detaljerade äro dessa uppgifter i fråga om Frankrike, åt hvilket egnas två tredjedelar af bokens sidotal. Årsboken är tydligen afsedd att uttränga "Almanach de Gotha". Annual register [ä'njuəl re'dʃistə], en engelsk