295 Arnhem-Arosenius 296 des Grossen. Unge- druckte briefe an mit- glieder des preus- sischen königshauses'', I, 1729-1746 (1909), II, 1747-1758 (1910). Han var korresp. led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1898). *Arnhem (ty. Arn- heim), hufvudstad i ne- derländska prov. Gel- dern, hade 71,002 inv 1920. *Arnica, bot. A. montana kallas äfven slåttergubbe. Ärni Magnusson, isl. Se Magnusson, Arne. Ärni poriàksson. Se Arne Torlaksson. Arnljot, musikdrama af Peterson-Ber ger (se denne och Arnljot Gr e 11 i n e), uppfördes i Stockholm f. g. 1910. Arno, en omkr. 30 kvkm. stor lagunö i Ratak- gruppen af Marshallöarna. Arnoglo'ssus, Tunghvarfsläktet, zool. Se Flundreartade fiskar. *Arnold (sp. 54), H. J. von, föddes på gården Haugen i Spydebergs socken 21 april 1669. Nam- net skrifves vanligen A r n o l d t. *Arnold (sp. 58). 1. Sir E d w i n A. dog 1904. Arnold, mansroll (ung riddare; tenor) i operan "Wilhelm Tell" af Rossini (se denne, sp. 959). Arnold Clementsen (Arndt) insattes af konung Eriks handtlangare med våld på Uppsala ärke- biskopsstol 1433, men dog redan i början af följande år. Striden om ärkebiskopsvalet blef en af hufvudorsakerna till Eriks afsättning. - En annan Arnold, af tysk ätt, var Eriks sekreterare och sedan biskop i Strängnäs 1420-29. *Arnold-Forster, H. 0., af gick från krigsmini- sterposten i dec. 1905 och afled 12 mars 1909 i London. Han utgaf 1906 The army in 1906: a policy and a vindication. * Arnoldson. - 2. Sigrid A. blef 1910 led. af Mus. akad. *Arnoldson, K. P., var endast sept. 1882- juni 1883 (hftna 1-10) redaktör af "Folkets bok", som därefter redigera- des af andra. Han tog under unionskrisen 1905 helt parti för den norska vänstern, bl. a. i broschyren Unionens sista dagar (1905). A. erhöll 1908 jämte sin danske vän Fr. Bajer Nobelska fredspriset. Mot den svenska för- svarsrörelsen uppträdde han häftigt, bl. a. i småskrifterna F-båten och ireden (1911) och Krigsfaran (1912). Hans sista arbete var det pacifistiska "världs- dramat" Riket (1916). A. dog 20 febr. 1916 i Stockholm. Arnoldt, H. J. von, norsk fältmarskalk. Se Arnold, H. J. von (äfven i Suppl.). Arnórsson [a'd-], Einar, isländsk politiker och rättslärd, f. 1880, vardt jur. kandidat vid Kö- penhamns universitet och 1908 lärare vid den isländska lagskolan i Reykjavik, utnämndes 1911, då universitetet upprättades, till professor i pro- cess- och straffrätt, var 1915-17 minister för Island och utverkade som sådan danske konungens underskrift under den af alltinget 1914 antagna nya författningen. 1919-20 redigerade han "Mor- gunblaöiÖ", men återtog 1920 sin professur. A. har skrifvit Rjettarstatia Islands (1913) m. fl. ar- beten om Islands historiska rätt. Arno^eris Gärtn., bot., örtsläkte af fam. Com- positæ, af d. Liyulifloræ, utmärkt af den under den lilla blomkorgen klubblikt uppsvällda stjäl- ken. Släktets enda art, A. minima, är en spens- lig ört med rosettställda, tandade blad, som före- kommer sällsynt på sandiga åkrar i sydligaste Sverige. G. L-m. *Arnould-Plessy, J. S. Biografi af d'Heylli (1897). *Arnsberg. 1. Regeringsområdet A. hade 2,548,276 inv. 1919. - 2. Staden A. hade 11,181 inv. 1919. Arnswalde, stad i preussiska reg.-omr. Frank- furt, Brandenburg, mellan 4 sjöar, är knutpunkt på järnvägen Posen-Stargard. 9,455 inv. (1910). I A. finnas järngjuterier, maskinfabriker, tänd- sticksfabriker, ullspinnerier och ångsågar. E. A-t. *Arnäs. 1. Socken, nu i Själevads och Arnä& tingslag, örnsköldsviks kontrakt. - 2. F. d. tingslag, sedan 1906 förenadt med Själevads tingslag. *Arnö. 1. Socken, skall framdeles bli annex till Lillkyrka. - 2. öns areal l,5 kvkm. Arnöen, bergig ö i Troms fylke (före 1919 Tromsö amt), Norge, n. ö. om Tromsö. 269,34 kvkm. Vackra f jällformationer. Glest bebyggd. K. G. G. *Aromatiska föreningar. Jfr Alicykliska föreningar. Suppl., hvilka i likhet med de aromatiska derivera från kolväten med slutna ringar. K. A. V-g. Aromatiska lavendeldroppar, /arm. Se L a- T e n d el. Aromatiska ämnen, kem. Se Kolväte, sp. 616. Aromia moschata, zool. Se Långhornin- gar. Arona, Juan de, pseudonym. Se Paz-Sol- dán y Unanue. Aronska pendelmätaren. Se Elektricitets- mätare. * Arons skägg, bot., namn ej blott på Saxifraga sarmentosa, utan äfven på Cymbalaria muralis (se Cymbalaria. Suppl.). G. L-m. Aronsört, Aronsstaf, bot., namn på Arum maculatum. G. L-m. Arosenius, från Västergötland härstammande släkt, hette urspr. Ranck; kontraktsprosten och kyrkoherden i Söderbärke Petrus Rank (f. 1718, d. 1783), utbytte sitt namn mot Westrén (efter hemstaden Västerås), sedan latiniseradt A. 1. Karl Fredrik A., klädesfabrikant, f. 21 april 1778 i Söderbärke, d. 17 april 1839, son till Petrus A., 1800 i Uppsala filos. magister, före- tog flera utrikesresor för att studera färgeriteknik