297 Arosmässan-Arrende 298 och klädesfabrikation, anlade olika kemisk-tekniska fabriker i Sverige samt 1814 en "normalfabrik för finaste kläden" i Norrköping. Han fick 1808 asses- sors titel. 1812, 1815 och 1828-30 var han riks- dagsman samt 1827 och 1828 statsrevisor. 1837 blef han lärare vid Ebersteinska skolinrättningen i Norrköping och verkade kraftigt för tillgodogöran- det i Sverige af nya utländska rön på teknikens område. Han var led. af Vet. akad. (1821) och Landtbruksakad. (1827). 2. Jakob Fredrik Neikter A., den föregåendes son, topograf, f. 11 juli 1809 i Norr- köping, d. där 17 dec. 1890, blef 1827 under- löjtnant vid Fältmätningsbrigaden (sedermera To- pografiska kåren) och 1874 öfverstelöjtnant i armén (afsked 1886) samt var 1862-74 föreståndare för Krigsarkivet. Han skref ett stort antal i Eikets allmänna kartverk i manuskript förvarade volymer i ''triangelmätning" of ver större delen af Sverige, ett arbete, h vilket betecknats som ett storverk och ännu används. A. författade flera uppsatser i Krigsvet. akadrs handl. (bl. a. om Sveriges höjd- sträckningar, 1849, och årsberättelser i topografi) samt Kortfattad topografisk och statistisk beskrif- ning öfver Sverige och Norge (1880; i C. 0. Nor- densvans och W. E. Krusenstiernas "Handbok för svenska härens befäl") m. m. Han var led. af Krigsvet. akad. sedan 1848. 3. Edvard Herman Neikter A., den föregåendes son, statistiker, f. 30 april 1867 i Stockholm, blef 1896 filos. doktor i Uppsala, 1893 e. o. tjänsteman, 1896 amanuens, 1910 aktuarie och 1918 byråchef i Statistiska centralbyrån, där han sedan 1912 förestått befolkningsstatistiken. Förutom bidrag i "Uppland", "Sveriges land och folk", Nordisk familjebok och tidskrifter har A. skrifvit Om sättet för grundlagsändring under tiden 1809-1866 (1895) samt redigerat "Tidskrift för Sveriges landsting, städer och hushållningssäll- skap", arg. 39-45 (1907-13). 4. IvarAxel Henrik A., den föregåendes syss- lings son, målare, f. 8 okt. 1878 i Göteborg, d. l jan. 1909, studerade till en början i Göte- borg vid Slöjdför- eningens skola och vid museets rit- och målarskola (för Wil- helmson) 1897-98, därefter i Stockholm vid konstakademien 1898-1900 och nå- gon tid i Konst- närsförbundets skola (för Bergh), vistades utomlamds (Berlin, München, Paris) 1903 -05 och var därefter bosatt på landsbygden i Sverige. A. intar en plats för sig i den samtida svenska konstnärsgenerationen. Med flö- dande fantasi och idérikedom utförde han en stor mängd målningar i olja, tempera, akvarell med än groteska, ironiskt gycklande, än poetiska, täcka motiv. Bland hans temperamålningar märkas Rus (1906) och Venus (1907). I litet format utförde han Ivar Arosenius. Själfporträtt. (Gröteborgs museum.) bl. a. flera serier sagobilder, däribland Fiskdrott- ningen, Prinsessan och svennen, Trollkarlen och den underbara fågeln (alla 1908). Kattresan utgafs i färgtryck 1909. På det realistiska området gaf han utmärkta karikerade typer och humoristiska landtliga scener. Från hans sista tid stamma hem- lifs- och barnstudier, intagande och älskvärda i uppfattning och utförande (Flickan med ljuset 1908 m. fl.). A. egde uttrycksfull och dristig teckning, stark känsla för dekorativt sammanfattande form och känsligt färgsinne. Efter hans plötsliga död (i blödarsjuka) föranstaltades omfattande utställ- ningar af hans rikliga konstnärliga kvarlåtenskap i Stockholm, Köpenhamn och på flera andra platser. Han är representerad i Göteborgs museum och i Thielska galleriet, äfven i Nationalmuseum (af en akvarell). - Jfr "I. A., 29 bilder i färg" med in- ledning af A. L. Eomdahl (1909). 4. G-g N. Arosmässan (se Ar os), sedan 1907 i Västerås årligen hållet stort sammanträde af tekniskt intres- serade på initiativ af Tekniska föreningen i Vä- sterås. *Arpi, 0. A., af gick våren 1871 (ej 1872) som anförare för Uppsala studentsång (se d. o.). Arrabbiäti (it.; "de ursinnige"), parti i Flo- rens. Se Savonarola. Ärran [ä7rrm], earl af, skotsk adelstitel, som tidigast (1467) gafs åt Thomas Boyd, konung Jakob III:s svåger, och sedermera från 1503 gick i arf inom släkterna Hamilton och Stuart. Se Hamilton l, 3, 5 och 8 samt Stuart 14. - En irländsk earltitel af A. är sedan 1762 ärftlig inom släkten Gör e. Arranöarna [ä/røn-]. Se Ärran 2 och 3. *Arras intogs under Världskriget 15 sept. 1914 af tyskarna, men återtogs af fransmännen 30 s. m. Sedermera utgjorde staden en af stödjepunkterna i den fransk-engelska ställningen under hela ställ- ningskriget i norra Frankrike 1914-18. Den tyska ställningen var belägem strax ö. om A. Det första engelska genombrottsförsöket i sept. 1915 utfördes strax n. om A. Den stora framstöt i samma riktning, hvilken ledde till slaget vid A., företogs 8 april 1917 med öfverlägsna krafter och utgjordes af fyra olika anfallsföretag, hvilka, med några dagars uppehåll från 13 april, pågingo till 20 maj. Första slagdagen vunno engelsmän- nen några fördelar, och tyskarna drogo frivil- ligt sin ställning något tillbaka, men därmed var det slut med de förres framgång, och någon genom- brytning lyckades icke lika litet här som sam- tidigt af fransmännen i Champagne. Se Världs- kriget, sp. 169, 172, 184, 218 och 235. C.O.N. Arrecife [-thi'fe], stad på östkusten af Lan- zarote, en af Kanarieöarna. Omkr. 3,000 inv. Från A. utföras konschonell, orselj och soda. Arrée, Montagnes d' [måta'nj darre], en låg, platåartad bergskedja i franska dep. Fini- stère och Còtes-du-nord, som h. o. h. består af granit och i sandstenskäglan Mont S:t Michel ofvanpå granitlagret når 391 m. E. A-t. * Ärr en de af jord har i svensk rätt reglerats genom lagen om nyttjanderätt till fast egendom 14 juni 1907, 2:a kap., som behandlar dels jordbruks- arrende ("aftal, hvarigenom jord upplåtes till brukande mot lega"), dels ock s. k. lägen-