247 Apus-Aragua 248 republiken Colombia i s. 76,500 kvkm. 30,527 inv. (1919), 0,4 på l kvkm., samt omkr. 2,000 oberoende indianer. A. bildar den lägsta och jämnaste delen af Venezuela, vattnas af en mängd bifloder till Apure, Meta och Orinoco samt är rikt på boskap, både vild och tam. Dess största export är muldjur. Hulvudstad är San Fernando de A. med omkr. 3,000 inv. E. A-t. Apus (af grek. nekande a och pus, fot), Apodia. Se Missbildning, sp. 660. *Aqua bromata Erlenmeyeri. Se Erlen- meyers bromvatten. *Aquæ. A. Herculis. Se Mehádia. - A. Mariæ. Se M a r i e n w a t e r. Aquædu'ctus Sylvli, anat. Se Hjärnan, sp. 829. *Aquila. Hufvudstaden A. grundlades omkr. 1240 af kejsar Fredrik II och hade 21,724 inv. 1915. *Aquila, astron. Se vidare örnen. A'quila chrysaétus, zool. Se Kungsörn. 'Aquileja tillhör sedan freden i S:t Germain 10 sept. 1919 Italien. Aquiry, flod i Syd-Amerika. Se A c r e. Suppl. 'Araber. Bilder af araber meddelas å pl. Asiatiska folk (till art. Asien) och Afri- kanska folk (till art. Afrika). *Arabi (Achmed A. pascha) dog 21 sept. 1911 i Kairo. __ Ara'bia Petræa. Se Petreiska Arabien. Arabido'psis Heynh., bot., örtsläkte af fam. Crucijeræ, nära släkt med Arabis. I Sverige före- kommer tämligen allmänt på backar och hällar A. thaliana (Arabis thaliana}, som är en spenslig, blågrön ört, blommande på våren med små hvita blommor. G. L-m. *Arabien. Det är sydöstra (ej nordöstra, såsom det uppges å sp. 1270) hörnet af A., som upptas af öknen Robaʿ-el-Chali). Enligt den numera vanligaste beräkningen uppskattas A:s hela areal till omkr. 3 mill. kvkm. med 3,047,000 inv. Genom Världskriget förlorade Turkiet sina besittningar i A., som f. n. omfattar följande 9 politiskt mer eller mindre skarpt af gränsade områden: <table b> <td> <td c>kvkm. <td c>inv. <td>Konungariket Hedjas <td v2 r>259,000 <td v2 r>750,000 <td>Emiratet Kerak (Transjordanien) <td>Imamatet Jemen <td r>194,000 <td r>1,000,000 <td>Sultanatet Oman <td r>200,000 <td r>500,000 <td>» Kueit <td v4 r>2,114,000 <td v4 r>747,000 <td>Emiratet Nedjd och Hasa <td>» Djebel Schammar <td>» Asir <td>Brittiska protektoratet Aden <td r>233,000 <td r>50,000 </table> I nordvästra A. går Hedjasbanan (se d. o. och Turkiet, sp. 392) från Damaskus till Medina (1,305 km.), men f. ö. saknar A. fortfarande järnvägar. De viktigaste städerna äro: Mekka, Medina, Djidde, Janbo el-Bahr, Mokka, Hodeida, Maskat och Kueit. (Se kartan till art. Persien, där dock de nya politiska gränserna naturligtvis ej finnas angifna.) E. A-t. *Arabis, bot. I Sverige finnas 6 arter, af hvilka A. hirsuta, lundtraf, luddvårel, som före- kommer på torra ängar, är den vanligaste. G. L-m. 'Arabiska hästen. Se Hästen, pl. I. *Arabiska litteraturen. I st. f. Ib n -Ha m- k a l (sp. 1278) bör stå I b n - H á u k a l (se d. o.). El-Mubarrad (sp. 1279) dog 898. Den asp. 1281 nämnde Jacgut hette J ak ut (se d. o.). Det af el-Beidàvi (sp. 1282) utg. arbetet heter "Anwár et-tanzil" (Uppenbarelsens ljus). Arablt, kem., en femvärdig alkohol af samman- sättningen CH2 (OH) . (CHOH)3 . CH2 OH, som bil- das vid reduktion af sockerarten a r a b i n o s (se P en tös somt Sockerarter, sp. 228). Den är optiskt aktiv, i olikhet med den stereoisomera alkoholen x y l i t. K. A. V-g. Arabklr, stad i turkiska vilajetet Mamuret ul-Asis, 163 km. s. ö. om Sivas, vid en liten biflod till Eufrat. Omkr. 20,000 inv., hvaraf */« armenier och resten turkar. A. växte upp först på 1800- talet, har åtskillig bomullsindustri och är bekant för sina frukter. 1895 var A. platsen för stora turkiska massakrer på armenierna. E. A-t. *AracajU ligger på högra stranden af den segelbara Eio Cotindiba, 12 km. från Atlanten, vid järnvägen till Simao Diaz inne i landet. Omkr. 32,000 inv., delvis ättlingar af de indianske tupierna. A. har järngjuterier, tvål- och klädes- fabriker samt exporterar socker, brännvin, kakao, kaffe, salt, bomull och hudar. E. A-t. Arachi'dmandel, Arachidnötter, bot., frukterna eller fröna ("jordnötter") af Arachis hypogæa. Se Arachis. Arachi'dolja, bot. tekn., olja, som erhålles genom pressning af fröna af Arachis hypogæa (se Ara- chis). G. L-m. Arachnlder (lat. Arachnoidea), zool. Se Spin- deldjur. Arachnoidealvilli, anat. SePacchioniska granulationer. Arachosia. Se Kandahar 1. Ara'cium Neck., bot., örtsläkte af fam. Compo- sitæ, af d. Ligulifloræ, intagande en mellanställ- ning mellan Crepis och Hieracium. I Sverige finns l art, A. paludosum (Crepis paludosa, Hieracium paludosum], k ä r r f i b l a, som är en till l m. hög, mångbladig ört med groftandade blad och gula blommor, växande mindre allmänt i fuktiga lundängar i hela landet. G. L-m. Ära coeli [séli; lat., "himmelsaltaret"], eg. S. Maria in A., kyrka i Kom (se d. o., sp. 678). *Arad. 1. Komitatet A. tillhör sedan freden i Neuilly 5 juni 1920 Rumänien. Af befolkningen, 351,222 pers. (1910), hade 65,3 proc. rumänska, 22,2 proc. ungerska och 9,s proc. tyska till mo- dersmål. - 2. Staden A. hade 63,166 inv. 1910, hvaraf 73 proc. hade ungerska, 16,3 proc. rumänska och 6,9 proc. tyska till modersmål. Den midt emot A. belägna köpingen N y a A. (ung. Uj-Arad, rum. Aradul neo} har omkr. 6,000 inv. Där bildades 15 maj 1919 en motregering under Julius Karolyi mot bolsjevikregeringen i Budapest. Den flyttade efter några dagar till Szeged. l-2. E. A-t. Aradul neo, köping. Se A r a d 2. Suppl. Äræ Fläviæ, nu Rottweil i Wtirttemberg med en hel del fornlämningar ända från Flavius Vespa- sianus, som grundlade staden, troligen 74 e. Kr. Mynt äro funna t. o. m. kejsar Valens. Jfr A gri d e c u m a t e s. 3. C. * Aragua, sedan 1904 stat i Venezuela, gränsar