togs däremot vid riksdagen 1920, som godkände propositioner, hvilka lågo till grund för s. å. utfärdad förnyad lag om medling i arbetstvister och därmed sammanhängande ny lag om central skiljenämnd för vissa arbetstvister (se d. o. Suppl.). I samma års lag om barn i äktenskap ha getts regler om minderårigas behörighet att på egen hand ingå arbetsaftal ("taga tjänst eller annat arbete"). Till 16 års ålder är son eller dotter i sådant hänseende underkastad sina föräldrars (eller dens, som har vårdnaden om honom eller henne) afgörande, men har å andra sidan anspråk på underhåll af föräldrarna (se Underhållsskyldighet). Med fyllda 16 år inträder en viss begränsad rätt att ingå och uppsäga arbetsaftal, och vid 18 års ålder blir sonen eller dottern härutinnan fullt själfständig. En lag om arbetsaftal inom jordbruket (i st. f. den föråldrade legostadgan af 1833) har ifrågasatts vid flera riksdagar, utan att motioner därom ledt till resultat. C. G. Bj. E. F. K. S-n. Arbetsamtet, Internationella, i Basel, är ett vetenskapligt institut, som inrättats (1901) af och för Internationella föreningen för arbetarskydd (se Arbetarskydd. Suppl.) och som åtnjuter statsanslag äfven från Sverige (sedan 1906). Arbetsbyrån, Internationella (fr. Bureau International du travail, eng. International labour office), i Genève, har inrättats i enlighet med fredsfördraget i Versailles 1919 (§ 388 ff.) och skall enligt sin fr. o. m. sept. 1920 med ett nummer i veckan utkommande "Bulletin" (eng., ty., fr.) arbeta på fyra afdelningar, af hvilka en upprätthåller förbindelserna med olika länder och en med Nationernas förbund, samt på en rad tekniska sektioner för socialförsäkring, kooperation o. s. v. Flera skriftserier har byrån redan börjat publicera, bl. a. "Studies and reports", ett slags sociala meddelanden från alla länder. I dec. 1920 tillsatte K. M:t en delegation med uppgift att i samverkan med vederbörande ämbetsmyndigheter bevaka Sveriges intressen med afseende på det internationella socialpolitiska samarbetet och därvid särskildt förbereda Sveriges deltagande i Internationella arbetsbyråns konferenser; delegationens sekreterare är byråchef i Socialstyrelsen. Styrelsens 8:e sammanträde hölls i juli 1921 i Stockholm. Den består af 12 representanter för olika länders regeringar samt 6 arbetsgifvar- och 6 arbetarrepresentanter. E. F. K. S-n. Arbetsdiagram, detsamma som indikatordiagram. Se Diagram 2 och Indikator. Arbetsdomare, ledamot af arbetsdomstol (se d. o. Suppl.). Arbetsdomstol, i Sverige bruklig benämning på Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister (se d. o. Suppl.) och liknande institutioner. I förslagen till lag om arbetsaftal 1910 och 1911 ingick särskild "arbetsdomstol", och denna benämning har alltsedan varit bruklig. E. F. K. S-n. Arbetsfred, ostörd af strejker och lockouter, är syftemålet med lagstiftnings- och andra åtgärder för att förbättra rättssäkerheten i fråga om arbetsaftal (se d. o., äfven i Suppl.). Ett viktigt medel för ändamålet utgöra förliknings- och skiljenämnder (se d. o.), liksom kollektivaftal (se d. o.) eller i lag fastställda förhandlingsordningar (se d. o. Suppl.). Särskild lagstiftning har vidtagits i flera länder och ofta äfven föreslagits i Sverige mot s. k. allmänfarliga strejker (se Strejk). Enär intressekonflikter ofta och kanske djupast ligga till grund för oron på den moderna arbetsmarknaden, har man sökt verksammare medel till att främja arbetsfreden i åtgärder till skapande af intressegemenskap mellan arbetstagare och arbetsgifvare genom glidande löneskalor (se Arbetslön), delvis beroende af marknadsprisen på de framställda produkterna eller företagens stigande och fallande nettovinster, vinstandel (se d. o.), meddelegarskap l. industriell demokrati (se d. o. Suppl.). -- Litt.: N. P. Gilman, "Methods of industrial peace" (1904). E. F. K. S-n. *Arbetsförening. Likartad med de i Stockholm och andra städer verksamma föreningarna är Sveriges landsbygds arbetsförening. *Arbetsförmedling. Se äfven Sveriges offentliga arbetsförmedling samt Arbetarbörs (äfven i Suppl.), Arbetarkammare (äfven i Suppl.), Arbetskammare (äfven i Suppl.), Sociala rådet och Socialstyrelsen. -- Litt.: "Den offentliga arbetsförmedlingen i Sverige 1902--1912" (i "Sveriges off. statistik", serien "Socialstatistik") samt årsredogörelser i "Sociala meddelanden" 1914 ff. E. F. K. S-n. Arbetsförmedlingsanstalt. Se Sveriges offentliga arbetsförmedling. Arbetsförmedlingsinspektör. Se Sveriges offentliga arbetsförmedling. *Arbetsgifvarförening. Se äfven Svenska arbetsgivareföreningen. -- Sistnämnda sammanslutning utgör gemensamt riksförbund för arbetsgifvarföreningar inom industrier och handtverk, sedan Centrala arbetsgifvarförbundet ingått däri, med uppdelning af medlemmarna på respektive yrkesförbund, men gemensamt organ för dem alla inom riksförbundet, fr. o. m. utgången af 1918. Samverkan enligt öfverenskommelse eger rum äfven för Svenska landtmännens arbetsgivarorganisation, som sedan början af 1910 utger "Svenska landtarbetsgifvareföreningarnes tidskrift". Svenska, danska och norska arbetsgivarföreningarna samlades till Nordiskt arbetsgifvarmöte första gången 1907; sådana möten ha sedan hållits regelbundet, med anslutning äfven för Finland, senast i Helsingfors 1921. E. F. K. S-n. Arbetshem, d. v. s. anstalter för vård dels af sådana arbetsföra behöfvande, som ej lämpligen kunna mottagas eller behållas å kommunens fattigvårdsanstalt (ålderdomshem, vårdhem), dels af sådana, som af fattigvårdsstyrelse ålagts allmänt arbete, ha genom 1918 års fattigvårdslag blifvit obligatoriska för landsting och för städer, som ej deltaga i landsting, dock att med ett fullständigt ordnande af sådana anstalter kan anstå till 1 jan. 1929. Män och kvinnor få ej intagas på samma anstalt, såvida ej där finnas fullständigt skilda afdelningar, och personer under 18 år få ej där intagas. Arbetshem skall ha af konungen fastställdt reglemente och stå under en styrelse, som besluter om intagning. Planen för arbetshem skall ock underställas konungens pröfning, och han kan befria