handeln och kriget (promotionsprogram 1903), äfvensom artiklar i Nordisk familjebok. C. G. Bj. *Aska. 1. Häradet ingår nu i Motala fögderi. *Aska. - 2. Om den vulkaniska aska, som förekommer i Danmarks och Nord-Tysklands tertiäraflagringar, se Tertiärsystemet, sp. 967. Nyare undersökningar ha emellertid gjort det mera sannolikt, att dessa massor af vulkanisk aska utslungats från vulkaner belägna inom områden, som nu täckas af hafvet, d. v. s. Skagerak och Kattegatt, än från vulkaner, som funnits inom det mellanskånska basaltområdet. K. A. G. *Aska, Dals och Bobergs domsaga utgör ett tingslag. *Askar, by. Se Jakobsbrunnen. Askari, benämning på infödda soldater i såväl f. d. Tyska som i Brittiska Öst-Afrika, ursprungligen från Suahilikusten. Under Världskriget utgjorde A. (jämte de jämförelsevis fåtalige européerna) på grund af sin intelligens, tapperhet och pålitlighet den egentligt stridande delen af särskildt de tyska stridskrafterna i Öst-Afrika, medan bantunegrerna användes som bärare, sålunda ersättande vissa delar af trängen vid krigföring i Europa. H. J-dt.

Aske herrgårdsbyggnad, hufvudfasaden. (Åt de tre andra sidorna, där terrängen sänker sig, har huset tre våningar). Aske, herrgård i Håtuna socken, Uppsala län, omfattande i Håtuna och Håbo-Tibble socknar nära 14 1/4 mtl, areal 1,493 har, hvaraf 617 har åker. Tax.-v. 543,400 kr. för jorden samt 59,000 för annan fastighet. A., som har en ståtlig i nyantik stil 1802-09 uppförd hufvudbyggnad af sten, omtalas redan på 1300-talet, blef sedan kronogods och förlänades vid midten af 1600-talet till Jakob De la Gardie. Efter reduktionen egdes godset bl. a. af släkterna Olivekrans, Wallrawe, Drufva, brukspatron C. G. Sehmann, hvilken lät uppföra den nuv. manbyggningen, samt såldes 1878 till grefve K. Lewenhaupt. Nuv. egare är grefve G. K:son Lewenhaupt. O. Sjn. *Askeby, socken, är numera annex till Bankekind. Askeladden (af no. ladd, tjock käpp) är i folksagan benämningen på den yngste af tre bröder, föraktad och ansedd som dum och oduglig i hemmet, men det är han, som vinner prinsessan och halfva kungariket. Namnformen Askeladden har i Sverige blifvit allmänt känd genom Asbjörnsens och Moes norska folksagor. I svenska sagor kallas han vanligen Askefisen ("askblåsaren") eller Askepåten. Sagomotivet de tre bröderna, af hvilka den yngste, föraktade, blir sagans hjälte, umder det att de båda äldste misslyckas, har af engelska forskare uppfattats som ett utslag af en gammal, den yngstes rätt till arfvet med åsidosättande af de äldre bröderna. Om än en dylik rättssedvänja hos skilda folk kan påvisas, kan det i sagan emellertid ej vara tal om en sådan härledning af motivet. Sagan framhåller tvärtom alltid, att de äldre bröderna få hela arfvet och den yngste ingenting. Motivet är helt enkelt ett rent diktmotiv, framsprunget ur folksagans egenartade teknik, i det att den framhåller ett företag som svårt genom att först anföra två misslyckade försök af personer, som anses kloka och duktiga. Efter de båda misslyckade försöken anföres det lyckade, som kan utföras blott af lyckans korade gunstling. Denne skildras alltid som föraktad för att öka spänningen och göra resultatet så mycket mera lysande. Det är väsentligen denna dikttekniska egenhet hos folksagan och i folklig diktning öfver hufvud, som gjort tretalet så omtyckt, ej någon tretalets helighet. - Äfven då sagans hjälte är kvinnlig, används stundom ett namn liknande Askeladden. Namnet Askungen är väl ej folkligt, utan en litterär öfversättningsform af fr. Cendrillon (se d. o.), men inhemska liknande namnformer träffas emellertid, t. ex. Askepjäsk o. d., dock endast i en enda sagotyp, som hos oss oftare använder andra namnformer. C. W. v. Sydow. *Asker. 1. Häradet ingår i Askers och Sköllersta härads tingslag samt Örebro fögderi. - 3. Den förut Bysta tillhörande patronatsrätten till den underlydande brukspredikant- och folkskollärarsysslan vid Brefven upphörde fr. o. m. 1922. Asker, härad och pastorat i Akershus fylke, s. v. om Kristiania. 106,90 kvkm. 7,845 inv. (1920). Jordbruk, trädgårdsskötsel, skogshandtering och fabriksindustri äro hufvudnäringar. I A. ligga flera villor. K. G. G. *Asker. - 2. Axel A. var till 1916 landshöfding i Hallands län. Han var 1906-08 (konservativ) led. af Andra kammaren för Halmstad och 1909-12 af Första kammaren för Hallands län. Askers och Sköllersta härads tingslag ingår i Östernärkes domsaga och omfattar de nämnda två häradena. *Askersund. Dit är förlagd Örebro läns sinnesslöanstalt. A:s stadsvapen är numera fastställdt så, som vidstående fig. visar. *Askersunds landsförsamling. Den till Stjärnsund hörande patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922. Askersunds revir. af Bergslagsdistriktet, Örebro län, omfattar Edsbergs, Kumla, Hardemo, Grimstens, Sundbo, Askers och Sköllersta härad samt de inom Örebro härad belägna delarna af kronoparkerna Garphyttan och Tysslingen. Reviret, som är indeladt i 4 bevakningstrakter, omfattade 1920 27,166