249 Arakan-Arbetarfrågan 250 s. till Cojedes och i v. till Carabobo. 5,600 kvkm. 118,685 inv. (1918), 20 på l kvkm. A. är frukt- bart och hälsosamt. Hufvudnäringar äro boskaps- skötsel (nötboskap, svin och getter) samt odling af kaffe, socker och kakao. Hufvudstad är Maracay och de största städerna Villadecura och La Vic- toria, hvardera med omkr. 15,000 inv. E. A-t. *Arakan. Divisionen omfattar 38,347 kvkm. med 839,896 inv. (1911) och indelas i 4 distrikt: Akyab, Norra A. (3,885 kvkm., 22,234 inv. s. å.), Kyaukpyu och Sandoway. Arakan Yoma [äräkä'n 1. orakad jáu'mä], bergs- kedja i Nedre Burma, i östra delen af Arakan, utmed östra stranden af Bengaliska viken, från berglandet Manipur i n. till Kap Negrais i s. Preparisön, Kokosöarna, Andamanerna och Nikobarerna äro dess fortsättning i Indiska oceanen. Medelhöjden är 1,000 m., och högsta delen når i n. i Chittagong 2,164 m. Viktiga pass äro Dalet och passet mellan floderna Aeng och Irawadi (1,420 m.). E. A-t. Arakinsyra, kem., fettsyra (se d. o.), som fått namn af sin förekomst i jordnötolja, af Arachis hypogæa. Den förekommer af ven i kakaofett samt (till 4 proc.) i rofolja. Dess kemiska formel är C20 H40 02. K. A. V-g. Ara'neus, zool. Se Hjulspindlar. Aranjo [ara^chå], Manuel. Se Salvador, sp. 540. Aranyos [Vranjåj], eg. "guldförande", 130 km. lång biflod fr. h. till Maros, upprinner på Bihar- bergen och flyter igenom det rumänska Trans- sylvanien. E. A-t. *Aranäs. På bekostnad af filos. doktor G. Ekman började B. Schnittger 1916 en utgräfning af medeltidsruinen vid A. Om den därvid funna märkliga järnhjälmen se B. Schnittger, "Hjälmen från Arnäs" (i "Fornvännen", 1920). Aranöarna [ä'ron-] 1. Arranöarna. Se A r r a n 2 och 3. ArapáYma gi'gas, zool., en till underordningen Malacopterygii hörande fiskart, som är den största af Syd-Amerikas sötvattensfiskar; den uppges bli 5 m. lång och väga ända till 200 kg. Den är allmän i Brasiliens och Guyanas större floder. Köttet är välsmakande och exporteras i saltadt tillstånd. L-e- Arappukkottai. Se Aruppukkottai. Suppl. Arati, ind. myt. Se R a t i. AräVca. 1. En 725 km. lång biflod fr. v. till Orinoco, som delvis bildar gräns mellan Colombia och Venezuela. - 2. Kommissariat i sydameri- kanska republiken Colombia, på gränsen till Vene- zuela. 4,922 inv. (1912). - 3. Hufvudstad i kommissariatet A., vid floden A., på gränsen till Venezuela. Omkr. 4,000 inv. 1-3. E. A-t. *Aráil/co, provins i Chile, omgifven af Stilla hafvet i n. och v., Cautin i s., Malleco, Biobio och Concepción i ö. 5,669 kvkm. 74,974 inv. (1918), 13 på l kvkm. Östra delen är fylld af de med araucariaskogar klädda Anderna, den västra jämn och bördig. Grufindustrien är utveck- lad. En 1890 öppnad järnväg leder från Con- cepción till Curanilahue inuti landet och för öfver Biobiofloden på en 1,889 m. lång bro. A. omfat- tade förr af ven prov. Biobio m. m. Hufvudstaden Levu (Lebu), vid en bukt af Stilla hafvet, 89 km. s. om Concepción, med h vilket det har järn- vägsförbindelse, har omkr. 5,000 inv. E. A-t. Arawaker. Se Indianer, sp. 499. Arava lli (Aravali), en omkr. 500 km. lång och 10-100 km. bred, från n. ö. till s. v. gående bergskedja i Kajputana och Ajmere-Merwara, Indien. Medelhöjden är 1,200 m., och högsta punkten, Mount-Abu, når 1,722 m. A. är rikt på marmor af olika färger samt på guld, silfver, koppar, bly, tenn, bergkristaller, ametister, gra- nater och smaragder. Inbyggarna, mera, till- höra en af Indiens uräldsta stammar (jfr K o l h) och kufvades först i början af 1800-talet af engels- männen. E. A-t. Arbeiderakademi, da., detsamma som arbetar- institut (se d. o.). Arbeidernes faglige landsorganisation, norsk arbetarorganisation. Se Fackförbund, sp. 1238. *Arber, E., f. 1836, afled 23 nov. 1912 genom olyckshändelse i Kensington. Arbetarbladet, daglig socialdemokratisk tidning i Gäfle. Den började 30 april 1901 som månads- tidningen Gefle arbetarblad, vardt mars 1902 vecklig under sitt nuv. namn, började maj 1903 utges från eget tryckeri och blef daglig 2 okt. 1905. Fr. o. m. 1910 förändrades den från morgon- till aftontidning och utges nu i en mid- dags- och en kvällsupplaga. Den egdes urspr. af Gäfle arbetarkommun, men öfvertogs 1902 af Tryckeri- och tidningsföreningen i Gäfle. Trycke- riet, inrymdt i egen fastighet, har utvidgats be- tydligt och förfogar nu öfver 2 rotations- och 2 snällpressar, 4 sättmaskiner m. m.; där tryckas äfven "Arbetarbladets" söndagstidning, "Nya extrabladet", och hvarannandagsupplaga, "Häl- singlands folkblad", m. fl. periodiska publikatio- ner. Tidningens format är högst 16 sjuspaltiga sidor, lägst 6 sexspaltiga. Upplagan är f. n. omkr. 10,000 ex. Febr. 1903-okt. 1908 var R o- bert Ågren tidningens redaktör. Han efter- träddes t. o. m. utgången af 1909 af Fredrik Ström, hvarefter Nils Sigfrid Norling (f. 1880) varit dess redaktör. *Arbetarbostäder, sp. 1313. Emma Cons dog 1912. Arbetarbudget. Se Konsumtionsbudget. *ArbetarbÖrs (fr. bourse du travail), represen- terande ensamt arbetare (jfr Arbetarkam- m a r e), har som organ för arbetsanvisning icke kunnat uthärda jämförelse med arbetsförmed- lingsanstalter, i hvilkas styrelser både arbetsgifvare och arbetare äro liksidigt (paritetiskt) företrädda, en princip, som lagts till grund för de offentliga, statliga och kommunala arbetsförmedlingsanstal- terna i allt flera länder (se Arbetsförmed- ling. Suppl.). De franska arbetarbörsernas fede- ration uppgick 1895 i Confédération générale du travail (se Syndikalism, sp. 1438), som före 1914 räknade med ett 150-tal arbetarbörser i Frankrike. E. F. K. S-n. Arbetare, zool., benämnas, på grund af den verksamhet de utöfva, vissa individer inom flera samhällsbildande insektgrupper, såsom myror, getin- gar, bin och termiter (se dessa ord). L-e. *Arbetarfrågan, som under årtiondet 1905--14 gaf anledning till fortsatta utredningar och åtgärder inom de olika länderna och äfven till utvidgad internationell samverkan (se Socialpolitik), trängdes under Världskriget 1914--19 i bakgrun-