*Appellöf, J. J. A., utnämndes 1910 till pro- fessor i jämförande anatomi vid universitetet i Uppsala, valdes till led. af Vet. akad. 1919 och af Vet. soc. i Uppsala 1920. A. dog 5 jan. 1921. Bland hans på senare år utgifna vetenskapliga arbeten må framhållas Undersögelser över hummeren (Homarus vulgaris) med særskilt hensyn til dens optræden ved Norges kyster (1909; belönad med J. Frieles guldmedalj). L--e. Appelsbosch, missionsstation. Se Mission, sp. 673. *Appenzell. A.-Inner-Ehoden omfattar 172,59 kvkm., hvaraf 86,9 proc. produktivt land. *Apperception. Se Dröm och Wundt, sp. 1213. *Appian, A., f. 28 aug. 1818 i Lyon, dog 29 april 1898. *Appiska vägen. Här visas i bild ett stycke af den antika Appiska vägen (med romerska grafvår- dar), till skillnad från Via appia nuova, som ses i hufvudarbetets fig. Appleby [ä'pəlbi], stad i engelska grefsk. Westmorland, 46 km. s. ö. om Carlisle, på högra stranden af Eden. 1,786 inv. (1921). I A. finnes en redan år 1088 omtalad, 1686 restaurerad, väl bibehållen borg. E. A-t. Applecross [ä'pəlkrås], bergfylld halfö i skotska grefsk. Ross and Cromarty, omgifven af Loch Torridon i n., Innersound i v. och Loch Carron i s. Högsta punkten är Ben Bhan (895 m.). På A. brytes kopparmalm. På västkusten ligger fiskeläget A. med 1,119 inv. (1921), mest gaeler. E. A-t. Appleton [ä'pəltn], stad i Wisconsin, Förenta staterna, vid de i den till Green bay af Michigansjön flytande Fox river belägna Grand chutefallen, hvilka lämna drifkraft till en mängd industriföretag (pappersbruk, klädesfabriker, sågverk m. m.), samt vid Chicago- och nordvästjärnvägen. Där finnas stora bryggerier, gjuterier, stolfabriker m. m. 19,561 inv. (1920). E. A-t. Appleton [ä'p9ltn], William Archibald, engelsk arbetarledare, f. 31 dec. 1859 i Notting- ham, arbetade inom spetsindustrien till 1896 och var 1896-1907 sekreterare i detta yrkes fack- förbund. Sedan 1907 har han varit sekreterare för den stora fackföreningssammanslutningen Gene- ral federation of trade unions. A. var under Världskriget en tid 1917 officiell rådgifvare åt regeringen rörande arbetarfrågor. Han har utgett tidskriften "The federationist" och en mängd broschyrer i fackföreningsfrågor. V. S-g. *Applikatur, mus. Se Fingersättning. *Apponyi. -- 3. Grefve Albert A. var un- dervisningsminister i Wekerles koalitionsministär april 1906-jan. 1910 och sökte som sådan ge ungerska språket förhärskande ställning i alla folkskolor, oberoende af skolbarnens nationalitet. Under Världskriget stödde han Tiszas utrikespoli- tik, men var mera benägen för inre reformer än denne och inträdde maj 1917 som undervisnings- minister i ministären Esterházy, h vilken post han bibehöll äfven under Wekerle, aug. 1917-okt. 1918. Han blef 1919 (partilös) led. af nationalför- samlingen, sändes 1920 till Paris som ledare för ungerska fredsunderhandlardelegationen och sökte där med stor energi, men i stort sedt utan resultat utverka lindringar i de af segrarna be- stämda fredsvillkoren; före fredsfördragets under- tecknande (4 juni) hade A. nedlagt sitt förhand- larmandat. A. utgaf 1912 memoaranteckningarna Le-benserinnerungen eines staatsmannes. V. S-g. Appressörier, bot. Se Hapterer. Approbationsmönstring, krigsv. Se Kassation 2. Apremont [aprmå'], by i franska dep. Meuse, ö. om S:t Mihiel, var jämte den bredvid liggande skogen under Världskriget föremål för långvariga och förbittrade strider, särskildt under tiden nov. 1914--april 1915 mellan tyska arméafdelningen Strantz och franska 1:a armén. Jfr Ailly. Suppl. H. J-dt. Apricapasset, pass i Bergamaskeralperna, 1,234 m. ö. h., mellan Edolo, i Val Camonica, och Tresenda, i Val Tellina. Apricena [-tʃe'na], stad i italienska prov. Foggia, 10 km. n. ö. om San Severo, vid järnvägen Ancona--Foggia. 8,226 inv. (1911). Vinodling och osttillverkning äro hufvudnäringar. I närheten finnas marmorbrott. E. A-t. *April. Medeltemperaturen varierar mellan -5° (Karesuando) och +5° (syd- och västkusten); medelnederbörden mellan 8 mm. (Karesuando) och 50 mm. (Borås). Apsidialkapell. Se Apsis och Kapell 1. Aptenody^idæ, zool. Se Pingvinerna. Apterygfdæ, zool., en afdelning inom struts- fåglarnas underklass; det enda hithörande släktet är Apteryx (se d. o.). Apterygoge'nea, zool. Se Hoppstjärtar och Insekter, sp. 708 och 717. Apterygota, zool., liktydigt med Apterygogenea. Se Hoppstjärtar och Insekter, sp. 717. Aptitreflexen, fysiol. Se Magsaft. Aptychus, paleont. Se Ammoniter, fig. 4. Apulo [apo'lå], sjö. Se Ilopango. Apure, stat i nordvästra Venezuela, mellan staterna Zamora och Guárico i n., Orinoco i ö. och